Ladda ner presentationen
Presentation laddar. Vänta.
1
Sociologiska Institutionen
Mikael Rostila Docent, universitetslektor Stockholms Universitet
2
Sociologiska Institutionen
The Black report, 1980
3
Social ojämlikhet i hälsa i Sverige
Sociologiska Institutionen Social ojämlikhet i hälsa i Sverige ”Och hvad Farsoter i synnerhet vidkommer, så kan ej bättre bevis gifvas på detta, än at Menigheten är dem långt mera underkastad, än bättre folk; och at många Farsoter härja grufveligen ibland sämre hopen, däruti få af de förmögnare sjukna" kunglig livmedikus Abraham Bäck, 1764
4
Medellivslängd i Sverige 1750-2008
Sociologiska Institutionen Medellivslängd i Sverige
5
Vad menar vi med att hälsa är orättvis?
Sociologiska Institutionen Vad menar vi med att hälsa är orättvis? Hälsan är ojämlikt fördelad i befolkningen Systematiska skillnader i hälsa och livslängd mellan sociala grupper, områden, länder Fokus är på de sociala determinanter för hälsa Dvs de förhållanden under vilka människor växer upp, lever, arbetar och åldras Fokus är på de system som tillämpas för att hantera sjukdomar tex skillnader i tillgång till hälso- och sjukvård, företagshälsovård
6
Vad menar vi med skillnader i hälsa mellan olika sociala grupper?
Sociologiska Institutionen Vad menar vi med skillnader i hälsa mellan olika sociala grupper? Systematiska skillnader i hälsa och livslängd mellan olika sociala grupper i samhället Individers socioekonomisk position mäts vanligtvis med Utbildningsnivå (hög, medel, låg) Social klass (tjänstemän – arbetare) Inkomstnivå (placering i inkomstfördelningen)
7
Sociologiska Institutionen
Social stratifiering Sociala positioner är förknippade med Olika resurser Olika hinder vilket leder till Olika livschanser och levnadsvillkor Specifika sociala kategorier har liknande villkor vilket också under vissa omständigheter leder till liknande intressen och kollektiv handling
8
Sociologiska Institutionen
Social struktur Kritik Man ska inte dela in människor i kategorier, eftersom det går ut på att man ”dömer” eller nedvärderar dem. Respons Indelningen i t.ex. klasser är inte normativ. Det är ett sätt att sammanfatta att de lever under skilda villkor och har olika resurser som inverkar på deras handlingsutrymme och hälsa.
9
Sociologiska Institutionen
”Upstream”, strukturella faktorer Politiska beslut Riskfaktorers riskfaktorer ”Downstream”, individuella riskfaktorer Recept, mediciner
10
Sociologiska Institutionen
Fosterlivet Bardomen Ungdomsåren Vuxenlivet Ålderdomen Tid och rum Områden Länder Variation under livsloppet och i tid och rum
11
Sociologiska Institutionen
Ojämlikhet i hälsa Whitehall-studien och Sir Michael Marmot Banbrytande forskning om sambanden mellan social position och hälsa Whitehall: brittiska tjänstemän på olika nivåer i den hierarkiska statsförvaltningen Har platsen i denna hierarki någon betydelse för sjukdomsrisken? Ju lägre position i hierarkin, desto större är risken att drabbas av ohälsa Hälsan följer en social gradient
12
Richard Wilkinson & Kate Pickett
Sociologiska Institutionen Richard Wilkinson & Kate Pickett Graden av ojämlikhet i ett samhälle påverkar hur vi mår både fysiskt och psykiskt; hur länge vi lever; hur vi lyckas med våra studier; hur vanliga tonårsfödslar är; hur utbredd fetman är; hur mycket kriminalitet och våld som finns; hur stor den sociala rörligheten är, med mera.
13
Globala skillnader i hälsa
Sociologiska Institutionen Globala skillnader i hälsa
14
Ojämlikhet i hälsa i Europa
Sociologiska Institutionen Ojämlikhet i hälsa i Europa
15
Sociologiska Institutionen
Förväntad livslängd vid 30 år efter utbildningsnivå, män i Sverige
16
Sociologiska Institutionen
Förväntad livslängd vid 30 år efter utbildningsnivå, kvinnor i Sverige
17
Klasskillnader i dödlighet
Sociologiska Institutionen Klasskillnader i dödlighet
18
Klasskillnader i sjuklighet
Sociologiska Institutionen Klasskillnader i sjuklighet
19
Födelseland och ojämlikhet i hälsa
Sociologiska Institutionen Födelseland och ojämlikhet i hälsa
20
Sociologiska Institutionen
WHO:s Kommission för sociala bestämningsfaktorer för hälsa (Commission on Social Determinants of Health)
21
Sociologiska Institutionen
Kommissionen för sociala bestämningsfaktorer för hälsa anser att det är etiskt tvingande att utjämna ojämlikheten i hälsa. Social orättvisa gör att många människor dör i onödan.
22
Vägar mot en rättvis hälsa (Marmot mfl.)
Sociologiska Institutionen Vägar mot en rättvis hälsa (Marmot mfl.) Ge varje barn en bra start i livet 2) Fortsätta ge barn goda förutsättningar genom skolåren. 3) Att skapa förutsättningar för arbete. 4) Säkra en hälsosam levnadsnivå för alla. 5) Skapa och utveckla hälsosamma och hållbara platser, närsamhällen och grannskap. 6) Förstärka den roll och betydelse hälsoprevention har.
23
Välfärdspolitik och ojämlikhet i hälsa
Sociologiska Institutionen Välfärdspolitik och ojämlikhet i hälsa Hälsan sammanhänger med resurser och förhållanden inom en rad områden (arbete, ekonomi, utbildning etc.) God tillgänglighet på kollektiva resurser inom dessa områden bör ge människor större möjligheter att för en god hälsa – särskilt om de egna resurserna är knappa Länder med en mer ambitiös välfärdspolitik bör därför ha bättre hälsa generallt, men även mindre ojämlikhet
24
Hur kan välfärdsstaten påverka?
Sociologiska Institutionen Hur kan välfärdsstaten påverka? Påverka social stratifiering Påverka fördelning och nivåer av riskfaktorer Socialpolitiken Genom reducerade kostnader för hälso- och sjukvård, sjukförsäkring och flexibilitet på arbetsmarknaden
25
Sociologiska Institutionen
Sammanfattning Globalt: gigantiska skillnader i hälsa mellan länder Nationellt: Socioekonomiska skillnader finns i alla länder, i såväl låg- mellan- som höginkomstländer Genetiska och/eller biologiska faktorer förklarar en del av individuella skillnader i hälsa men är av ringa betydelse för skillnader i hälsa mellan sociala grupper, områden, länder Den hälsa som priviligierade grupper uppnått är möjlig för hela befolkningen Sociala determinanter avgörande!
26
Sociologiska Institutionen
Sammanfattning, forts Ge varje barn en bra start i livet och goda förutsättningar genom skolåren; skapa förutsättningar för arbete; säkra en hälsosam levnadsnivå för alla; skapa och utveckla hälsosamma och hållbara platser, närsamhällen och grannskap; förstärka hälsoprevention Länder med mer ambitiös välfärdspolitik bör ha bättre hälsa men även mindre ojämlikhet
27
Sociologiska Institutionen
28
Sociologiska Institutionen
Tack för er uppmärksamhet!
Liknande presentationer
