Våra sinnen!.

En presentation över ämnet: "Våra sinnen!."— Presentationens avskrift:

1 Våra sinnen!

2 Synen Hur ser vi? Ljuset träffar hornhinnan och ljusstrålarna bryts.
Pupillen (ögats öppning) reglerar hur mycket ljus som släpps in i ögat. Ljuset går genom linsen som bryter ljuset ytterligare. Ljuset går genom glaskroppen (klar, geléaktig vätska) Ljuset träffar näthinnan och alla dess sinnesceller som kallas Tappar ( färger) och Stavar (ljus och mörker). Ljuset ombildas till nervimpulser Nervimpulserna skickas via synnerven till syncentrum (nackloben). Hjärnan bearbetar och tolkar nervimpulserna Vi ser en bild.

3 Blinda fläcken

4 Synvillor Synvillor

5 Lukt Människans lukt sinne är mindre utvecklat än hos många andra djur ex hundar har 30 ggr fler luktceller än oss. Vi kan uppfatta tusentals dofter. Luktsinnescellerna finns i näshålans övre del. Luktsinnescellerna är bra på att registrera nya dofter. Luktsinnescellerna ”tröttnar om de utsätts för samma doft under en längre tid. Ex personer som bor i mögelskadade hus, känner inte mögeldoften efter ett tag. Dofter är starkt förknippade med minnen. De spelar också en stor roll för vilken partner man väljer (”personkemin”, sker omedvetet)

6 Smaken Smaklökar finns på tungan och innehåller smaksinnesceller.
Smaklökar känner igen 5 olika grundsmaker: salt, surt, sött, beskt och umami (buljong smak) När vi äter blandas smakerna till en helhet. Lukten har stor betydelse för smakupplevelsen. Utseende, temperatur och konsistens påverkar också smakupplevelsen

7 Känseln Känseln märker av förändringar.
Huden är vårt viktigaste känselorgan. Det finns olika känselkroppar för: värme, kyla, beröring, tryck och smärta. Känselkroppen känner av en förändring en nervimpuls ryggmärgen hjärnans känselcentrum. Ju fler känselkroppar som aktiveras desto intensivare känsla ex. varmt badvatten känns lagom med handen, men inte när man går i vattnet. Känselkroppar för beröring sitter särskilt tätt på de områden av huden som är speciellt känsliga för beröring ex. fingertoppar, hand, fotsulor och könsorgan

8 Hörseln Hur hör vi? Vibrationer gör att luftmolekylerna kommer i rörelse, ljudvågor. Dessa fångas upp av ytterörat, passerar hörselgången och får trumhinnan att vibrera. Vibrationerna sätter hörselbenen i rörelse. Vibrationerna påverkar sinnescellerna i snäckan. De omvandlar svängningarna till nervimpulser som skickas till hörselcentrum i hjärnan. Där tolkas nervimpulserna till ljud. Balanssinnet Utgörs av sinnesceller som sitter i båggångarna. Dessa tar upp information om kroppens rörelser och skickar den till hjärnan via balansnerven. Yrsel kan bero på: Virus på balanssinnet. Ett överstimulerat balanssinne. När vi äter blandas smakerna till en helhet. Lukten har stor betydelse för smakupplevelsen. Utseende, temperatur och konsistens påverkar också smakupplevelsen

9 Örats delar