2017-04-07 Tillträdesregler.

En presentation över ämnet: "2017-04-07 Tillträdesregler."— Presentationens avskrift:

1 Tillträdesregler

2 Förändringar 2008 Några förändringar började tillämpas redan från och med antagningen till höstterminen 2008 - 25:4-regeln togs bort (övergångsregler) - HA-gruppen (högskoleprov + arbetslivserfarenhet) slopades - Alternativt urval till högst en tredjedel av platserna på en utbildning

3 Fyra betydelsefulla förändringar 2010
Fyra betydelsefulla förändringar 2010 1. Meritpoäng Maximalt 2,5 meritpoäng får tillgodoräknas. Läggs till jämförelsetalet (som är max 20,00). Maximalt meritvärde blir 22,50 poäng. 2. Direktgrupp-Kompletteringsgrupp I direktgruppen får man bara tillgodoräkna sig meritvärdet från slutbetyget i gymnasieskolan eller komvux. Kompletteringar får bara tillgodoräknas i en kompletteringsgrupp. 3. Områdesbehörigheter (särskild behörighet) 4. Skärpning av kraven för grundläggande behörighet.

4 Utländska betyg i grupp I och II
Hösten 2011 Meritpoäng för Gy1994 (97-02), Moderna språk, Engelska och Matematik Hösten 2012 Utländska betyg i grupp I och II Meritpoäng för Gy1994 (97-02), Områdeskurser Hösten 2013 Meritpoäng för mellanårsprogrammen, Moderna språk, Engelska, Matematik och Områdeskurser Sökande med nya kurser och gymnasieexamen? Hösten Den första kullen från Gy2011.

5 Grundläggande behörighet – gymnasieexamen
Grundläggande behörighet – gymnasieexamen - Högskoleförberedande examen, gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning ger grundläggande behörighet - Yrkesexamen, gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning ger grundläggande behörighet om den innehåller Svenska/Svenska som andraspråk, kurs 2-3 och Engelska kurs 6.

6 Högskoleförberedande examen - gymnasieskolan gymnasiepoäng - Lägst E i minst poäng Lägst E i - Svenska/Svenska som andraspråk 300 poäng (kurserna 1, 2 och 3) - Engelska 200 poäng (kurserna 5 och 6) - Matematik 100 poäng (kursen 1b eller 1c) - Gymnasiearbetet

7 Yrkesexamen - gymnasieskolan
Yrkesexamen - gymnasieskolan gymnasiepoäng - Lägst E i minst poäng - Svenska/Svenska som andraspråk 100 poäng (kurs 1) - Engelska 100 poäng (kurs 5) - Matematik 100 poäng (kursen 1a) - Gymnasiearbetet poäng programgemensamma ämnen

8 Specifika examenskrav inom kommunal vuxenutbildning - 2 400 poäng
Specifika examenskrav inom kommunal vuxenutbildning poäng - Vissa specifika krav som syftar till att examen ska få ett visst innehåll som motsvarar något program i gymnasieskolan, högskoleförberedande eller yrkesinriktat. Förordning om vuxenutbildning (2011:1108), 4 kap §§

9 Gymnasieexamen får inte utfärdas om en elev följer ett reducerat program (Gyf 8 kap 4 §)

10 Kommer många elever att ha svårigheter att nå gymnasieexamen?
Att diskutera Elever på yrkesprogram får komplettera för grundläggande behörighet och tillgodoräkna sig kompletteringen i grupp I. Kan det vara fördelaktigt att läsa kurser som krävs för särskild behörighet i gymnasieskolan och komplettera med kurser som krävs för grundläggande behörighet på komvux? Kommer många elever att ha svårigheter att nå gymnasieexamen?

11 Grundläggande behörighet – slutbetyg, 2010 -
Grundläggande behörighet – slutbetyg, Slutbetyg fullständigt program i gymnasieskolan, lägst godkänt i poäng inklusive lägst godkänt i Sv A + B (Sv som andraspråk A + B), Ma A och En A Reducerat program ger ej grundläggande behörighet Slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning, lägst godkänt i poäng inklusive lägst godkänt i Sv A + B (Sv som andraspråk A + B), Ma A och En A Samlat betygsdokument ger ej grundläggande behörighet

12 Grundläggande behörighet – slutbetyg, - 2009
Grundläggande behörighet – slutbetyg, - Slutbetyg från ett nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan, lägst Godkänt på kurser som omfattar minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program. - Slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning eller samlat betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning, lägst Godkänt på kurser som omfattar minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program. - Samlat betygsdokument, lägst betyget Godkänt eller betyg 1-5 i poängsatta kurser som omfattar minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för ett slutbetyg.

13 Grundläggande behörighet, folkhögskola, omfattning
Grundläggande behörighet, folkhögskola, omfattning 1. en treårig utbildning, 2. en tvåårig utbildning som bygger på minst ett års studier i gymnasieskolan, 3. en tvåårig utbildning som bygger på grundskolan och minst ett års yrkesverksamhet, eller 4. en ettårig utbildning som bygger på minst två års studier i gymnasieskolan.

14 Grundläggande behörighet, folkhögskola 2013- forts.
Grundläggande behörighet, folkhögskola forts. Kunskapskrav (beslut under våren) Dessutom krävs att den som har gått igenom en sådan utbildning har kunskaper motsvarande lägst godkänd nivå i följande gymnasiala kurser: - Svenska 1, 2 och 3 eller Svenska som andraspråk 1, 2 och 3, - Engelska 5 och 6, - Matematik 1 a, b eller c, - Historia 1a1, - Naturkunskap 1a1, - Religionskunskap 1 och - Samhällskunskap 1a1 .

15 Grundläggande behörighet, folkhögskola – 2013 Kunskapskrav
Grundläggande behörighet, folkhögskola – 2013 Kunskapskrav Dessutom krävs att folkhögskolan intygar att den som har gått igenom en sådan utbildning har kunskaper motsvarande godkänd nivå i gymnasieskolans kärnämneskurser i - svenska eller svenska som andra språk, - engelska, - samhällskunskap, - religionskunskap, - matematik och - naturkunskap.

16 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser (beslut under våren)
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser (beslut under våren) - Dessa bestämmelser träder i kraft den 1 januari 2013 och tillämpas första gången vid antagning till utbildning som börjar efter den 31 maj 2013. - De äldre bestämmelserna om grundläggande behörighet för den som har gått igenom en utbildning vid folkhögskola ska fortsätta att gälla för den som före den 1 juli 2015 har fått ett intyg om grundläggande behörighet enligt dessa bestämmelser och som påbörjade sina studier vid folkhögskolan före den 1 juli 2013.

17 Grundläggande behörighet - Utländsk utbildning, 2014-
Grundläggande behörighet - Utländsk utbildning, 2014- (beslut under våren) 3 § Den som har gått igenom en utländsk gymnasieutbildning eller motsvarande har grundläggande behörighet om utbildningen ger behörighet att bedriva högskolestudier eller motsvarande studier i detta land. Dessutom krävs lägst betyget E i Engelska 5-6 och Matematik 1 eller motsvarande kunskaper. Kunskaper i svenska Den som har ett annat modersmål än svenska, danska, färöiska, isländska eller norska ska ha lägst betyget E i svenska eller svenska som andraspråk kurs 1-3, eller motsvarande kunskaper.

18 Grundläggande behörighet - Utländsk utbildning, -2013
Grundläggande behörighet - Utländsk utbildning, -2013 Den som har gått igenom en utländsk gymnasieutbildning eller motsvarande har grundläggande behörighet om utbildningen ger behörighet att bedriva högskolestudier eller motsvarande studier i detta land. Dessutom krävs lägst betyget Godkänt i kärnämneskurserna i ämnena engelska och matematik eller motsvarande kunskaper. Kunskaper i svenska Den som har ett annat modersmål än svenska, danska, färöiska, isländska eller norska ska ha lägst betyget Godkänt i kärnämneskurserna i ämnena svenska eller svenska som andraspråk eller motsvarande kunskaper.

19 Grundläggande behörighet – övrig utbildning Äldre svensk utbildning
Grundläggande behörighet – övrig utbildning Äldre svensk utbildning - Avgångsbetyg från fullständig minst tvåårig linje/specialkurs, avgångsbetyg 2 eller 3 från gymnasial vuxenutbildning. - Minst två årskurser svenska och engelska (inget betygskrav) - HSVFS 2009:1, bilaga 1 Waldorfskola, Studentexamen m.fl. För Waldorfskolorna måste föreskrifterna justeras vad gäller krav i svenska och engelska.

20 Grundläggande behörighet – SUHF:s rekommendationer
Grundläggande behörighet – SUHF:s rekommendationer Sökande som kan styrka godkända kunskaper i gymnasiekurserna Svenska/Svenska 2 kurs A och B, Engelska kurs A, Matematik kurs A och Samhällskunskap kurs A samt arbetat under minst tre år på lägst halvtid efter det att den sökande normalt skulle ha lämnat gymnasiet, bedöms uppfylla kraven för grundläggande behörighet. Kunskaper i svenska, engelska, matematik och samhällskunskap kan styrkas med ämnen eller motsvarande (lägst betyg 3). Arbetslivserfarenhet: Se Bedömningshandboken, s

21 Motsvarande kunskaper och reell kompetens, grl beh
Motsvarande kunskaper och reell kompetens, grl beh Motsvarande kunskaper … eller motsvarande kunskaper. Reell kompetens - Sökande som helt eller delvis saknar grundläggande behörighet enligt fastställda regler kan uppfylla kraven genom reell kompetens. Bedömning av reell kompetens ska göras av respektive högskola. (Bedömningshandboken) - … genom svenska eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöras sig utbildningen. (Högskoleförordningen)

22

23 Särskild behörighet - De krav på särskild behörighet som ställs skall vara ”helt nödvändiga” för att studenten skall kunna tillgodogöra sig utbildningen. - Kraven på särskild behörighet anges i områdesbehörigheter. - Högskoleverket föreskriver om vilka områdesbehörigheter som ska finnas och vilken/vilka områdesbehörighet/er som ska gälla för utbildningar som leder till en yrkesexamen. - Universitet och högskolor bestämmer vilken områdesbehörighet som ska gälla för utbildningar som leder till generell examen, konstnärlig examen och för kurser.

24 Behörighetsgivande kurser (ca 25 kurser) – Gy2011
Behörighetsgivande kurser (ca 25 kurser) – Gy2011 Grundläggande behörighet: Sv 1-3 (Sv som a 1-3), En 5-6 och Ma 1 Särskild behörighet (kurser i de olika områdesbehörigheterna): Sh 1b (alternativt 1a1+1a2), Sh 2, Hi 1b (alternativt 1a1+1a2) Moderna språk 3 Ma 2-4 Nk 1b alternativt 1a1+1a2 och Nk 2 (kan ersättas av Bi 1+Fy 1a alternativt 1b1+1b2 och Ke 1) Bi 1-2, Fy 1a alternativt 1b1+1b2, Ke 1-2 Idrott och hälsa 1-2 Klassisk grekiska – språk och kultur 2, Latin – språk och kultur 2, Modersmål 2, Svenskt teckenspråk för hörande 3

25 Behörighetsgivande kurser (ca 25 kurser) – Gy2000
Behörighetsgivande kurser (ca 25 kurser) – Gy2000 Grundläggande behörighet: Sv A + B (Sv 2 A + B), En A och Ma A Särskild behörighet (kurser i de olika områdesbehörigheterna): Sh A-B, Hi A En B, Moderna språk steg 3 Ma B – E Nk A – B (kan ersättas av Bi A, Fy A och Ke A) Bi A – B, Fy A – B, Ke A – B Idrott och hälsa A Grekiska B, Latin B, Modersmål B, Teckenspråk för hörande steg 3

26 Högskoleförordningen tillåter justeringar, sänkningar och
Högskoleförordningen tillåter justeringar, sänkningar och höjningar, av behörighetskraven - Lärosätena har möjlighet att avvika från den aktuella områdesbehörigheten genom att sänks kraven. (Hf 7 kap 3 § ”Om det finns särskilda skäl, får högskolan besluta om undantag från något eller några behörighetsvillkor”) - Lärosätena kan ansöka om tillstånd från Högskoleverket, att få använda krav utöver den aktuella områdesbehörigheten. Också här krävs det ”särskilda skäl” (Hf 7 kap. 11 §).

27 Motsvarande kunskaper – särskild behörighet
Motsvarande kunskaper – särskild behörighet Sökande som inte uppfyller kraven för behörighet kan medges undantag (dispens) eller bedömas ha motsvarande kunskaper. (Bedömningshandboken) … kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper … (Högskoleförordningen)

28 - Sökande som helt eller delvis saknar formell behörighet kan
Reell kompetens - Sökande som helt eller delvis saknar formell behörighet kan uppfylla kraven genom reell kompetens. Bedömning av reell kompetens görs av respektive högskola. (Bedömningshandboken) - Särskild behörighet har också den som genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Förordning (2011:1020). (Högskoleförordningen)

29 Områdesbehörigheter (HSVFS 2011:10)
Områdesbehörigheter (HSVFS 2011:10) Avdelning A: Gäller Gy2011/Vux2012 (A1-A15) Avdelning B: Gäller Gy2000 (1-17) Avdelning C: Gäller Gy1994 och mellanårsprogrammen Avdelning D: Gäller äldre betyg

30 Vad karaktäriserar områdesbehörigheter?
Vad karaktäriserar områdesbehörigheter? - Det finns ett begränsat antal områdesbehörigheter som ska ”täcka” högskolans utbud. - I en områdesbehörigheterna för den ”gamla” gymnasieskolan finns det behörighetsgivande kurser och områdeskurser. - I områdesbehörigheterna för Gy2011 finns inga områdeskurser.

31 Synpunkter på vårt beslut om områdesbehörigheter
Synpunkter på vårt beslut om områdesbehörigheter - A8 (Högskoleingenjörer): Fysik 2, Kemi 1, Matematik 3c Kritik från Skolverket som menar att man inte får göra skillnad på Ma 3b och 3c när det gäller behörighet. Kritik från vissa lärosäten som menar att kravet bör vara Ma 4. - Teknikprogrammet: Elever ”utestängs” från vissa utbildningar på grund av att det finns krav på Naturkunskap 2, Biologi, Historia 1 - Ob 7 (och A7), sjöbefälsutbildningarna: Fysik A nytt krav, kritik, ingen förvarning

32 - Naturkunskap 2 läses ej obligatoriskt, jämför Naturkunskap B
Synpunkter forts. - Naturkunskap 2 läses ej obligatoriskt, jämför Naturkunskap B - Naturbruksprogrammet: Eleverna läser bara Samhällskunskap 1a1 obligatoriskt, men det krävs Sh1a1+1a2 (Sh1b) till, exempelvis utbildningar på SLU som eleverna på programmet ofta söker. - Kritik mot lärosätena därför att beslut om särskilda behörighetskrav för Gy2011 dröjer.

33 Motsvarande bedömningar (HSVFS 2011:10, bilaga 1)
Motsvarande bedömningar (HSVFS 2011:10, bilaga 1) Biologi 1, Kemi 1 och Fysik 1a (alternativt Fysik 1b1+1b2) ersätter Naturkunskap 2

34 Motsvarande bedömningar (HSVFS 2011:10, bilaga 2)
Motsvarande bedömningar (HSVFS 2011:10, bilaga 2) Det finns motsvarandebedömningar för Biologi 1 Naturbruksprogrammet Fysik 1 El- och energiprogrammet Kemi 1 El- och energiprogrammet Naturkunskap 1-2 Vård- och omsorgsprogrammet ” Naturbruksprogrammet Det finns fler motsvarandebedömningar i Bedömningshandboken.

35 Motsvarandebedömningar (exempel)
Motsvarandebedömningar (exempel) Naturkunskap 1a1 + 1a2 alternativt Naturkunskap 1b och Naturkunskap 2 kan ersättas av - Vård- och omsorgsprogrammet med kurserna Naturkunskap 1a1, Hälsopedagogik, Medicin 1 samt Etik och människans livsvillkor.

36 Motsvarandebedömningar (exempel)
Motsvarandebedömningar (exempel) Naturkunskap 1a1 + 1a2 alternativt Naturkunskap 1b och Naturkunskap 2 kan ersättas av - Naturbruksprogrammet med kursen Naturkunskap 1a1 och dessutom kurserna Djuren i naturbruket och Djurhållning eller kurserna Djuren i naturbruket och Växtodling 1 eller kurserna Växtkunskap 1 och Trädgårdsodling eller kursen Mångbruk i skog samt någon av kurserna Skogsskötsel 1, Jakt och viltvård 1 eller Fiske och vattenvård 1.

37 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser (HSVFS 2011:10)
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser (HSVFS 2011:10) 2. De nya bestämmelserna ska tillämpas första gången vid antagning till utbildning som börjar efter den 31 maj 2012 om inte annat framgår av 3, 4 och 5. 3. De nya bestämmelserna i 1 § första stycket 1 och bilaga 1, avdelning A, samt tabell 1 i bilaga 2 och kolumnen i bilaga 3 avseende områdesbehörigheter enligt avdelning A ska tillämpas första gången vid antagning till utbildning som börjar efter den 31 maj 2013. 4. De nya bestämmelserna i 1 § första stycket 3 och bilaga 1, avdelning C, ska för sökande med betyg enligt de kursplaner som infördes i gymnasieskolan och i gymnasial vuxenutbildning den 1 juli 1992, tillämpas första gången vid antagning till utbildning som börjar efter den 31 maj 2013.

38 Urval och meritvärdering - urvalsgrunder - Minst en tredjedel på betyg
Urval och meritvärdering - urvalsgrunder - Minst en tredjedel på betyg - Minst en tredjedel på högskoleprovsresultat - Högst en tredjedel alternativt urval (ex intervjuer, inträdesprov, relevant arbetslivserfarenhet) - Konstnärlig examen (alla platser) - Alternativt urval till mer än en tredjedel kräver tillstånd från Högskoleverket

39 Högskoleförordningen 7 kap. 16 §
Högskoleförordningen 7 kap. 16 § 16 § En högskola får i enstaka fall göra avsteg från 12 och 13 §§. Detta får dock ske bara om en sökandes meriter inte kan bedömas på lämpligt sätt enligt de urvalsgrunder som anges i 12 § och om sökanden genom tidigare utbildning, arbetslivserfarenhet eller någon annan omständighet har särskilda kunskaper eller annars särskilda förutsättningar för utbildningen. Förordning (2006:1053).

40 Minst en tredjedel på högskoleprov – nytt högskoleprov!
Minst en tredjedel på högskoleprov – nytt högskoleprov! Vanligast med en tredjedel eller 40 procent Kvantitativt block - 80 KVA – kvantitativa jämförelser (24) XYZ – matematik (20) NOG – kvantitativa resonemang (12) DTK - Diagram, tabeller och kartor (24) Verbalt block - 80 LÄS – svensk läsförståelse (20) ELF – engelsk läsförståelse (20) MEK – menings-komplettering (20) ORD – ordförståelse (20)

41 Är det lättare att komma in i högskoleprovsurvalet?
Att diskutera Är det lättare att komma in i högskoleprovsurvalet? Bör man rekommendera elever att göra högskoleprovet?

42 Betygsgrupp och Folkhögskolegrupp
Betygsurvalet (svenska betyg, utländska betyg, EB och IB samt folkhögskolan) Betygsgrupp och Folkhögskolegrupp Betygsgruppen består av två grupper, I och II. Betygsgrupp I - betyg från gymnasieskolan - betyg från gymnasial vuxenutbildning om minst två tredjedelar av gymnasiepoängen avser gymnasial vuxenutbildning - yrkesexamen + kompl från vuxenutbildning för grundläggande behörighet

43 Folkhögskolegrupp - Sökande med studieomdöme från folkhögskola
Betygsurvalet, forts. Betygsgrupp II - betyg från gymnasial vuxenutbildning om minst två tredjedelar av gymnasiepoängen avser gymnasial vuxenutbildning - i grupp II får kompletteringar tillgodoräknas Folkhögskolegrupp - Sökande med studieomdöme från folkhögskola

44 2. I förhållande till antalet behöriga sökande i betygsgrupp I och II.
Platsfördelning 1. I förhållande till antalet behöriga sökande i Betygsgruppen och Folkhögskolegruppen. 2. I förhållande till antalet behöriga sökande i betygsgrupp I och II. 3. En tredjedel av platserna i betygsgrupp II flyttas till betygsgrupp I.

45 Nytt betygssystem för Gy2011 - A – F
Nytt betygssystem för Gy2011 - A – F - A=20, B=17,5, C=15, D=12,5, E=10 och F=0 Det har uppstått en debatt om att sökande med gamla och nya betyg ska prövas i samma urvalsgrupper och om det är schysst.

46 7 kap. 12 § högskoleförordningen
Likvärdiga meriter 7 kap. 12 § högskoleförordningen Vid i övrigt likvärdiga meriter får urval också göras genom prov eller intervjuer eller genom lottning. Urval genom prov eller intervjuer får dock inte göras efter det att lottning har använts. Förordning (2010:700). Högskoleprovet har kommit att användas allt oftare för att särskilja.

47 - Lägst E i engelska 7 ger 1,0 meritpoäng.
Meritpoäng Gy moderna språk (max 1,5 meritpoäng) och engelska (max 1,0 meritpoäng) - Lägst E i moderna språk 3 ger 0,5 meritpoäng. - Lägst E i Moderna språk 4 ger 1,0 meritpoäng. Totalt 1,5 meritpoäng Om Moderna språk 3 krävs för behörighet ger 3 ej meritpoäng. Det är då möjligt att nå 1,5 meritpoäng genom moderna språk 5 i samma språk (0,5 poäng) alternativt lägst Moderna språk 2 i ett annat språk (0,5 poäng). Maximalt 1,5 meritpoäng för moderna språk. - Lägst E i engelska 7 ger 1,0 meritpoäng.

48 Meritpoäng Gy2000 (slutbetyg) - moderna språk och engelska
Meritpoäng Gy2000 (slutbetyg) - moderna språk och engelska Lägst godkänt i moderna språk (ej engelska) steg 3 ger 0,5 poäng. Steg 4 ger ytterligare 0,5 poäng. Om steg 3 krävs för behörighet ger steg 4 1,0 poäng. För steg 5 alternativt lägst steg 2 i ett annat språk ges ytterligare 0,5 poäng. Maximalt 1,5 meritpoäng för moderna språk. Lägst godkänt i engelska B ger 0,5 poäng. Lägst godkänt i engelska C ger ytterligare 0,5 poäng. Om engelska B krävs för behörighet ger engelska C ändå bara 0,5 poäng.

49 Meritpoäng Gy 2011 - matematik
Meritpoäng Gy matematik - Om behörighetskravet är enbart grundläggande behörighet så ger Matematik 2, 3 och 4 vardera en halv meritpoäng. - Om behörighetskravet är Matematik 2 så ger Matematik 3, 4 och 5 vardera en halv meritpoäng. Matematik 5 kan ersättas av Matematik specialisering. - Om behörighetskravet är Matematik 3 så ger Matematik 4 en halv meritpoäng och Matematik 5 en hel meritpoäng. Matematik 5 kan ersättas av Matematik specialisering.

50 Meritpoäng Gy 2011 – matematik (forts.)
Meritpoäng Gy 2011 – matematik (forts.) - Om behörighetskravet är Matematik 4 så ger Matematik 5 en hel meritpoäng och Matematik specialisering en halv meritpoäng . Matematik 5 kan ersättas av Matematik specialisering. - Observera att man kan ha betyg i flera kurser Matematik specialisering med olika innehåll och att upp till tre kurser kan ge meritpoäng.

51 Meritpoäng Gy 2000 - matematik
Meritpoäng Gy matematik - Lägst godkänt i matematik en nivå över den behörighetsgivande ger 0,5 poäng. - Lägst godkänt i en kurs två nivåer över den behörighetsgivande ger ytterligare 0,5 poäng. - Om det inte finns något särskilt behörighetskrav i matematik ger Matematik B och C vardera 0,5 poäng.

52 Meritpoäng Gy 2000 - matematik forts.
Meritpoäng Gy matematik forts. Om matematik E är behörighetsgivande finns det inga kurser på nivåer över den behörighetsgivande, varför inga meritpoäng kan delas ut. Om matematik D är behörighetsgivande ges 0,5 meritpoäng för matematik E. Matematik breddning och Matematik diskret ger ej meritpoäng.

53 Meritpoäng för slutbetyg 1997 - 2002
Meritpoäng för slutbetyg Hösten 2011 och hösten 2012 (områdeskurser) Meritpoäng för mellanårsprogrammen Hösten 2013 Meritpoäng för ännu äldre betyg Under utredning Meritpoäng för utländska betyg Meritpoängskompensation Meritpoäng för IB Särskild föreskrift Meritpoäng för EB

54 Meritkurser/Områdeskurser
Meritkurser/Områdeskurser - En behörighetsgivande kurs kan aldrig ge meritpoäng. - Betygskravet är lägst godkänt. Högre betyg ger inte mer poäng. - Regeringen har bestämt att moderna språk, engelska och matematik ska ge meritpoäng. - Dessutom kan de så kallade områdeskurserna i områdesbehörigheterna ge meritpoäng. Områdeskurser ska vara ”särskilt relevanta” för den sökta utbildningen. För elever i GY2011 finns inte områdeskurser. - Högskoleverket beslutar om vilka områdeskurser som ska finnas.

55 Meritkurser/Områdeskurser, forts.
Meritkurser/Områdeskurser, forts. - Områdeskurser – finns ej för Gy2011 - Finns i samtliga områdesbehörigheter för Gy 2000 och Gy1994. - Ger maximalt 1,0 meritpoäng. En kurs som omfattar 100 gymnasiepoäng eller mer ger 0,5 poäng. En femtiopoängskurs ger 0,25 poäng. Man får tillgodoräkna sig högst två femtiopoängskurser. - Man kan få poäng för två breddningskurser i samma ämne.

56 Hur viktigt är det att skaffa sig 2,5 meritpoäng?
Att diskutera Hur viktigt är det att skaffa sig 2,5 meritpoäng?

57 - Ursprungligt betyg förs över till skalan 10,00 -20,00
Utländska betyg - Ursprungligt betyg förs över till skalan 10,00 -20,00 - Behörighetskomplettering (viktad 1,2) i grupp I om det gäller grundläggande behörighet, annars grupp II. - Tilläggskomplettering (viktad 1,2) i grupp II - Ej meritpoängskomplettering Detta gynnar dem som har ett bra betyg från början och missgynnar dem som har ett dåligt betyg från början.

58 Meritpoäng för utländska betyg (Meritpoängskompensation)
Utländska betyg, forts. Meritpoäng för utländska betyg (Meritpoängskompensation) Prel meritvärde och Mk 10,00–11, ,50 12,00–12, ,75 13,00–13, ,00 14,00–14, ,25 15,00–15, ,50 16,00–16, ,75 17,00–17, ,00 18,00–18, ,25 19,00–20, ,50

59 Utländska betyg, forts. - Förteckning över Gy2011/Vux2012-kurser som får användas för tilläggskomplettering. - Följa upp effekterna av att utländska betyg värderas i grupp I och II och se över de nuvarande reglerna. Behövs förändringar?

60 Utökat program Gy2011 - Kurser inom ramen för utökat program ska tas med på examensdokumentet och markeras särskilt. - Betygen räknas med i jämförelsetalet om kurserna är behörighetsgivande eller meritkurser.

61 Utökat program (slutbetyg)
Utökat program (slutbetyg) 2010 – Kurser inom ramen för utökat program ska tas med i slutbetyget, men markeras särskilt. Betygen räknas med i jämförelsetalet om kurserna är behörighetsgivande. Kurser inom ramen för utökat program bör placeras på samlat betygsdokument. Betygen räknas med i jämförelsetalet om kurserna är behörighetsgivande och/eller höjer jämförelsetalet.

62 Reducerat pr, förlängd undervisning (Gyf 9 kap. 6-7 §§) – Gy 2011
Reducerat pr, förlängd undervisning (Gyf 9 kap. 6-7 §§) – Gy 2011 Reducerat program 6 § En elev kan befrias från undervisning i en eller flera kurser eller gymnasiearbetet om eleven önskar det och har påtagliga studiesvårigheter som inte kan lösas på något annat sätt. Reducerat program beslutas inom ett åtgärdsprogram. Förlängd undervisning 7 § Huvudmannen får besluta att undervisningen på ett nationellt program för en elev får fördelas över längre tid än tre år, om eleven har läst ett reducerat program eller om det med hänsyn till elevens förutsättningar i övrigt finns särskilda skäl för det.

63 Reducerat program - Slutbetyg
Reducerat program - Slutbetyg 23 § En elev kan befrias från undervisning i en eller flera kurser, om eleven önskar det och har påtagliga studiesvårigheter som inte kan lösas på något annat sätt (reducerat program). En elev får befrias från kurser som motsvarar högst tio procent av det antal gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt nationellt eller specialutformat program. Beslut enligt denna paragraf fattas av rektorn. Förordning (1997:605).

64 Förlängd undervisning - slutbetyg
Förlängd undervisning - slutbetyg 24 § Styrelsen för utbildningen får besluta att undervisningen på ett nationellt program för en elev får fördelas över längre tid än tre år, om det med hänsyn till elevens förutsättningar finns särskilda skäl till detta. Förordning (1997:605). 25 § Den elev som har följt ett reducerat program enligt 23 § har rätt att genom förlängd undervisning läsa in varje kurs i vilken eleven varit befriad från undervisningen. Förordning (1999:844).

65 Hur hantera elever som riskerar att gå ut med ett reducerat program?
Att diskutera Hur hantera elever som riskerar att gå ut med ett reducerat program? Man bör i det längsta undvika att elever går ut med reducerat program. Kan man komplettera till examen om man gått ut med reducerat program? Då är det ju inte så allvarligt.

66 Individuellt anpassat program – Gy förordningen 9 kap. 4 §
Individuellt anpassat program – Gy förordningen 9 kap. 4 § 4 § En elevs utbildning får avvika från vad som annars gäller för ett nationellt program genom att vissa kurser byts ut om 1. utbildningen kan hänföras till ett nationellt program, 2. kraven för examen från det aktuella programmet kan uppfyllas, och 3. beslutet fattas före utgången av det andra läsåret. När det gäller 2 får dock den inledande kursen i matematik bytas ut mot en annan inledande kurs i matematik. Beslut om att byta ut en viss kurs får inte fattas efter det att eleven påbörjat kursen.

67 Betygsurvalet – komplettering, GY2011 - Kompletteringsgrupp
Betygsurvalet – komplettering, GY2011 - Kompletteringsgrupp - Behörighetskomplettering - Konkurrenskomplettering (utbyteskomplettering och meritpoängskomplettering) - Basen (gymnasiearbetet räknas inte med)

68 Betygsurvalet – komplettering, slutbetyg - Kompletteringsgrupp
Betygsurvalet – komplettering, slutbetyg - Kompletteringsgrupp - Behörighetskomplettering - Konkurrenskomplettering – utbyteskomplettering, och meritpoängskomplettering - Tilläggskomplettering finns kvar för slutbetyg Meritpoängskomplettering med nya kurser enligt de nya reglerna Dubbelräkning är ej tillåten.

69 Betygsurvalet - direktgrupp och kompletteringsgrupp
Betygsurvalet - direktgrupp och kompletteringsgrupp - Den som behörighetskompletterar prövas bara i kompletteringsgruppen. - Den som konkurrenskompletterar prövas i både direktgruppen och kompletteringsgruppen. I direktgruppen på sitt meritvärde från gymnasieskolan. I kompletteringsgruppen på sitt meritvärde efter gjorda kompletteringar. - En komplettering kan vara både en behörighetskomplettering och en konkurrenskomplettering beroende på sökt utbildning.

70 Högskoleförordningen (SFS 2011:1020)
Högskoleförordningen (SFS 2011:1020) Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2013. 2. De nya bestämmelserna ska tillämpas första gången vid antagning till utbildning som börjar efter den 31 maj 2013. --- - Det kommer att finnas sökande med betyg från nya kurser redan i antagningen till våren 2013. - Regeringen bör ändra tillämpningsdatum.

71 3. De äldre bestämmelserna i 7 kap. 18 § och bilaga 3 ska fortsätta att gälla för den som har fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan eller från gymnasial vuxenutbildning. Detta gäller dock inte vid meritvärdering av betyg i kurser enligt de ämnesplaner som gäller i gymnasieskolan från och med den 1 juli 2011 och i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå från och med den 1 juli 2012. 4. Högskoleverket får meddela föreskrifter om vilka områdeskurser enligt de äldre bestämmelserna i 7 kap. 18 § tredje stycket 4 som för varje områdesbehörighet enligt de äldre bestämmelserna ska vara meritkurser.

72 Gymnasieförordningen - övergångsbestämmelser
Gymnasieförordningen - övergångsbestämmelser SFS 2010:2039, övergångsbestämmelserna punkt 5. - Elever som har påbörjat sin utbildning före den 1 juli 2011 och som efter avbrott i studierna vill återuppta sin gymnasieutbildning efter den 1 juli 2011 och vilkas påbörjade utbildning inte längre erbjuds i gymnasieskolan, ska fullfölja utbildningen enligt de bestämmelser som gäller för utbildning som påbörjas efter den 1 juli Detsamma gäller för elever som återantas i gymnasieskolan eller som går om ett läsår, på samma program eller ett annat program efter programbyte.

73 Gymnasieförordningen, övergångsbestämmelser, forts.
Gymnasieförordningen, övergångsbestämmelser, forts. SFS 2010:2039, övergångsbestämmelserna punkt 5 forts. - För dessa elever får gymnasieexamen utfärdas om de uppfyller de villkor som ställs i skollagen (2010:800) och i denna förordning. - I en sådan examen får betyg satta före den 1 juli 2011 ingå. - Betygen ska i sådana fall omvandlas enligt följande. – Mycket väl godkänt ska motsvara A, – Väl godkänt ska motsvara C, – Godkänt ska motsvara E, och – Icke godkänt ska motsvara F. 6. Skolverket får meddela föreskrifter om i vilka fall kurser enligt de kursplaner som gäller före den 1 juli 2011 motsvaras av kurser enligt ämnesplaner och får ingå i en gymnasieexamen.

74 Gymnasieförordningen, övergångsbestämmelser, forts.
Gymnasieförordningen, övergångsbestämmelser, forts. SFS 2010:2039, övergångsbestämmelserna 7. Om bestämmelsen i 5 inte kan tillämpas eller om det annars finns särskilda skäl, får rektorn besluta att dessa elever får fullfölja utbildningen enligt äldre bestämmelser. För dessa elever ska slutbetyg utfärdas. I slutbetyget får då betyg satta på kurser enligt ämnesplaner ingå. Slutbetyg får utfärdas senast den 1 juli 2015. Om eleven fullföljer utbildningen enligt äldre bestämmelser, får det innebära att eleven byter till ett specialutformat program enligt 2 kap. 12 § gymnasieförordningen (1992:394).

75 Förordning om ändring i förordningen (2011:1108) om vuxen-utbildning (2012:107) – övergångsbestämmelser, punkt 4 4. Elever som har påbörjat kurser, delkurser eller projektarbeten enligt någon av de förordningar som avses i 1 a–d före den 1 juli 2012 eller gymnasieförordningen (1992:394) före den 1 juli 2011, och som vill fortsätta eller återuppta studierna inom vuxenutbildningen efter utgången av juni 2012 och vilkas påbörjade utbildning inte erbjuds enligt denna förordning, ska fullfölja utbildningen enligt de föreskrifter som gäller för utbildning som påbörjas efter utgången av juni 2012.

76 Förordning om ändring i förordningen (2011:1108) om vuxen-utbildning (2012:107) – övergångsbestämmelser, punkt 4 forts. För dessa elever får gymnasieexamen utfärdas om de uppfyller de villkor som ställs i denna förordning. I en sådan examen får betyg satta före den 1 juli 2012 ingå om Statens skolverk har meddelat föreskrifter om det med stöd av punkt 6. Betygen ska i sådana fall omvandlas enligt följande. – Mycket väl godkänt ska motsvara A, – Väl godkänt ska motsvara C, – Godkänt ska motsvara E, och – Icke godkänt ska motsvara F. I sådana fall ska i examensbeviset betyg anges med betygsstegen A–F och kurser anges enligt ämnesplaner.

77 Förordning om ändring i förordningen (2011:1108) om vuxen-utbildning (2012:107) – övergångsbestämmelser, punkt 4 forts. Om en elev har ett eller flera betyg satta före den 1 juli 2012, varav ett eller flera inte kan omvandlas eller vilkas omvandling skulle innebära en nackdel för eleven, får rektorn besluta att slutbetyg får utfärdas om eleven uppfyller de villkor som ställs i förordningen (2002:1012) om kommunal vuxenutbildning. I slutbetyget får då betyg satta på kurser enligt ämnesplaner ingå. Slutbetyg får utfärdas senast den 1 juli 2015.

78 Förordning om ändring i förordningen (2011:1108) om vuxen-utbildning (2012:107) – övergångsbestämmelser, punkt 4 forts. 6. Statens skolverk får meddela föreskrifter om i vilka fall kurser enligt de kursplaner som gäller före den 1 juli 2012 motsvaras av kurser enligt ämnesplaner och får ingå i en gymnasieexamen. Skolverket får även meddela de ytterligare föreskrifter som behövs om detta och för tillämpningen av punkt 4.

79 Prövning Den som påbörjat en kurs, delkurs eller projektarbetet före den 1 juli 2012 får pröva i gamla kurser fram till och med den 30 juni 2016.

80 Vad tycker Högskoleverket? - Se över hela systemet
Vad tycker Högskoleverket? - Se över hela systemet - Ta bort områdesbehörigheterna - Låt Högskoleverket bestämma behörighetskraven för de utbildningar som leder till en yrkesexamen. - Låt lärosätena bestämma behörighetskraven för övriga utbildningar inom vissa ramar. - Ta bort meritpoängen. - Vikta vissa betyg i urvalet, exempelvis betyg i behörighetsgivande kurser. - Att diskutera: Vilka krav bör man ställa på ett antagningssystem?

81 Nya antagningsregler påverkar nybörjaråldern (Statistisk analys 7 mars 2012) ”De senaste fyra åren har flera ändringar i antagningsreglerna gynnat de yngre sökandes chanser att bli antagna. ” … ”Andelen 19-åringar som går direkt till högskolan från gymnasiet har ökat från 11 till 16 procent de senaste tio åren. Direktövergången har därmed ökat med 45 procent. Att antalet 19-åringar som antas blir allt fler har också sänkt medianåldern bland högskolenybörjarna. Läsåret 2010/11 hade hälften av alla nybörjare ännu inte fyllt 21. Utbildningar inom naturvetenskap, teknik samt humaniora och teologi hade störst andel unga.”

82 Studenternas studiemönster och totala studietider 2012: 2 R
Studenternas studiemönster och totala studietider 2012: 2 R Livslångt lärande en realitet — framför allt för kvinnor Det är främst kvinnor som återvänder till högskolan för nya eller kompletterande studier, enligt en ny rapport från Högskoleverket om studiemönster och studietider.

83 Information om tillträdesreglerna finns på:
Information om tillträdesreglerna finns på: (länk på förstasidan) Information som riktar sig till elever/studenter på Högskolenytt för vägledare - nyhetsbrev Vill du prenumerera på nyhetsbrevet skickar du ett e-brev med blank rubrikrad till Antagning.se

84