Kap. 9 Chocker och stabiliseringspolitik

En presentation över ämnet: "Kap. 9 Chocker och stabiliseringspolitik"— Presentationens avskrift:

1 Kap. 9 Chocker och stabiliseringspolitik
Chocker i AD ex. Förändring i penningefterfrågan Förändring i investeringsviljan (”animal spirits”) Export chock Ex. Antag att införandet av kreditkort gjort att penningefterfrågan minskar. figur

2 Chocker i P (utbudschocker)
Råvarupriser (olja) Abnorma lönehöjningar Misstagna inflationsförväntningar Ex. En oljeprischock figur

3 Stabiliseringspolitik
Stabilisering (utjämning) av efterfråge-chock Stabilisering av pris-chock (utbuds-chock)

4 Att bli av med inflation
figur numeriskt exempel p = pe (Y-1 - Y*) /Y* pe = p -1

5 Diskussion av möjligheterna att föra en aktiv stabiliseringspolitik
Kan vi lita på att Riksbanken och finansdepartementet gör det rätta? Tidsfördröjningsproblematiken penningpolitik: kort intern tidsfördröjning - lång extern finanspolitik: lång intern tidsfördröjning - kort extern

6 Diskussion av möjligheterna att föra en aktiv stabiliseringspolitik
Ett illustrativt exempel: Antag att en bilförare försöker hålla jämn fart i ett bergigt landskap med en speciell bil: bilen har endast en bakruta fjädringen är perfekt så att det inte känns om vi kör i nerförs- eller uppförsbacke gasen verkar med en viss tidsfördröjning bromsen verkar med en viss tidsfördröjning

7 Kap 14 Pengar och det monetära systemet
Pengarnas funktion: betalningsmedel räkneenhet värdebevarare Ex. guld, snäckor, stenhjul Definition av pengar idag: M1 = sedlar,mynt + kredit på transaktionskonton Riksbanken har monopol på sedelutgivning: seignorage

8 Penningpolitik A) Styrning av penningmängden B) Styrning av räntan
figurer Slutsats: När reala störningar dominerar är det bättre att styra M, men när monetära störningar dominerar är det bättre att sätta R

9 Riksbanken och penningpolitiken
Riksbankens mål: Inflation (KPI) = 2% +-1% Penningpolitiken i praktiken man styr dagslåneräntan yieldkurva styrmedel: repor (repurchase agreement)

10 Penningpolitiken Styr RB penningmängd eller ränta?
RB vet likviditetsbehovet figur

11 Varför har vi en självständig RB?
Vore det inte bäst om penningpolitiken och finanspolitiken samverkar? Tidskonsistensproblematiken fig Ex. tenta

12 Varför har vi en självständig RB?
Konservativ RB chef Ex. rökning-körkort

13 Aktuella frågor Vad innebär ett medlemskap i EMU?
Hur inverkar den ”nya ekonomin”?