Tillträdesreglerna och breddad rekrytering

En presentation över ämnet: "Tillträdesreglerna och breddad rekrytering"— Presentationens avskrift:

1 Tillträdesreglerna och breddad rekrytering
Astrid Tursell Leif Strandberg Kvalitetsdrivet 2013 Presentation. Syftet med seminariet är att diskutera huruvida de komplexa antagningsreglerna påverkar möjligheterna att bredda rekryteringen till högskolan. Vid seminariets början får vi en inblick i tillträdesreglerna och aktuell forskning. Därefter ger Malmö högskola exempel på hur de arbetar med dessa frågor. Tillträdesreglerna och breddad rekrytering

2 stimulera intresset för högskoleutbildning
Universitets- och högskolerådets främjandeuppdrag innebär att myndigheten ska stimulera intresset för högskoleutbildning främja breddad rekrytering till högskolan motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter inom högskolan oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder främja internationalisering och utbyte inom hela utbildningsområdet Obligatorisk - påbjuden

3 Tillträdesreglerna och breddad rekrytering
Påverkar de komplexa antagningsreglerna möjligheterna att bredda rekryteringen? Vad är breddad rekrytering: ”en ökad rekrytering av socialt och etniskt underrepresenterade grupper” (Den öppna högskolan, prop. 2001/02:15) Forskning? – Jag har inte hittat någon forskning som tar upp just denna fråga, men … Robert Erikson & Jan O Jonsson (Ursprung och utbildning, SOU 1993:85) Förändringar i antagningssystemet har ingen eller bara en obetydlig effekt på den sociala snedrekrytering. ”huvuddelen av selektionen har skett redan innan ett eventuellt inträde på högskolan blir aktuellt.” Syftet med seminariet är att diskutera huruvida de komplexa antagningsreglerna påverkar möjligheterna att bredda rekryteringen till högskolan. Vid seminariets början får vi en inblick i tillträdesreglerna och aktuell forskning. Därefter ger Malmö högskola exempel på hur de arbetar med dessa frågor. Vad är breddad rekrytering? Begreppet breddad rekrytering kan nog behöva diskuteras och definieras. Jag har valt … Forskning? – Inte hittat någon. Jag borde ha fattat att det inte fanns någon forskning, men jag har frågat forskare. Breddad rekrytering, social snedrekrytering, mångfald är vanliga begrepp när utveckling i högskolan diskuteras. Förändringar i antagningssystemet har ingen eller bara en obetydlig effekt på den sociala snedrekrytering. Ursprung och utbildning – Social snedrekrytering till högre studier (Robert Erikson o Jan O Jonsson, SOU 1993:85 ” huvudskälet till att jag fortfarande inte tror att de kan betyda särskilt mycket är att huvuddelen av selektionen har skett redan innan ett eventuellt inträde på högskolan blir aktuellt. Knöliga antagningsregler är troligtvis lättare att passera för ungdomar med högutbildade föräldrar, men jag har svårt att tro att en förenkling av reglerna skulle ge några mer påtagliga effekter för snedrekryteringen.” KVOTERING – INTE TILLÅTET OCH KNAPPAST ÖNSKVÄRT.

4 Christina Cliffordson, Högskolan Väst och Göteborgs universitet
Från och med antagningen till ht 2010 förändrades både behörighets- och urvalsreglerna i en riktning som missgynnar sökande från studieovana hem. De tydligaste effekterna i den riktningen får förmodligen borttagandet av möjligheten att förklaras behörig genom 25:4-regeln och möjligheten att få extra poäng för arbetslivserfarenhet att lägga till högskoleprovpoängen. Det finns mycket goda skäl att anta att även införandet av meritpoäng får samma negativa effekt. Hur påverkar antagningsreglerna rekryteringen från studieovana hem? De säger båda att reglerna missgynnar sökande som kommer från så kallade studieovana hem. Det behöver inte betyda att reglernas komplexitet försämrar möjligheterna att bredda rekryteringen. Vad menar man när man säger att regler missgynnar sökande från studieovana hem? Om man skulle införa 25:4-regeln och HA igen samt ta bort meritpoängen, skulle det innebära att den sociala snedrekryteringen skulle minska? Det vet vi inte. Så på frågan: Påverkar de komplexa antagningsreglerna möjligheterna att bredda rekryteringen? Skulle jag vilja säga, det vet vi inte. Men man borde undersöka saken. Och jag skulle vilja formulera frågan så här: Hur påverkar antagningsreglerna den sociala snedrekryteringen? Föräldrarnas utbildningsbakgrund.

5 Högskolelagen – 1 kap. 5 § Högskolan ska också aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan. Genom en ändring i lagen la man till denna mening. Ändringen trädde i kraft den 1 juni 2002. Sedan 2002 står det i högskolelagen.

6 Ur UK-ämbetets årsrapport 2013
Läsåret 2011/12 hade 36 procent av högskolenybörjarna under 35 år högutbildade föräldrar, dvs. åtminstone en av föräldrarna hade som lägst avslutat en treårig eftergymnasial utbildning. I befolkningen i åldrarna 19–34 år var motsvarande andel 24 procent. Denna skillnad kan ses som ett översiktligt mått på snedrekryteringen till högskolan, som ökat något under de senaste tio åren. Andelen med högutbildade föräldrar har sedan läsåret 2001/02 ökat med 2,5 procentenheter i befolkningen och 3,8 procentenheter bland högskolenybörjarna (sid 23). Min understrykning. Denna skillnad kan ses som ett översiktligt mått på snedrekryteringen till högskolan, som ökat något under de senaste tio åren. Uppgiften har varit högskolans uppdrag sedan den infördes i högskololagen 2002. Anmärkningsvärt! Varför finns det en social snedrekrytering till högre utbildning? Den sociala snedrekryteringen vid valet till högskolan beror i stor utsträckning på skillnader i prestationer i grundskolan och i viss utsträckning på skillnader i val av gymnasieprogram. Ur Läroplan för grundskolan Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bak grund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper. Skolan har en kompensatorisk uppgift. Skolan ska kompensera för den nackdel som det är att komma från ett hem utan studietraditioner. Jag vill hävda att skolan har misslyckats.

7 Vad har regeringen gjort?
Hur tas breddad rekrytering/social snedrekrytering upp? Regleringsbrevet för 2013 för universitet och högskolor Inte alls! BP 2013 Den sociala snedrekryteringen till högskoleutbildning består trots många insatser från olika aktörer under en lång tid. BP 2014 Jag hittar ingenting på regeringens hemsida. Ja, vad har regeringen gjort, egentligen? Jag ska kommentera lite breddad rekrytering/social snedrekrytering och tillträdesreglerna. Regleringsbrevet för 2013 för universitet och högskolor Inte alls! Är inte det konstigt? Det står ju i lagen! BP 2013 Den sociala snedrekryteringen till högskoleutbildning består trots många insatser från olika aktörer under en lång tid. That’s all! Jag skulle vilja se något lite mer aktivt. Detta måste vi ta itu med! BP 2014 Suck! Jag hittar ingenting på regeringens hemsida. Suck, suck, vad ska man säga? Min slutsats är att regeringen inte prioriterar frågan om breddad rekrytering.

8 Tillträdesreglerna Tillträdesregler - Vägar till högskolan för kunskap och kvalitet (prop. 2006/07:107) - 25:4-regeln tas bort (ht 2008) - HA tas bort (arbetslivserfarenhet i högskoleprovsurvalet) (ht 2008) Meritpoäng (ht 2010) - ”Regeringen bedömer vidare att förändringarna inte ökar risken för social snedrekrytering till den högre utbildningen jämfört med det förslag som den dåvarande regeringen beslutade om i juni 2006.” Nu blir det tillträdesregler! Den senaste propositionen om tillträdesregler. - 25:4-regeln tas bort (ht 2008) - HA tas bort (arbetslivserfarenhet i högskoleprovsurvalet) (ht 2008) Har detta påverkat den sociala snedrekryteringen? Det vet vi inte för det har ingen undersökt – vad jag vet?

9 Komplexa, orättvisa och ineffektiva Meritpoäng: Inget prognosvärde
Tillträdesreglerna Komplexa, orättvisa och ineffektiva Meritpoäng: Inget prognosvärde Ej likvärdiga möjligheter för olika kategorier av sökande - sökande med äldre betyg får överhuvudtaget inte tillgodoräkna sig meritp - sökande med utländska betyg får meritpoängskompensation - ”Civilingenjörsutbildning” - Matematik, gymnasieexamen 1,5 meritpoäng - slutbetyg (0 meritpoäng) Det finns stor anledning att trots alla förändringar göra om antagnings systemet i grunden och inte bara ”lappa och laga.” Första steget är att ta bort meritpoängen. (Första antagningen med de nya reglerna (Högskoleverket, rapport 2011:7 R))

10 Tillträdesreglerna Urvalsgrupper i betygsurvalet (B1ex, B1 och B2): - sökande som behörighetskompletterar hamnar i B2 - egen urvalsgrupp för sökande med gymnasieexamen

11 Grundläggande behörighet – HF 7 kap. 5 §
5 § Grundläggande behörighet till utbildning som påbörjas på grundnivå och vänder sig till nybörjare har den som 1. avlagt en högskoleförberedande examen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå, 2. avlagt en yrkesexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå samt har lägst betyget E i de kurser i svenska eller svenska som andraspråk och engelska som krävs för en högskoleförberedande examen i gymnasieskolan, 3. har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i 1 eller 2, 4. är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig till högre utbildning, eller 5. genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

12 Grundläggande behörighet
 Universitets- och högskolerådet får meddela närmare föreskrifter om kraven i första stycket 3. Förordning (2012:712). (3. har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i 1 eller 2,) 6. gammal svensk utbildning 7. folkhögskola SUHF:s rekommendation

13 SUHF:s rekommendation
När en sökande åberopar reell kompetens och styrker följande kompetens, ska den anses uppfylla kraven för grundläggande behörighet om den har: - Lägst betyget Godkänt alternativt E i: Svenska/Svenska som andra språk A + B eller Svenska/Svenska som andra språk 1, 2 och 3 Engelska A eller Engelska 5 och 6 Matematik A eller Matematik 1a, b eller c Samhällskunskap A eller Samhällskunskap 1b eller 1a1 + 1a2 - Tre års arbetslivserfarenhet efter 19 års ålder

14 SUHF:s rekommendation
Om den sökande däremot helt eller delvis visar upp andra kompetenser för att styrka grundläggande behörighet, ska ansökan gå vidare till en individuell prövning, som äger rum lokalt på varje högskola som ansökan avser. l den individuella prövningen ställs den åberopade kompetensen i förhållande till sökt utbildning. l denna prövning kan också lokalt utarbetade arbetssätt för prövning av reell kompetens tillämpas.

15 Särskild behörighet – HF 7 kap. 8 §
8 § De krav på särskild behörighet som ställs ska vara helt nödvändiga för att studenten ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kraven får avse 1. kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper, och 2. andra villkor som betingas av utbildningen eller är av betydelse för det yrkesområde som utbildningen förbereder för.    Särskild behörighet har också den som genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Förordning (2011:1020).

16 Tillträdesrådets testamente – särskild behörighet
Nyckelfrågor som behöver ställas inför att förkunskaper i form av särskilda behörighetskrav ska formuleras är: Vilka kunskaper och färdigheter är nödvändiga för att genom utbildningen kunna nå målen? Hur kan dessa beskrivas? När förkunskapskraven är definierade och finns beskrivna kan arbetet gå in i nästa fas vilken innebär att finna ut vilken eller vilka gymnasiekurser som bäst svarar mot kraven. Hur behörighet för en kurs med särskilda förkunskapskrav i matematik då skulle kunna se ut visas som ett exempel nedan:

17 Tillträdesrådets testamente – särskild behörighet, exemplet matematik
Behörig för denna utbildning är den som uppfyller kraven för grundläggande behörighet och dessutom har nedan beskrivna kunskaper i matematik. - Algebraiska och grafiska metoder för bestämning av derivatans värde för en funktion - Samband mellan en funktions graf och funktionens första och andraderivata. De särskilda behörighetskraven i matematik uppfylls av den som har lägst E i Matematik 3b eller 3c, lägst G i Matematik C eller lägst godkänt i motsvarande äldre kurser.

18 Tillträdesrådets testamente – särskild behörighet (forts)
Vinsterna i att hantera särskilda behörighetskrav enligt ovan är flera. - Perspektivbytet innebär att kursansvariga och utbildare analyserar behovet av förkunskapskrav inför att behörighet anges och blir medvetna om vilka förkunskaper som utbildningen kan bygga på, - Sökanden som tillägnat nödvändiga förkunskaper på annat sätt än genom angivna behörighetskurser ges en rimlig chans att åberopa dessa kunskaper i sin ansökan, - Lärosätet får rimligare möjligheter att bedöma dokument som styrker de efterfrågade kunskaperna eftersom kunskapskraven på förhand är kända, lärosätet skulle kunna erbjuda prövning av åberopade kunskaper och/eller utveckla samverkan med andra aktörer som kan erbjuda sådan.

19 Malmö högskola Behörig på annat sätt
Om du inte uppfyller de grundläggande eller de särskilda behörighetskraven genom din tidigare utbildning, men ändå tycker dig ha inhämtat likvärdiga kunskaper på annat sätt, går det att ansöka om Reell kompetens. Ansökan om reell kompetens skall inkomma till antagningen innan sista anmälningsdag.

20 Malmö högskola Reell kompetens
Om du inte har formella meriter som styrker grundläggande eller särskild behörighet kan du ansöka om bedömning av din reella kompetens. Högskolan gör då en bedömning av dina förutsättningar att tillgodogöra dig den utbildning du anmält dig till, utifrån din egen beskrivning av dina kunskaper och färdigheter – din kompetens. Detta görs i förhållande till de förkunskapskrav som finns angivna för utbildningen.

21 Malmö högskola Den reella kompetensen kan du ha tillägnat dig på många olika sätt, t ex via arbetslivet, utbildningar utanför det formella utbildningssystemet eller utlandsvistelser. Du ska i detta sammanhang självklart inte glömma utbildning inom det formella utbildningssystemet, t ex studier på gymnasiet eller komvux, men som kanske inte ”på egen hand” ger grundläggande behörighet. Högskolan gör en samlad bedömning av all den kompetens som du beskriver.

22 Malmö högskola Uppgifter för grundläggande behörighet
Uppgifterna är indelade i fyra olika områden. Högskolan gör en samlad bedömning, men de olika områdena kan väga lite olika tungt i bedömningen beroende på vilken utbildning du söker. Områdena är: 1. kommunikation och hantering av svenska språket 2. hantering av engelska språket 3. Användning av matematiska förmågor 4. annan kompetens som ger förutsättningar att tillgodogöra sig högskolestudier

23 Malmö högskola Observera! Om du har minst betyget godkänd alternativt E i - Svenska/Svenska som andra språk A + B eller Svenska/Svenska som andra språk 1, 2 och 3 - Engelska A eller Engelska 5 och 6 - Matematik A eller Matematik 1a, b eller c behöver du inte göra de uppgifter som avser din kompetens i det som du har betyg i (svenska, engelska respektive matematik). Då ber vi dig istället bifoga kopia på betyg i ämnet

24 Malmö högskola 1. Kommunikation och hantering av det svenska språket
a. Läsförståelse Jag kan ta del av längre texter av olika typ och svårighetsgrad (t.ex. artiklar och rapporter) samt förstå sammanhang och följa resonemang i den lästa texten. Jag kan även sammanfatta texter jag läst. Beskriv i vilka olika sammanhang du läser/har läst och använder/har använt de kunskaper och färdigheter som nämns i påståendet ovan. Ge exempel på texter som du utan problem kan ta del av och där du utan svårighet förstår sammanhang och resonemang i texten. Välj ut en text och gör en sammanfattning av den texten. Bifoga sammanfattning och den ursprungliga texten.

25 Malmö högskola b. Skriftlig färdighet
Jag kan skriva en text (t.ex. en uppsats eller rapport) som förmedlar information eller innehåller skäl för eller emot en viss ståndpunkt. Jag kan dra slutsatser, argumentera och använda egna texter som arbetsredskap. Beskriv i vilka olika sammanhang du skriver/har skrivit och använder/har använt de kunskaper och färdigheter som nämns i påståendet ovan. Bifoga exempel på text(er) du skrivit där ovanstående kommer till uttryck

26 Malmö högskola c. Muntlig färdighet
Jag kan inför en grupp muntligt framföra information. Jag kan också delta i diskussioner och där argumentera för en ståndpunkt samt resonera kring olika alternativ och möjligheter. Beskriv i vilka olika sammanhang du nyttjar/har nyttjat de kompetenser som nämns i påståendet ovan. Ge exempel på vad du lär dig av att diskutera och argumentera med andra.

27 Malmö högskola 4. Annan kompetens som ger dig förutsättningar att tillgodogöra dig Högskolestudier. Förutom de kunskaper och färdigheter inom svenska, engelska och matematik som redan nämnts, så är även andra kunskaper och färdigheter viktiga för du ska ha förutsättningar att tillgodogöra dig högskolestudier. Detta kan vara till exempel att kunna: - inhämta ny kunskap - reflektera och diskutera utifrån olika perspektiv - se samband mellan teoretiska modeller och verklighet - tillämpa kritiskt och kreativt tänkande Beskriv på vilket sätt du genom erfarenheter från olika områden använder dig av/har skaffat kompetens (annan än den som redan redovisats avseende svenska, engelska och matematik) som ger dig förutsättningar att tillgodogöra dig högskolestudier

28 Malmö högskola Särskild behörighet Beskriv din kompetens
Vilka är förkunskaper krävs? Vi ber dig beskriva den kompetens du har inom det ämnesområde som det särskilda behörighetskravet avser. Om t ex Matematik B eller Matematik 2a / 2b / 2c är det formella behörighetskravet, så ska din beskrivning handla om området matematik. Beskriv din kompetens och hur du skaffat den med utgångspunkt från de faktiska förkunskapskrav som ställs. För att du ska veta vilka kunskaper och färdigheter du ska lyfta fram, bör du studera de faktiska förkunskapskraven närmare. Vad innebär till exempel behörighetskravet Matematik B eller Matematik 2a / 2b / 2c? På Skolverkets hemsida, finner du alla gymnasiekurser och deras mål. När du beskriver dina kunskaper och färdigheter inom området, så kan du använda gymnasiekursernas mål som utgångspunkt.