Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Ekonomisk tillväxt.

En presentation över ämnet: "Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Ekonomisk tillväxt."— Presentationens avskrift:

1 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Ekonomisk tillväxt

2 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 9.2 Några centrala frågor: Varför är den genomsnittlige finländaren så mycket rikare nu än för 50 år sedan? Varför är den genomsnittlige finländaren 70 gånger rikare än den genomsnittlige haitiern? Hur skapas tillväxt och finns det något som politiker/ekonomer kan göra för att höja tillväxten?

3 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 9.3 Vad menas då med tillväxt? Med ekonomisk tillväxt menas den långsiktiga reala BNP- utvecklingen, BNP-trenden, där lutningen på trenden visar tillväxttakten. Men eftersom BNP inte är ett perfekt mått är inte heller tillväxt ett perfekt mått: –Missar (förändringar i) produktion som inte köps och säljs på marknaden, till exempel fritid, hemarbete, miljöförstöring, sociala problem. –Säger ingenting om inkomstfördelningen. Men trots att tillväxt inte nödvändigtvis ger större lycka kan den långsiktiga välfärdsutvecklingen antas vara starkt korrelerad med tillväxten.

4 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 9.4 http://www.konj.se/download/18.671f95fe6bea17137fff5129/fb01.xls http://www.konj.se/download/18.671f95fe6bea17137fff5130/fb02.xls Produktion

5 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 9.5 Empiri: Hur ser tillväxten ut? Intressanta data om länders tillväxt: http://gapdata.gapminder.com/web/HDR2004/hdtweb4/hdt2004.html Betydande skillnader i tillväxt sedan 1700-talet mellan olika länder har lett till enorma skillnader i BNP per capita och därmed också till enorma skillnader i levnadsstandard i olika länder. ”70-regeln”: Om tillväxttakten är x procent/år kommer BNP att fördubblas på 70/x år. Små variationer i tillväxttakt får alltså enormt genomslag över tiden.

6 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 9.6 Tillväxt: Hur länder har vuxit, 1870- (i dollar, 1999 års priser) LANDPERIODBNP/capita Startår BNP/capita Slutår TILLVÄXT Japan1890-19971196234002,82% Tyskland1870-19971738213001,99% Kina1900-199757035701,91% USA1870-19973188287401,75% Indien1900-199753719501,34% UK1870-19973826205201,33% Banglad.1900-199749510500,78%

7 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 9.7 Tillväxt: Vilka länder växer fortast just nu?

8 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 9.8 Tillväxt: 1991- Källa: http://www.konj.se/4.302e67fd1ec1776c7fff1583.html

9 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 9.9 Vad bestämmer den långsiktiga levnadsstandarden i ett land? Tänk på Robinson Crusoe: Om han är bra på att fiska, odla grönsaker och tillverka kläder så får han en hög levnadsstandard, annars inte. Intuition: Levnadsstandarden i ett land beror på ekonomins förmåga att producera varor och tjänster, dess produktivitet. –Finländare lever bättre än nigerianer ty finländare är mer produktiva. Japaners levnadsstandard har höjts snabbare än argentinares ty de har höjt sin produktivitet snabbare. Produktivitet = mängden varor och tjänster som en arbetare producerar på en timme.

10 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 9.10 För att analysera vilka faktorer som bestämmer tillväxten utgår vi från produktionsfunktionen. –Produktionsfunktionen visar sambandet mellan produktionsfaktorer och produktionsnivå: Vad kan ekonomin, givet den teknik vi har, producera med hjälp av olika produktionsfaktorer? Y =tekniken* f (fysiskt kapital – humankapital – arbetskraft – naturresurser – råmaterial) Vad bestämmer den långsiktiga levnadsstandarden i ett land?

11 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 9.11 Hur får vi tillväxt? Enligt produktionsfunktionen kan Y öka genom att vi ökar insatsen av produktionsfaktorerna: Kapitalet –output per arbetare kan öka om kapitalet per arbetare ökar (fysiskt såväl som humankapital) Arbetskraften –att befolkningen ökar –att sysselsättningsgraden ökar Land –Konstant utbud, men kvalitet kan höjas.

12 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 9.12 Råmaterial –Viktig skillnad mellan Icke-förnybara resurser (kol, olja) Förnybara tillgångar (timmer, fisk) Tekniskt kunnande R&D, uppfinningar, innovationer Patent är till för att bota det marknads-misslyckande som annars gör att det skapas för lite R&D. Hur får vi tillväxt?

13 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 9.13 En formell modell: Solows neoklassiska tillväxtmodell Vi har hittills sett intuitivt att Finland är rikt eftersom vi har mycket produktionsfaktorer och bra tekniskt kunnande. Nu ska vi ta fram en formell modell för tillväxt: Antar att: –Ökat kapital per arbetare leder till ökad produktion per arbetare (y) men ökningen av din produktion y blir större av den första maskinen än av den andra maskinen. –Arbetskraften växer med konstant fart n. –Sparandet är konstant s.

14 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 9.14 Solows neoklassiska tillväxtmodell Kapital per person, k Output per person, y δkδk δk visar hur mycket av kapitalet per person som förfaller. Är en konstant andel δ. y y visar output per person. sy sy visar både sparande & investering per person. y* k* I steady-state E är investeringarna precis tillräckliga för att hålla kapital per person konstant, k*. Per capita output är y*, output Y och kapital K växer inte. E

15 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 9.15 Solows neoklassiska tillväxtmodell Kapital per person, k Output per person, y (δ +n)k Men kapitalet per person ”förfaller” också på grund av att befolkningen växer! Anta att befolkningen växer med n. y y visar output per person. sy sy visar både sparande & investering per person. y* k* I steady-state E är investeringarna precis tillräckliga för att hålla kapital per person konstant, k*. Per capita output är y*, output Y och kapital K växer med n. E

16 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 9.16 Effekten av ökat sparande Kapital per person, k BNP/capita (y) y sy (δ +n)k s'y Höjt sparande till s' Både kapital per person och BNP per person är här högre… Bara kortsiktigt högre tillväxt! Väl i F är tillväxttakten oförändrad! Output och arbetskraft växer åter med n. E y* k* Anta att vi är i steady- state vid E. y** k** F för ekonomin till nytt steady-state vid F.

17 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 9.17 Effekten av ökad befolkningstillväxt Kapital per person, k Output per person, y (δ +n)k y sy y* k* E F y1y1 En högre tillväxt i befolkningen gör att kapitalet per person går ner. Produktionen per person går därför ner, från y * till y 1 Både låg befolkningstillväxt och högt sparande är förklaringar till varför en finländare i snitt har större inkomst än haitiern. (δ +n*)k

18 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 9.18 Att förklara Tysklands och Japans mirakulösa tillväxt efter 1945 Kapital per person, k Output per person, y (δ +n)k y sy y* k* E Dels ett mycket höjt sparande. Men framför allt ledde kriget till att kapitalet per person minskade mycket kraftigt, till k 1. Därefter drog sig ekonomin automatiskt mot jämvikten E. Tillfälligt högre tillväxt under resan. k1k1

19 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 9.19 Världens snabbast växande länder 2005 1.Ekvatorialguinea 2.Azerbajdzjan 3.Tchad 4.Georgien 5.Angola 6.Irak 7.Sudan 8.Algeriet 9.Kina 10.Kazachstan

20 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 9.20 Teknisk utveckling i Solow-modellen Kapital per effektiv arbetare, k Output per effektiv arbetare, y (δ+n+t)k y sy y* k* E Bättre teknik ger samma effekt som ökad befolkning; den effektiva arbetskraften växer både om tekniken blir bättre (t) och om antalet arbetare växer (n). k1k1 I jämvikt växer nu Y med (t+n), inkomsten per capita växer lika snabbt som tekniken, t.

21 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 9.21 Har fattiga länder högre tillväxt än rikare länder? ”Catch-up”-effekten: Solow-modellen säger att, allt annat lika, fattiga länder som har kapital per arbetare långt under sin jämviktsnivå kommer att växa snabbare än rika länder. Denna sk konvergenshypotes innebär att inkomstgapet mellan fattiga och rika länder kommer att minska över tiden och levnadsstandarden därmed konvergera. Stämmer den här teorin med vad vi faktiskt kan observera i data?

22 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 9.22 Empiri: Konvergenshypotesen

23 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 9.23 Empiri: Konvergenshypotesen Data visar alltså att många fattiga länder inte alls har högre tillväxt än rikare länder. Betyder detta att Solow- modellen är felaktig? Nej. Allt annat är inte lika. Sociala och politiska skillnader har visat sig spela en stor roll för ett lands chanser att hinna ikapp. –Om vi jämför länder med samma sparkvot, samma befolkningstillväxt och samma nivå på humankapital så konvergerar inkomsterna mellan länderna med ungefär 2% per år.

24 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 9.24 Endogen tillväxtteori Endogena tillväxtteorier förklarar vad som bestämmer den tekniska utvecklingen, den som Solows modell ser som given (t). Bygger på att det finns betydande externaliteter i kapital. Kallas ”endogen” tillväxtteori eftersom teorin säger att tillväxt kan bero parametrar som kan påverkas av individers beteende och statlig politik. –Staten bör därför, enligt denna teori, stödja bildandet av human- och fysiskt kapital.

25 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 9.25 Finns det gränser för tillväxten? På 1800-talet varnade Malthus för tillväxten gränser –men han förstod aldrig den enorma potentialen i teknisk utveckling. Prissystemet anpassningsförmåga – att knappa och efterfrågade resurser blir dyra – ser till att begränsade resurser inte överutnyttjas. Tillväxt kan leda till miljöutsläpp, dålig livskvalité mm. Men ingen tillväxt alls är kanske ännu värre? Hur hög tillväxt vi bör ha är i slutändan inte en positiv utan en normativ fråga.