Blodet … och transporterna I vilka delar av kroppen finns det blod?

En presentation över ämnet: "Blodet … och transporterna I vilka delar av kroppen finns det blod?"— Presentationens avskrift:

1 Blodet … och transporterna I vilka delar av kroppen finns det blod?
Hur kommer det dit? Vilken nytta gör blodet? Vad är det som transporteras av blodet?

2 Försvar mot smittämnen Transporterna i kroppen sköts av blodet.
Transporter i kroppen Till cellerna Vatten Syre Näring Från cellerna Avfall Värme Försvar mot smittämnen Transporterna i kroppen sköts av blodet. Värme från förbränningen i cellerna transporteras till huden där blodet kan kylas ned. Om det inte skedde skulle vi bli alldeles för varma. Blodcirkulationen hjälper till att hålla kroppstemperaturen kring 37 grader. Försvar mot smittämnen måste snabbt kunna transporteras till alla celler.

3 Lilla kretsloppet – mellan hjärta och lungor.
Två kretslopp Lilla kretsloppet – mellan hjärta och lungor. Blodet hämtar syre och lämnar koldioxid. Stora kretsloppet – mellan hjärta och resten av kroppen. Blodet hämtar näring i tarmarna. Blodet lämnar avfall i njurarna. Blodet lämnar syre och näring och hämtar avfall i kroppens celler. Lilla kretsloppet med lungartär från hjärtat till lungorna där blodet syresätts. Lungven tillbaka till hjärtat. Stora kretsloppet med aorta från hjärtat i en båge upp och sedan ned genom bukhålan. Ut i kroppen. Tillbaka till hjärtat via nedre hålvenen (från buk och ben) och övre hålvenen (från armar och huvud).

4 Hos en vuxen människa finns ca 5 liter blod.
Blodkropparna Hos en vuxen människa finns ca 5 liter blod. 55 % av blodet består av blodplasma. Blodplasma är en vätska. 45 % av blodet består av blodkroppar. Blodkroppar är olika celler med speciella uppgifter. Blodplasma är en svagt gulaktig vätska som till största delen består av vatten. I vattnet finns många ämnen lösta, bland annat närings- och avfallsämnen som transporteras till och från kroppens alla celler. Det finns röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar.

5 En fjärdedel av alla kroppens celler är röda blodkroppar.
Blodkropparna En fjärdedel av alla kroppens celler är röda blodkroppar. Ämnet Hemoglobin i de röda blodkropparna ger blodet dess röda färg. Röda blodkroppar transporterar syre. Hemoglobin sköter om syretransporterna. Hemoglobin kan lätt både ta upp och avge syre till cellerna. De röda blodkropparna ser ut som runda skivor och är tunnast på mitten. Det beroro på att de saknar cellkärna. En kubikmillimeter blod innehåller ca 5 miljoner röda blodkroppar. I kroppen finns alltså ca 25 biljoner röda blodkroppar. Varje röd blodkropp kan transportera 1,2 miljarder syremolekyler samtidigt.

6 De är större och mycket färre än de röda blodkropparna.
De vita blodkropparna hjälper till i kroppens försvar mot främmande ämnen. De är större och mycket färre än de röda blodkropparna. Blodplättarna hjälper till att stoppa blödningar. Levrat blod består till stor del av blodplättar som hakat fast vid varandra. På 1000 röda blodkroppar går det en vit blodkropp. Det finns ca blodplättar i en kubikmilliliter blod. I levrat blod bildas också ett nätverk av trådar där olika slags blodkroppar fastnar för att täppa till såret. Blodplättarna kallas också trombocyter.

7 Förbrukade blodkroppar tas omhand i levern och mjälten.
Blodkropparna Nya blodkroppar bildas i den röda benmärgen, som finns i många av skelettets ben. Förbrukade blodkroppar tas omhand i levern och mjälten. Blodvätska trycks ut ur blodkärlen och blir vävnadsvätska i kroppens celler. Vävnadsvätska sugs upp av lymfkärl som transporterar tillbaka vätskan till blodet. Lymfa passerar lymfkörtlar på sin väg tillbaka till blodet. Där finns vita blodkroppar som rena lymfan från bakterier och döda celler. Lymfan går tillbaka till blodet genom nyckelbensvenerna.

8 Ungefär lika stort som din knutna hand.
Hjärtat Ungefär lika stort som din knutna hand. Pumpar ut ca 70 ml blod vid varje hjärtslag. Hjärtat är en ihålig muskel. Har en mittvägg som delar det i en höger- och en vänsterhalva. Varje sida har en förmak och en kammare. Hjärtat har ventiler som kallas klaffar, som öppnas och stängs när hjärtat arbetar. Klaffarna gör så att blodet går åt rätt håll genom hjärtat. 70 ml = 0,7 dl

9 Blod från hela kroppen kommer in i hjärtat genom två stora blodkärl.
Blodet rinner in i höger förmak. Blodet kommer ner i höger kammare. Från höger kammare pumpas blodet till lungorna för att få syre och lämna ifrån sig koldioxid. När hjärtat är avslappnat är alla klaffar stängda. Då förmaken drar ihop sig öppnas segelklaffarna och blod strömmar från förmak till kammare. Då kammaren drar ihop sig stängs segelklaffarna, men fickklaffarna öppnar sig och blodet pressas ut ur hjärtat. När hjärtmusklen slappnar av stängs fickklaffarna. Nytt blod kommer in i förmaken.

10 Blodet kommer tillbaka från lungorna.
Hjärtat Blodet kommer tillbaka från lungorna. Blodet rinner in i vänster förmak. Blodet rinner in i vänster kammare. Från vänster kammare pumpas blodet ut i hela kroppen genom aorta, som är kroppens största blodkärl. När hjärtat är avslappnat är alla klaffar stängda. Då förmaken drar ihop sig öppnas segelklaffarna och blod strömmar från förmak till kammare. Då kammaren drar ihop sig stängs segelklaffarna, men fickklaffarna öppnar sig och blodet pressas ut ur hjärtat. När hjärtmusklen slappnar av stängs fickklaffarna. Nytt blod kommer in i förmaken.

11 Artärer går ut från hjärtat till kroppens alla delar.
Blodkärlen Artärer går ut från hjärtat till kroppens alla delar. Artärernas väggar är elastiska och har kraftiga muskler. Blodtrycket mäts i artärerna. Det kan t ex vara 130/85 mm Hg. Det högre trycket är då hjärtat drar ihop sig. Det lägre trycket är då hjärtat slappnar av. Blodtrycket mäts i mm Hg (millimeter kvicksilver) som är en gammal enhet för tryck.

12 Venerna leder blodet tillbaka till hjärtat.
Blodkärlen Venerna leder blodet tillbaka till hjärtat. Venerna har mycket lägre tryck än artärerna, väggarna är tunnare och har inte lika mycket muskler. Blodet trycks genom venerna med hjälp av muskler runt omkring. Klaffar i venerna hindrar blodet från att rinna på fel håll (i t ex benet på väg upp mot hjärtat) En förutsättning för en bra blodcirkulation är att man rör på sig, så att musklerna runt venerna kan pumpa vidare blodet.

13 Kapillärer är de minsta blodkärlen i kroppen.
Kapillärer finns i alla vävnader i hela kroppen. Syrerikt blod kommer till kapillären från en artär. I kapillären rinner blodet mycket långsamt, blodet avger syre och näring till cellerna och tar emot koldioxid och andra avfallsämnen. Syrefattigt blod rinner tillbaka till hjärtat genom en ven. Totalt innehåller kroppen km av de små blodkärlen. Diametern på en kapillär är ca en hundradels millimeter. Genom kapillärens tunna väggar (ett cellager) kan blodvätska lätt passera och lämna näringsämnen och syre direkt till cellerna i vävnaderna.

14 Blodet och kroppens försvar
Kroppens yttre försvar är hud och slemhinnor. Då bakterier eller virus tränger igenom det yttre försvaret får man en infektion. Kroppens inre försvar sköts av vita blodkroppar. Vid angrepp delar sig de vita blodkropparna, letar upp bakterier och dödar dem. Döda vita blodkroppar och bakterier transporteras bort av lymfkärlen.

15 Blodet och kroppens försvar
Vissa vita blodkroppar tillverkar antikroppar. Antikropparna bekämpar inkräktarna. Antikropparna finns kvar i blodet, man är immun. Nästa gång man smittas av samma inkräktare bryter sjukdomen inte ut, eller blir lindrig, eftersom antikropparna redan finns. Kroppen bygger upp ett immunförsvar.

16 Kroppen kan behöva hjälp att bekämpa smittämnen.
Kroppens försvar Kroppen kan behöva hjälp att bekämpa smittämnen. Vaccin bildar antikroppar mot en speciell sjukdom. Antibiotika kan bekämpa bakterieinfektioner. Penicillin är ett exempel på antibiotika. Antibiotika fungerar inte på virus. Sjukdomar, bakterier, virus, vaccination, antibiotika har vi behandlat i 7:an.

17 Det är viktigt att givarens blod passar med mottagarens blod.
Blodgrupper Vid blodtransfusioner överförs blod från en person till en annan person. Det är viktigt att givarens blod passar med mottagarens blod. Människans blod kan grupperas i AB0-systemet. AB0-systemet innehåller fyra blodgrupper: A B AB I Sverige: A 44%, B 12%, AB 6%, 0 38%. Ett annat system är Rh-systemet. I Sverige är 85% Rh+, 15% Rh-.

18 Blodgrupper Alla personer kan ta emot blod från sin egen grupp. Personer med grupp 0 kan ge blod till alla grupper. Personer med grupp AB kan ta emot blod från alla grupper.

19 Sjukdomar i blod, hjärta och blodkärl
Anemi – Blodbrist Brist på hemoglobin som ofta beror på järnbrist. Leukemi – Blodcancer Högt blodtryck Blodtryck på över 140/90 brukar bedömas som högt. Åderförkalkning Hård förtjockning av blodkärlens väggar. Ärftlighet, men även mat- och motionsvanor är orsaker till åderförkalkning. Anemi gör att man känner sig trött och inte orkar så mycket. Beror oftast på blodförluster, t ex menstruation hos kvinnor. Leukemi är när benmärgen okontrollerat bildar vita blodkroppar och de sedan kommer ut i blodet. Högt blodtryck skadar blodkärlen och sliter på hjärtat. Åderförkalkning eller åderförfettning. Gör det svårare för blodet att strömma förbi, och det kan bildas blodproppar. Blodfetterna, bl a kolesterol, spelar en viktig roll för uppkomsten.

20 Sjukdomar i blod, hjärta och blodkärl
Blodpropp Levrat blod inuti ett blodkärl. Kärlkramp Åderförkalkning i hjärtats blodkärl. Hjärtinfarkt Blodpropp i hjärtats blodkärl. Stroke Hjärninfarkt – blodpropp i hjärnan Hjärnblödning Blodproppar hindrar att en del av kroppen får näring och syre. Vävnaderna i det området kan dö. Kärlkramp visar sig ofta som bröstsmärtor som kan sprida sig ut i vänster arm. Hjärtinfarkt är en vanlig dödsorsak, men allt fler överlever och kan leva ett vanligt liv. Stroke kallas ibland också slaganfall. Den vanligaste orsaken till stroke är åderförkalkning i kombination med högt blodtryck. Stroke kan medföra förlamningar eller orsaka dödsfall.