Sociologiska institutionen Uppsala universitet

En presentation över ämnet: "Sociologiska institutionen Uppsala universitet"— Presentationens avskrift:

1 Sociologiska institutionen Uppsala universitet
Hur påverkas barn som upplevt våld i mötet med socialtjänsten – familjerättens roll Elisabet Näsman Sociologiska institutionen Uppsala universitet med Maria Eriksson, projektledare Gunilla Dahlkild-Öhman Finansiär: FAS

2 Ett verkställighetsmål: ”de är inte småbarn längre”
Den äldsta flickan har sagt till medlaren att pappan dragit henne i öronen, sparkat på benen och att hon känner sig nedtryckt och inte värd något hos pappa. Pojken uppger att pappa vridit hans arm hårt, att pappan inte bryr sig om honom... Medlaren: båda barnen är så stora och medvetna att de aldrig skulle finna sig i att bli utsatta för några som helst kränkningar. Domstolen: Medlaren har bedömt att det inte föreligger en allvarlig risk för barnens kroppsliga och själsliga hälsa om en verkställighet skulle ske. Mot bakgrund av att båda barnen bedöms som friska och normala delar länsrätten denna uppfattning. (K. Röbäck 2008)

3 Struktur Barnperspektiv Barn som upplevt våld Våld och risk för ohälsa
Familjerättens politik och praktik Syn på våld och föräldraskap Professionalitet Barnets plats i utredningen

4 Barnperspektiv I Se barn - barns behov Se världen ur barns synvinkel
Barns position i samhället - maktrelationer Med barn: Barns perspektiv Barns mångfald Åldrar Kön, klass, etnisk tillhörighet… Hälsa, funktionshinder Det specifika – Det generell barnet / barndomen

5 Barnperspektiv II Omsorgsperspektiv
Barn under utveckling, sårbara, beroende av vuxna Vuxnas tolkningsföreträde, bestämmanderätt, ansvar för barns behov Delaktighetsperspektiv Barn som aktörer i sina egna liv Experter på egna erfarenheter, upplevelser, känslor, åsikter Rättigheter Kompetens för och rätt till delaktighet Barnkonventionen - båda perspektiven! Motsättning eller förenliga?

6 Risk för effekter: hälsa & utveckling
PTS Emotionella störningar Ångest Depression Ängslig Aggressiv Sociala & beteendemässiga problem Hämmade Antisociala Fritt efter Halldis K. Leira

7 Långsiktiga effekter Pojkar – eget våld som vuxen
Flickor – utsatthet för våld som vuxen Lärande: Relationer kan fortgå trots våld Våld som konfliktlösning

8 Varför variation i effekter?
Barnets ålder, kön, etniska tillhörighet & utsatthet för rasism, funktionshinder... Barnets personlighet, psykologiska försvar och överlevnadsstrategier Våldets form, frekvens, varaktighet, svårighetsgrad Barnets relationer (särskilt till mamma) Barnets tolkning av våldet / pappan

9 Trauma att bevittna pappas våld mot mamma
Fritt efter Barbro Metell & Birgitta Lyckner; & Halldis Leira Att se våld mellan vuxna är traumatiskt De två viktigaste personerna i barnets liv Händer hemma Våldet riktat mot mamma - Upplever hot mot mammas liv Tabu

10 Svensk familjepolitik
Vad betyder konstruktioner av kön, släktskap och ålder för hanteringen av pappors våld? M. Eriksson (2003) Svensk familjepolitik ”Den separerade kärnfamiljen”: Förutsätter att även separerade föräldrar delar ansvaret för barnen och att föräldraskapet utövas gemensamt, helst utan inblandning från staten Normen är gemensam vårdnad & vardaglig kontakt mellan barn och båda föräldrarna När pappor är våldsamma mot mammor och/eller barn?

11 Skilda domäner av politik och praktik (Eriksson 2003, 2007; Eriksson & Hester 2001, Hester 2004)
Våld i nära relationer: mäns våld mot kvinnor i fokus, våld ett brott, könsperspektiv Vårdnad, boende, umgänge: våld marginell fråga, fäder bra nog, barn behov av båda föräldrarna, samarbete Barnskydd: våld ett socialt & välfärdsproblem, ”våldsamma familjer”, mödrar ansvar för barns utsatthet i fokus Behandling: Våld uttrycker och/eller orsakar ohälsa, individ- eller familjefokus samt avvikelseperspektiv; inte köns(makts)perspektiv Andra: Ekonomi, Utbildning, Migration

12 Vanliga ärenden Undantagsfall
Familjerättssekreterare om våld Stora skillnader (Eriksson 2003, Dahlkild-Öhman 2011) Vanliga ärenden Undantagsfall Gemensamma samtal Enskilda samtal Samarbetssamtal Ej samarbetssamtal Gemensam vårdnad Ensam vårdnad Umgänge Övervakat umgänge Är våldsfallen undantag?

13 Vad ses som våld från en pappa?
pappan dömd för våld mot mamman våldet är fysiskt allvarligt, långvarigt och har börjat före separationen modern har fysiska skador och framstår som väldigt rädd pappan utgör ett dödshot andra tecken på ”avvikelse” hos pappan då är det enligt utredarna ”våld”

14 En god nog pappa trots våld?
Om han inte är dömd för våldet Om våldet inte är fysiskt allvarligt Om våldet påbörjas/utövas i samband med separationen Om mamman inte framstår som särskilt rädd och/eller själv utövat våld Om han annars framstår som ”normal” (=svensk) Kan kategorin ”normal pappa” rymma våld? Brottsoffer men inget brott Psykiskt utsatta barn men inte psykiskt våldsamma pappor?

15 Hur bedöms mödrars föräldraförmåga?
”Jag har väl sett kanske lite olika bitar, men på något sätt så... den här konflikten, eller problematiken som det gäller, med misshandel, den upptar ju kvinnans tankevärld väldigt, väldigt mycket. Som gör att hon... ja, fokuserar sig själv, många gånger kanske mer än vad hon har fokus på barnen. Och i vissa lägen gör att hon... ja, hon kanske inte kan ge barnen det de behöver egentligen. Hon har liksom fullt upp med att på något sätt skydda sig och hålla tankarna klara och allt det här, som gör att, det blir svårt att räcka till.”

16 Hur bedöms våldsutövande pappor?
”Jag tänker så här att det är ju ändå barnens pappa. Och för barn, det är ju väldigt olika, nu tror jag i och för sig att barn ser väldigt mycket mer än vad man kanske tror. De ser mer än vad man.... Men samtidigt så har, pappan har misshandlat, men han kan vara jättebra, göra roliga saker med sina barn. Vara engagerad i skolgång och så på olika sätt. Därmed inte sagt... han ger ju inte trygghet.”

17 och… Jag tolkar det som att du menar att många av de här männen […] sätter sina egna behov väldigt mycket i centrum? Ja, just det. De är som småbarn. Tolkningsmässigt. […] det ju ofta är jagsvaga individer. Och... det gör att de här männen som fäder blir självcentrerade […] de blir som små barn. Alltså, där allting är till för dem, också barnen. Vilket inte innebär att de kanske är dåliga fäder, särskilt inte för små barn som inte har så väldigt stora behov.

18 Syn på professionalitet
Partiskt – och därmed oprofessionellt - att ta modern på orden och (inledningsvis) handla med utgångspunkt i hennes berättelse om våld, men Opartiskt att (inledningsvis) handla med utgångspunkt i faderns nekande? Jämför: Opartiskt att ta hänsyn till maktasymmetrier och försöka utjämna dessa? Anti-förtryckande socialt arbete/utredningsmetodik?

19 Barnets plats i utredningen
Stark tendens: att inte prata med konkreta barn om deras upplevelser av våld Riskbedömning: Framåtblick, Vad är största risken? ”Standardmetoden” utformad för att tillfredsställa lagstiftningens krav på att barns vilja ska dokumenteras Utredningens ramar tillåter inte uppföljning: ”det vore oetiskt att sätta igång något man inte kan ta hand om” Barnet i, ur, åter i våldet

20 Hur bedöms umgänget ur barnens perspektiv?
Barnets bästa: vid våld grundas inte bedömningen i barnets upplevelse eller perspektiv Lagstiftningens ”kompetenta” barn krockar med vardagens ”beroende” barn Barnets vilja: Växling mellan tolkningsramar Specifika barns uttryckta vilja att träffa pappa - i linje med det generella barnet : ses som autentiskt och kompetent Specifika barns uttryckta vilja att inte träffa pappa - i konflikt med det generella barnet: ses som beroende och påverkat /manipulerat av mamma Kan ”Det kompetenta rädda barnet” finnas? Kravnivå och riskbedömning Säkert utifrån bedömning av förövaren? – Tryggt utifrån barnets upplevelse?

21 Bill 10 år Då dom kom hit första gången, skulle prata med mig och dom sa att det var jag, att jag skulle känna mig trygg och att allt skulle handla om mig (paus) (mm) och inte om han (paus) (mm). Och sedan kom de flera gånger och sa men han har sagt att han vill träffa dig och han har rätt att träffa dig för han är din pappa, han är din biologiska pappa, men då sa jag till dem du sa att det var jag som skulle känna mig trygg och jag känner mig inte trygg för jag vill inte träffa honom (…) ”Ok men du kan ju försöka lite”. Då sa jag nej. Så sa de ”Ok vi kommer en annan gång”. […] de kom så många gånger, så jag sa att ”ok jag kanske kan träffa honom” fast jag inte vill det.

22 Bill 10 år …första gången efter det jag träffade honom började jag må illa, började få ont i magen, jag gick på toan, jag kräktes, fast dom kom igen för dom brydde sig inte hur jag mådde (nej) nej om jag mådde bra, om jag mådde dåligt skulle jag ändå gå dit. Även om jag mådde dåligt skulle jag ändå gå dit. Jag kunde ha ont i magen, jag kunde må illa, jag kunde […] det kunde vara vad som helst, fast dom sa att ”du ska ändå gå dit”.

23 Bill 10 år Jag säger det varje gång, jag vill inte träffa dej. Jag sa det framför honom, framför [kontaktperson] eller vem som kom med mig, jag sa: Jag vill inte träffa dig. Jag gillar inte dig. Jag är rädd för dig. Jag mår illa när jag träffar dig. … Sen blev jag lite arg på honom för han sa: ”Nej det är hans mamma som säger så” fast det var jag och han sa att det var min mamma som sa att jag, att jag skulle inte träffa, att jag ville träffa honom men fast min mamma ville inte det. Då gick jag och pratade med honom. Sen sa (utredaren) får jag prata med dig. Då sa han: Ja det är fortfarande hans mamma som säger att jag inte ska träffa honom. Då började jag tänka: Han är galen. Han har problem.

24 Barns positioner i mötet med utredare
Är barnet i fokus? Bemötande: Som vuxen – Som barn Delaktig Samtal om våldet Skyddad från våld Barnens strategier

25 Delaktighet och barnorientering
Försök till delaktighet Delaktigt barn (kompetent) Vuxenorienterat Barnorienterat Beskyddande

26 Försök till delaktighet
Delaktigt barn (kompetent) Vuxenorienterat Barnorienterat Beskyddat barn (inkompetent) Beskyddande

27 Barnintervjuer Så du fick egentligen inte veta hur hon skrev sedan?
Johan: Jag tror inte det. Nej, okej. Skulle du ha velat se det? Johan: (paus) Nej Att du visste vad hon skrev? Johan: Eller jag visste inte vad hon skrev men ville ändå inte se det.

28 Försök till delaktighet
Delaktigt barn (kompetent) Vuxenorienterat Barnorienterat Beskyddat barn (inkompetent) Som diskvalificerad vuxen (inkompetent) Beskyddande

29 Vuxenorienterat bemötande
Alltså, hade de kunnat göra på något sätt som hade varit bättre? Willow: Nej Bara att du var där var inte bra? Willow: Nej det var tråkigt att vara hos dem. Men hos [stödverksamhet för barn som upplevt våld] så är det roligt. Vad är det som är bra där då? Willow. Vi målar och fikar och… Var det något du ville säga till dem? Willow: Nej [nej]. De var ganska snåla. De bjöd bara på vatten.

30 Försök till delaktighet
Som delaktig vuxen (kompetent) Delaktigt barn (kompetent) Vuxenorienterat Barnorienterat Beskyddat barn (inkompetent) Som diskvalificerad vuxen (inkompetent) Beskyddande

31 Pratar inte om våld (Beskydd)
Bemötande: om våldet Pratar om våldet Delaktigt offer Ej skyddad från våld Skyddad från våld Beskyddat offer Pratar inte om våld (Beskydd)

32 ”Skyddad” från samtal om våldet
Du vet inte varför det förändrades? Martin: Nej, Det är ingen som har berättat för dig? Martin: Eeh, nej. Nej Martin: På sätt och vis säkert för att jag ville för att det var en gång när jag skulle gå och lägga mig [mm] hörde jag pappa och [nya sambon] bråka, och du vet de rör sig, kunde man höra vart de än var kunde man.

33 Pratar inte om våld (Beskydd)
Bemötanden: om våldet Pratar om våldet Delaktigt offer Ej skyddad från våld Skyddad från våld Osynligt offer Beskyddat offer Pratar inte om våld (Beskydd)

34 Bemötanden: om våldet Pratar om våldet Oskyddat synligt offer
Delaktigt offer Ej skyddad från våld Skyddad från våld Osynligt offer Beskyddat offer Pratar inte om våld (Beskydd)

35 Barnintervjuer Kommer du ihåg vilka frågor hon ställde, vad hon frågade om? Johan: Jag kommer ihåg att hon frågade hur jag mådde och det men [mm] det var väl också vem jag ville vara med och vem jag tyckte mest om [jaa]. Ja alltså inte vem jag var sur på, på det där sättet men jag sa att jag tyckte mest om mamma [mm] för hon brukar inte slå mig. Hon slår mig aldrig. Mm. Hur tyckte du det kändes att sitta där och prata med henne om din mamma och pappa? Johan: Det kändes skönt att säga det till någon som jag litar på Du säger att du litade på henne, var du på något sätt rädd att din mamma eller pappa skulle får reda på vad du hade sagt? Johan: Jag var rädd för att min pappa skulle göra det för när han fick se papprena om vad jag hade sagt så blev han arg och slog mig då också.

36 Att få vara med: ”Det är ju otroligt viktigt”
I: Tycker du barn och ungdomar ska få vara med och bestämma om var de ska bo och om sin kontakt med mamma och pappa? B: Ja om de vet vad som är bäst för dem, om de är tillräckligt stora för att veta det. I: Och när är det B: Det vet man själv om man kan - - - I: Kan du säga varför du tycker det är viktigt att barn får bestämma? B: Ja men det känns ju obehagligt att bo hos den som man inte vill.

37 Bemötande och barnstrategier
Pratar om våldet Oskyddat offer Delaktigt offer Accepterar / protest Accepterar (önskar info.) Ej skyddad från våld Skyddad från våld Osynligt offer Beskyddat offer Implicit / explicit protest Accepterar / implicit protest Pratar inte om våld (Beskydd)

38 Referenslitteratur: Maria Eriksson: I skuggan av Pappa. Familjerätten och hanteringen av fäders våld (2003) Maria Eriksson: Mäns våldsutövande – barns upplevelser. En kartläggning av interventioner, kunskap och utvecklingsbehov (2006) Maria Eriksson: Barn som upplever våld. Nordisk forskning och praktik (2007) M. Eriksson & E. Näsman ”Delaktighet i familjerättsprocesser för barn som upplevt pappas våld mot mamma” Socionomen forskningssupplement, nr 22, (2007) M. Eriksson mfl (red) Barns röster om våld. Att tolka och förstå. (2008) M. Eriksson & E. Näsman: När barn som upplevt våld möter socialtjänsten – om barns perspektiv, delaktighet och giltiggörande. (2011)