Statare, arbetarlitteratur & Moa Martinson

En presentation över ämnet: "Statare, arbetarlitteratur & Moa Martinson"— Presentationens avskrift:

1 Statare, arbetarlitteratur & Moa Martinson

2 Statare En form av slavar…? Statarskolan - litterär stil
Det blir upp till er att avgöra om ni tycker statarna var slavar eller inte efter ni fått mer kött på benen från mig och Karin. Var gifta lantarbetare som i regel anställdes på ettåriga kontrakt och fick sin största lön i natura av patron (jordägaren). Förekom mest på större gårdar i södra Sverige och när kontraktet de hade gått ut i sista veckan på oktober, var det möjligt för statarna att flytta och söka anställning någon annanstans. (Semester…) Statarsystemet var som störst under andra delen av 1800-talet och minskade i takt med mekaniseringen. Samtidigt började man uppmärksamma de utsatta förhållanden som statarna levde i, och krav kom för att systemet skulle avskaffas. Förhållandena i statarlängorna som de bodde i var dåliga. De flesta var inte byggda med stockväggar, utan med plank och spånet som fungerade som isolering rann ner till nedre botten vilket medförde att det blåste rakt igenom på vintern t.ex. Förekom mycket vägglöss, kackerlackor och tuberkelbakterier. Statarsamhället gav upphov till en litterär stil; statarskolan. I oktober 1945 avskaffades statarsystemet och ersattes med kontantlönavtal.

3 Arbetarlitteratur Ett annat namn för statarskolan och proletärförfattare…? Proletär: som inte äger kapital i någon form (vare sig jord, maskiner eller pengar) och inte tjänar mer än att det räcker till livets nödtorft och alltså inte har någon möjlighet att spara för framtiden. Skriver självupplevda berättelser ur arbetarnas vardagsliv, ibland kallat socialrealism. Flertalet av dem var självlärda, sk autodidakter. Eftersom författarna vid denna tid berättade om sådant som ledarna i Sverige inte ville skulle komma fram, anklagade man ofta litteraturen för att vara dålig; alltså dåligt språk och alltför groteska. De ville komma fram till de med makt samtidigt som de ville att den vanliga människan skulle kunna få läsa det de skrev…Man får makt genom att fler läser och vägrar ställa upp på det mer. Man kan säga att Moa Martinson, Jan Fridegård och Ivar Lo.Johansson utgör en stor del av statarskolan. Lo-Johansson anses t.ex. ha bidragit till att ha avskaffat statarskolan.

4 Ivar Lo-Johansson Ett mål med sitt författarskap
Avskaffar statarsystemet Växte upp bland statarna i Sörmland. Ville tidigt bli författare. Han såg sitt liv som författare som en livsuppgift, ett projekt. Skrivandet hade ett mål - att förbättra förhållandena för de många människorna, att ge de fattiga, de egendomslösa och okunniga en röst i världen. Och det sägs han ha lyckats med eftersom det påstås att hans romaner och noveller bidrog till att statsystemet avvecklades. Ivar Lo-Johansson ( ) föddes i Ösmo, Södermanlands län. Efter folkskoleutbildning var han lant-, skogs-, trädgårds- och byggnadsarbetare, stenhuggare och journalist med mera. Under åren vistades han utomlands, bl a i Medelhavsländerna, Ungern, Frankrike och England. Han belönades med De Nios pris 1941, Litteraturfrämjandets stora pris 1953 och Nordiska rådets litteraturpris Han blev fil. hedersdr i Uppsala 1964. Ivar Lo-Johansson var framförallt statarnas skildrare i svensk litteratur. Hans episkt detaljrika böcker, som uppbärs av ett starkt socialt patos, präglas av en nästan vetenskapligt kylig observation i märklig förening med omedelbart känsloengagemang. Han gjorde även omstridda debattinlägg om idrottens urartning (1931), zigenarfrågan och åldringsvården med med mera. Memoarsviten från 70- och 80-talen är mycket uppmärksammad. Filmen Tuppen bygger på en hans noveller, Kvinnofabriken. Finns ett litterärt pris som delas ut varje år.

5 Jan Fridegård Verklighet, mystik och historia
Växte upp i Enköping och skrev om statarnas liv. Han skrev även historiska romaner. Verklighetsskildrare med mystik. Jan Fridegård räknas tillsammans med Ivar-Lo Johansson och Moa Martinsson till den s.k "statarskolan" inom svensk litteratur. Men till skillnad från de båda andra försökte han aldrig ge någon samlad bild av statarna och deras liv. Istället utgick han från sig själv och sitt personliga förhållande till samhället när han skrev sina böcker. Han kände sig inte delaktig, tyckte sig vara personligt utsatt för illvilja hos överheten och i beskrivningen av sitt eget utanförskap hamnade samhällsskildringen och kritiken med som en naturlig bakgrundsfond. Under andra hälften av sin levnad dämpades hans ilska och hat. Han blev intresserad av andevärlden och många av hans senare böcker kom att handla om livet efter detta. "En natt i juli" kom ut 1933 och är Fridegårds debutroman. På många sätt är den typisk för hans författarskap då det gäller stil, miljö och karaktärsgestaltning. Hans föräldrar och hans konflikter med överheten finns där liksom porträttet av honom själv som Johan From.

6 Moa Martinson Kvinnor och äppelträd Helga Maria Johansson
Arbetarhustru med försupen man Trilogi om Mia Kvinnor och äppelträd Blev författare sent i livet. Innan hade hon hunnit vara husfru och levt ihop med sin försupne man. Två av barnen drunknade och mannen tog självmord. Sedan träffade hon en annan blivande författare; harry martinson. De bosatte sig i Moas dragiga stuga i sörmland för att skriva. Självbiografisk trilogi om Mia. Mor gifter sig, kyrkbröllop och kungens rosor. Var ganska bortglömd men återupptäcktes på 70-talet av kvinnorörelsen. Hennes styvfar drack upp alla pengar och de fick flytta ofta. Hon träffade Karl när hon var 19 år och fick snabbt fem barn. Samma sak med hennes karl som söp och hon fick ofta själv ordna mat genom fiske, odlingar och fällor. Hon var polistiskt intresserad och skrev artiklar i tidningen för kvinnorörelsen och kvinnas rätt. Hennes man tog livet av sig med dynamit.’ Första bok, kom ut 1933, efter att hon gått skrivmaskinskurs. Blev refuserad flera ggr men till slut gavs den ut. Den väckte stor uppståndelse för sin frispråkighet om sex och sitt realistiska språk. Den handlar om sally och ellens fattiga uppväxt i Norrköpings arbetarkvarter, berättat ur kvinnligt perspektiv. Uppföljaren Sallys söner, handlar om statarnas historia. Gifte sig med H. Martinson och bodde i hennes torp men han var otrogen och de separerade för att sedan återförenas men sedan till slut skiljas.