Det svenska civilsamhället: ett jämförande och historiskt perspektiv

En presentation över ämnet: "Det svenska civilsamhället: ett jämförande och historiskt perspektiv"— Presentationens avskrift:

1 Det svenska civilsamhället: ett jämförande och historiskt perspektiv
Lars Trägårdh SEÖN - Social ekonomi övre Norrland Umeå, 11 december 2014

2 Vad finns i ett namn? Tidsanda-utopier-juridik-politik-vetenskap…..
Borgerliga Associationer Folkrörelser Filantropi Välgörenhet Intresseorganisationer Föreningsliv Frivilligt socialt arbete Ideell sektor Social ekonomi Civilsamhälle Idéburna organisationer

3 Spelar mångfalden av namn någon roll? Vilka är de historiska rötterna?
Synonymer eller kollisioner? Spelar mångfalden av namn någon roll? Vad står på spel? Vilka är de historiska rötterna? Vilka är utopierna?

4 Civilsamhällets dimensioner
Demokratin och civilsamhället Kulturen och civilsamhället Välfärden och civilsamhället Ekonomin och civilsamhället Lagstiftningen och civilsamhället

5 Om civilsamhällets moraliska logik(er)
Folkrörelser, folkbildning och demokratiskolor Filantropi, givande och välgörenhet Social ekonomi och kooperativ Volontärer och medlemmar Globala sociala rörelser och NGOs Röst eller service

6 Det svenska sociala kontraktet
Statsindividualismen och Den svenska teorin om kärlek

7 Den höga sociala tilliten
Landet Annorlunda 1: Den höga sociala tilliten

8 Den radikala individualismen
Landet Annorlunda 2: Den radikala individualismen

9 Välfärdens maktrelationer
Stat Tyskland Sverige Familj Civilsamhälle Individ USA

10 Välfärdsstatens moraliska logik
Givande, filantropi och välgörenhet Kontra Arbete, skatter och sociala rättigheter

11 Från överhetsstat till folkhem

12 Arbetslinjen och den skötsamme arbetaren:
Innanförskap och uteslutningsmekanism

13 Välfärdens input och output dynamik:
Civilsamhällets traditionella roll i Sverige Stat Policy-input Utredningar Remiss Välfärdsservice-output Sociala investeringar Skola, utbildning,omsorg Civilsamhälle Individ Medlemskap Frivilliga insatser Engagemang

14 Omfattning av ideellt arbete 1992 – 2009
Omfattning av ideellt arbete 1992 – Andel (%) av den vuxna befolkningen Män Kvinnor Totalt 1992 52 44 48 1998 53 50 2005 49 51 2009 54 43

15 Antal timmar frivilligt arbete/månad
Män Kvinnor Totalt 1992 14 12 13 1998 15 10 2005 2009 16 Det ideella arbetets omfång är i storleksordningen heltidsårsarbeten

16 Medborgarnas engagemang: Sex delsektorer
1992 1998 2005 2009 Idrott 16 19 20 Social in- riktning 17 18 15 Boende 5 6 8 7 Religion Kultur Fack 4

17 Tillit och medborgerligt engagemang
Socialt kapital: Tillit och medborgerligt engagemang

18 Pågår det ett systemskifte? Vad står på spel?
Civilsamhällets roll i det (nya) välfärdssamhället ”Överenskommelsen” mellan stat och civilsamhälle Från medlemsmodell till non-profit företag? Vinst kontra non-profit i välfärden Välgörenhetens återkomst Är alla former av engagemang lika bra?

19 Står vi inför en tillitskris i Sverige?
Permanent arbetslöshet Växande ekonomisk ojämlikhet Ökad invandrarrelaterad mångfald Segregerade skolor och bostadsområden

20

21

22 Generell tillit i Europa: Trenderna (1980-2010)
Norden sticker ut med en stigande andel som litar på de flesta. En stor del av förklaringen finns i att andelen högutbildade (akademiker) har stigit i befolkningen i Norden under perioden.

23 Tillitsparadoxen: Diskrepansen mellan verklig trend och uppfattad utveckling
Procent som korrekt säger att tilliten stigit 1,7 Bara en liten andel av befolkningen uppfattar korrekt att tilliten har stigit under de senaste 20 åren.

24 Olika former av tillit

25 Lokalsamhälletillit

26 Tillit och ekonomisk ojämlikhet

27 Tillit och mångfald Andelen utrikes födda har stigit samtidigt som den generella tilliten har stigit under 2000-talet.

28 Tillit och mångfald i svenska kommuner
Om man tar bort Sundbyberg och Malmö försvinner sambandet mellan generell tillit och mångfald. För lokalsamhälletilliten kvarstår sambandet med mångfald även om Malmö och Sundbyberg tas bort.

29 Tillit till människor med annan nationalitet

30 Säg”hej”! Tillit och betydelsen av hälsningar

31 Tillit, kontakt och mångfald
Oavsett graden av mångfald i kommunen har de som ofta har kontakt med grannarna högre lokalsamhälletillit. Den största skillnaden finns mellan dem som har kontakt med grannar flera gånger i veckan och samtidigt bor i en kommun med hög mångfald (Malmö).

32 Svag ställning på arbetsmarknaden samvarierar med lägre tillit

33 Hög tillit: kommuner som krymper Låg tillit: Kommuner som växer
Vilka är trenderna? Hög tillit: kommuner som krymper Storuman, Sorsele Låg tillit: Kommuner som växer Malmö, Sundbyberg

34 Tillitstrender – senaste data World Values Survey

35 Tillitstrender i olika åldrar

36 Tillitstrender – tillit till grannar

37 Tillitstrender – de man känner

38 Tillitstrender – annan religion

39 Generell tillit och procent som röstat SD