Intern redovisning för planering och uppföljning

En presentation över ämnet: "Intern redovisning för planering och uppföljning"— Presentationens avskrift:

1 Intern redovisning för planering och uppföljning
VÄLKOMMEN! till Föreläsning 3 (Kalkylering, forts.) (Litteratur till idag 10/3: Kap 11 och 12) Ekonomistyrning genom Påläggskalkylering (forts. från 9/3) Investeringskalkyl Övning; Investeringskalkyl Utdelning övningsuppgifter till 15/3 (a,b) (Ö 2:1 – 2:5 samt Ö 3:1, 3:2 samt 3:5) Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

2 Påläggsmetoden Föreläsningens innehåll
Divisionskalkylens problem vid flera produkter/tjänster Påläggskalkylen som potentiell lösning på problemet Påläggskalkylens grundbegrepp och utformning Ett exempel på en påläggskalkyl Några utvecklingar kring påläggskalkylen Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

3 Kalkylering under enkla företaget – divisionskalkylen (en periodkalkyl)
Ensartad tillverkning (en produkt/tjänst) Med utgångspunkt i processtillverkning/ Ensartad produktion gällde följande: Alla kostnader kan fördelas på antalet produkter för att erhålla kostnad/styck!!! Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

4 Divisionskalkylens problem vid diversifierat produktprogram
Tänk er ett företag som producerar bl.a. följande: Varför fungerar inte en divisionskalkyl i detta fall? Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

5 Några problem med divisionskalkylen
De olika produkterna kan förbruka olika mängder material De olika produkterna kan förbruka olika mängder tid/lön De olika produkterna kan förbruka olika mängder… av allt! Divisionskalkylen kommer inte att ge någon bra bild av kostnaden per styck! Betänk: Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

6 Lösningar på problemet
Ekvivalentkalkylen (också en periodkalkyl) kan delvis lösa detta. Särskiljer produkternas krav på direkt material, direkt lön, direkt maskintid etc. om vi på förhand vet att produkterna/tjänsterna är olika resurskrävande. Problem finns dock när vi kommer till andra indirekta kostnader; omkostnader för lokaler, energi, försäkringar, ledningens lön etc. Grunden för detta problemet är att det inte finns något enkelt sätt att hänföra hur mycket av respektive resurser som används vid respektive kalkylobjekt. Hur ska vi exempelvis veta hur mycket av lokalerna som just telefonen av modell K530 tagit i anspråk? Påläggskalkylen söker en lösning på denna senare problematik, genom att först särskilja de direkta resursslag som kan mätas per kalkylobjekt och sedan fördela/tilldela resterande resursslag till kalkylobjekten genom ”pålägg”. Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

7 Några grundbegrepp för påläggskalkylen
Kostnader för de resursslag som kan direkt mätas med avseende på kalkylobjekten, d v s där vi kan säga att produkt X kräver 2kg material och produkt Y kräver 3kg material eller att det krävs 1 timme för produkt X och 1,5 timmar för produkt Y kallar vi DIREKTA KOSTNADER. De resursslag som inte direkt kan mätas med avseende på kalkylobjekten, utan måste fördelas ut på kalkylobjekten benämner vi INDIREKTA KOSTNADER eller mer populärt (fördelade) OMKOSTNADER Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

8 Tre huvudprinciper för fördelning av omkostnader:
Orsak – verkan (kausalitet) Det vanligaste är den s k proportionalitetsprincipen. Fördelningen av de ”rörliga” omkostnaderna följer t ex volymen eller DL (som då anses vara proportionell till volymen) Nytta Avser ”fasta” omkostnader (kapacitetskostnader). Man försöker beräkna hur stor nytta objektet har av kapaciteten. Bärkraft Vissa kostnader kan inte fördelas enligt ovan. Man diskuterar då hur mycket ett objekt kan ”tåla” utifrån t ex dess lönsamhet Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

9 Kriterier för jämförelse mellan andra ”begreppspar”
Volymfrågan Beslutsfrågan Fördelningsfrågan Rörliga kostnader Särkostnader Direkta kostnader Fasta kostnader Samkostnader Indirekta kostnader (äv.kapacitetskostnader) (mer teoretisk) (pop: omkostnader) Vilka kostnader påverkas/påverkas inte av verksamhets-volymen? Vilka kostnader påverkas/påverkas inte av ett visst beslut? Vilka kostnader kan direkt hänföras till respektive måste fördelas ut på kalkylobjekten? Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

10 Påläggskalkylens grundtanke
Kostnadsbärare = Kalkylobjekt Kostnadsslag Arbetslön (DL) Material (DM) Avskrivningar Service Lokalkostnader Förmanslön VD:s lön Marknadsföring Direkta kostnader Indirekta kostnader (fördelas eller tilldelas) Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

11 Hur ska då de indirekta kostnaderna fördelas?
De indirekta kostnaderna (omkostnaderna) fördelas således ut på kalkylobjekten genom pålägg, med hjälp av påläggssatser. Utgångspunkten vid fördelningen av de indirekta kostnaderna är att vi måste kunna mäta någon användning av resurser direkt med avseende på kalkylobjekten, exempelvis att vi kan mäta mängden material per produkt. De indirekta kostnaderna kan då exempelvis fördelas i proportion till hur mycket direkt material (DM) som åtgår för respektive produkt. Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

12 Kvantitet/Mängd (t ex stycken, vikt och yta)
Fördelningsnycklar Kvantitet/Mängd (t ex stycken, vikt och yta) Tid (t ex arbetstid- och maskintid) Värde ( t ex material-, löne-, varu-, projekt /kund-/tjänste- och tillverkningskostnad) Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

13 Materialomkostnader (MO) Tillverkningsomkostnader (TO)
Begrepp Direkt lön (DL) Direkt material (DM) Materialomkostnader (MO) Tillverkningsomkostnader (TO) = Tillverkningskostnad (TK) Administrationsomkostnader (AO) Försäljningsomkostnader (FO) = Självkostnad (SjK) Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

14 Begreppet självkostnad för olika objekt…
…en vara Självkostnaden utgör summan av samtliga kostnader för en vara till dess den är levererad och betald …en order Självkostnaden utgör summan av samtliga kostnader för en order till dess den är fullgjord och betald …en tjänst Självkostnaden utgör summan av samtliga kostnader för en tjänst till dess den är fullt utförd och betald Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

15 Rättvis fördelning inte lätt
En självkostnad skall spegla ett objekts kostnad för resursanskaffning och egen resursanvändning på ett rättvist sätt. En vara, order eller tjänst skall alltså helst bära samtliga kostnader som den orsakar. Eller m a o, den ska efter självkostnadskalkylering bära den totala resursanvändning den fordrat. Låter enkelt men är svårt. Vi har ett antal problem: Mätproblem (Hur skall vi mäta resursanvändningen?) Hur skall vi värdera den? Vilka är resurserna? Och framförallt på vilka grunder ska vi fördela dem? Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

16 Ett enkelt (men dåligt) exempel
Ett mindre företag som tillverkar larm och larmskåp framställer Larmskåp st/år Lägenhetslarm st/år Från företagets redovisningssystem hittar vi följande kostnader Direkt Materialkostnad skåp 150:-/st Direkt Materialkostnad larm :-/st Övriga omkostnader (gemensamma) :- Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

17 Divisionskalkyl 500000 + 1000*150 + 7000*50 (1000+7000)
Kontroll: 1000* *125 – * *50=0 = Genomsnittlig SjK 125:-/st Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

18 Vad händer om vi gör ytterligare 1 skåp?
Faktisk produktion till total genomsnittlig ”SjK” Faktisk produktion till direkt kostnad/objekt 1001* * * *50 = -25 Vi kan alltså inte fastställa kostnaden för dessa olika produkter genom att dividera omkostnaden för en viss period med antalet produkter. I exemplet ger det en undertäckning. Med största sannolikhet kräver dessa olika produkter olika insats och användande och därmed olika andel av företagets gemensamma resurser. Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

19 (Indirekta kostnader; omkostnader, overhead-kostnader)
Kostnadsmassa (Indirekta kostnader; omkostnader, overhead-kostnader) Ex VD:s lön, personalavdelning, redovisningsavdelning Skåp Helt olika typ av kalkylobjekt Larm Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

20 Ett enkelt och bättre (?) exempel
Samma företag som tillverkar larm och larmskåp framställer Larmskåp st/år x 150:- DM :- Lägenhetslarm st/år x :- DM :- Total DM :- Fördelning sker med DM som fördelningsnyckel (påläggsbas) Beräkning av pålägg Omkostnader Direkt material Påläggsats = 100 % Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

21 Ett enkelt och bättre (?) exempel
Larmskåp st/år x 150: :- = 300:- Lägenhetslarm st/år x 50: :- = 100:- Faktisk produktion till total kalkylerad ”SjK” per objekt Faktisk produktion till direkt kostnad/objekt 1001* * * *50 = + 300 Vi kan alltså inte heller fastställa den exakta kostnaden för dessa olika produkter genom att dividera omkostnaden för en viss period med materialkostnaden. I exemplet ger det en övertäckning. Istället måste vi hitta påläggsbaser (fördelningsnycklar) för denna typ av omkostnader som visar ett mer ”rättvist” resultat. Hela TK eller SjK kan vara bättre som bas. Eller ännu bättre efter NYTTAN. Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

22 Hur skall (om) kostnader egentligen hänföras till objekt?
Kalkylobjekt/ Kostnadsbärare Kostnadsslag ? Kausalitet!! Proportionalitet Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

23 Vad innebär kausalitet?
Kostnaderna uppfattas som en ”verkan” av bakomliggande orsaker Omkostnader . . . . . Orsak är exempelvis ökad förslitning Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

24 En vanlig ”komplexitet” som faktiskt kan underlätta
Kostnadsslag Arbetslön Material Avskrivningar Service Lokalkostnader Förmanslön VD:s lön Marknadsföring Direkta kostnader Kostnadsbärare Kalkylobjekt Fördelas resp tilldelas Kostnadsställen Indirekta Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

25 Om kausalitet inte finns tilldelas kostnaderna efter bärkraft.
För vissa kostnader kanske det inte går att finna något kausalt samband mellan orsak och verkan. Man säger då att man tilldelar kostnader. Den princip som då vanligtvis används vid tilldelning är ”bärkraftsprincipen” Den produkt som ”går bäst” får bära kostnaden. Eller med andra ord: Den produkt som tål mest. Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

26 Vad innebär proportionalitet?
Fördelningsbas skall helst väljas utifrån antagandet att den förändras i proportion till kostnaderna som skall fördelas Avskrivningar på maskiner Maskintid eller arbetstid Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

27 ( kallas också påläggsbas)
En liten repetition… Direkta kostnader = Kostnader som påförs kalkylobjekt direkt Omkostnad = Kostnader för resursanvändning som påförs kalkylobjekt via fördelning direkt eller via kostnadsställe Omkostnader Fördelningsnyckel ( kallas också påläggsbas) = Pålägg Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

28 Per Staffan Boström PSB
Internredovisning 722G76

29 En fråga ställd på sin spets
En gemensam nämnare för alla ovan nämnda fördelningsgrunder är att de är VOLYM-baserade. Det är tankegångar om att kostnader i företag framförallt stiger p.g.a att man tillverkar eller utför mer. Är det så? Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

30 Orderkalkylering i teori och praktik
Teoretisk definition av självkostnad: Självkostnaden utgörs av kalkylobjektets särkostnader plus fördelade samkostnader Praktisk definition av självkostnad: Självkostnaden utgörs av kalkylobjektets direkta kostnader plus fördelade omkostnader Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

31 i ett fåtal fall antal tillverkade produkter
Vanliga fördelningsnycklar/påläggsbaser för att fördela TO inom tillverkningsindustrin arbetstid arbetslön (DL) maskintid i ett fåtal fall antal tillverkade produkter Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

32 …nu till INVESTERINGAR
Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

33 Investeringskalkyl Investeringskalkylering – hur investeringen påverkar BETALNINGSFLÖDET! Fyra olika kalkylmetoder: Paybackmetoden (Pay off) Nuvärdemetoden (tabell) (Annuitetsmetoden) (Internräntemetoden) Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

34 Begreppen Grundinvestering (G) Inbetalningsöverskott (a) Restvärde (R)
Ekonomisk livslängd (n) Kalkylränta (p) Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

35 ”Payback” (exempel) Återbetalningstid = 3 år (G/a)
Grundinvesteringen (G) /inbetalningsöverskottet (a) a=30 a=30 a=30 G = 90 Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

36 Nuvärdemetoden Begreppen (kalkylränta och livslängd) Nuvärdet av:
Inbetalningar ./. Utbetalningar = Inbetalningsöverskottet + Restvärdet ./. Grundinvesteringen Kapitalvärdet (diskonterat belopp) Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

37 Nuvärdemetoden R + a a a a a ./. Kapital-värde
Nuvärde av inbetalningsöverskotten + Nuvärde av restvärde ./. Grundinvesteringen Kapitalvärdet Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76

38 Övning INVESTERING Pay-back metoden (Övning 12:3)
Nuvärdemetoden (Övning 12:5) Diskontering av a) (tabell C eller B) Diskontering av restvärde (tabell B) Per Staffan Boström PSB Internredovisning 722G76