Vad kan offentliga sektorn göra? 1.Institutioner lagar och andra regler kontroll och övervakning, domstolar och myndigheter sanktioner 2.(direkt) marknadspåverkan:

En presentation över ämnet: "Vad kan offentliga sektorn göra? 1.Institutioner lagar och andra regler kontroll och övervakning, domstolar och myndigheter sanktioner 2.(direkt) marknadspåverkan:"— Presentationens avskrift:

1 Vad kan offentliga sektorn göra? 1.Institutioner lagar och andra regler kontroll och övervakning, domstolar och myndigheter sanktioner 2.(direkt) marknadspåverkan: skatter, subventioner, transfereringar, tullar… 3.Offentlig verksamhet (stat, kommun) egenregi, upphandling + prissättning/finansiering

2 Våra gamla kära “marknadsmisslyckanden” 1.Assymetrisk information 2.Kollektiva varor 3.Externa effekter 4.Stor- och nätverksfördelar (kursens fokus på 3 och 4) samhällsekonomisk effektivitet vs. fördelningspolitiska överväganden

3 Effekter av marknadsmakt 1.Samhällsekonomisk förlust (dead weight loss) 2.Ineffektivitet/uppdrivna kostnader på kort och lång sikt (också SEK förlust) 3.Rent-seeking: kostnad för att försvara sin marknadsmakt (också SEK förlust) 4.Omfördelningseffekt från kons till prod. (inte SEK förlust) när kan ett företag anses ha marknadsmakt?

4 Klassisk målkonflikt vid förekomsten av stordriftsfördelar 1.MC-prissättning max välfärd med förlust för det producerande företaget … förekommer sällan 2.AC-prissättning ej max välfärd, “går jämnt upp” kan vara mål för offentlig prod eller upphandling risk: ineffektivitet 3.Privat monopol: stor välfärdsförlust förekommer sällan men reglerade privat monopol (USA) Om potentiell konkurrens (=inga/små etableringshinder): monopolmakten urholkas Upphandling “konkurrens om monopolet” (+) svårt specificera och övervaka kontrakt; sanktioner (-)

5 “Regleringsmisslyckanden” 1.Svag kostnadskontroll bl a pga assymetrisk information (ftg vet bäst) 2.Regulatory risk (regulatory lags): regleringen förändras -> svaga incitament till investeringar 3.Regleringskostnader 4.Regulatory capture! – intressant Hur ser politikernas/tjänstemäns nyttofunktion ut? Vad vill de maximera?

6 Konkurrenspolitikens utveckling USA slutet av 1800-talet: “antitrustlagstiftning”, reglera privat sektor. Västeuropa inkl Sverige: offentlig produktion. Svag konkurrenslagstiftning fram till 1990-talet. Sverige KKL och KKV 1993. EG-rätten. Tre förbud: -konkurrensbegränsande samarbete (kartell) -missbruk av dominerande ställning -företagskoncentrationer

7 Strävan mot ökat konkurrenstryck i ekonomin sedan 1980-talet Finansiella sektorn Nätverksindustrier (flyg, tele, post, el, (taxi), järnväg) Utbildning (friskolor)(två högskolor) Delar av vård, läkemedel (apoteken) EU-direktiv om offentlig upphandling “Svenska modellen/Banverksmodellen” för flaskhalsbranscher: offentlig infrastruktur, privat(a) utövare Bergman gillar denna modell!! Alternativ: tillträdesreglering.

8 Effekter av konkurrensutsättning avreglering omreglering liberalisering marknadsöppning regelreformering konkurrensutsättning … “från oreglerat monopol till reglerad konkurrens” – fler inte färre regler! 1.Svårt veta vad som beror på reformen och vad som hänt annars 2.Svårt få fram info från konkurrens-utsatta företag 3.Vad är målen? Önskade effekter?

9 Blandade erfarenheter… Ökat konkurrenstryck: -lägre priser? -priser anpassade till kostnader för olika produkter -bättre service, tillgänglighet och kvalitet (och önskat sämre…) -varierat produktutbud Problem: -marknadsmakt (oligopol) består -krävs kontroll(myn- digheter), tvister -koordination mellan producenter -investeringar? -fördelningseffekter (grupper, regionalt) -kräver ny/mer reglering?