Genetik - ärftlighetslära Utseende Rörelser Humör mm Intelligens

En presentation över ämnet: "Genetik - ärftlighetslära Utseende Rörelser Humör mm Intelligens"— Presentationens avskrift:

1 Genetik - ärftlighetslära Utseende Rörelser Humör mm Intelligens
Sonja Eliasson, Bäckskolan, Älvsbyn –

2 I en cell I cellkärnan Kromosom DNA Gen Vi börjar med det mest synliga
– anlag Vi börjar med det mest synliga

3 I cellkärna - ett bestämt antal kromosomer
Finns i varje cells cellkärna. Ses då cellen delar sig. Människan har 46 st kromosomer (23 par). 23 från far (spermien) och 23 från mor (äggcellen). Könsceller fås efter reduktionsdelning = celler med 46 kromosomer delas till celler med 23, sker i äggstockarna och testiklarna.

4 Celldelning Mitos – vanlig celldelning Meios - reduktionsdelning

5 A. Mitos – vanlig celldelning

6 B. Meios - reduktionsdelning

7 Vad bestämmer om det blir en flicka eller en pojke?
pappa mamma X Y X X X Y X X X X Y X

8 Sorterade kromosomer från människocell
En pojke

9 Sorterade kromosomer person 2
En flicka

10 Varje kromosom innehåller DNA = lång spiralformad molekyl
DeoxiriboNukleinAcid (syra) Två ”pärlhalsband” Tvinnade ”pärlorna” = byggstenar kallas nukleotider som är 4 olika……

11 Kvävebaser – 4st Bara dessa passar ihop… A – T C – G
Ordningsföljden av kvävebasparen, utmed DNA-trådarna = ….

12 Gener - arvsanlag Ordningsföljden av kvävebaserna. 25 000 olika gener
”Instruktionsbok” för allt som gör oss till en människa T.ex ögonfärg, sätt att röra sig, högerhänt, grop i hakan De flesta mänskliga egenskaperna styrs av flera gener.

13 Anlag (gener) för färg på ögonen
(Kromosompar där ögonfärgsanlaget sitter) Brunögd dominant anlag = B B B Homozygot = lika anlag Heterozygot = olika anlag B b Blåögd recessivt = b (måste ha blått anlag i båda kromosomerna för att bli blåögd) b b Korsningsschema Brunögd Brunögd med blått anlag Blåögd

14 Korsningsschema för en homozygot brunögd och en heterozygot brunögd föräldrar och sedan får ett av de barnen barn. Andra generationen 25% homozygot brunögda 50% heterozygota brunögda 25% homozygot blåögda B B B B B B B B b B b B b b B B B b B Första generationen 50% homozygot brunögda 50% heterozygot brunögda B b b b b

15 När arvet skadas A. Downs syndrom: -för många kromosomer – 47 st
-funktionshindret kan variera men många behöver hjälp av en vuxen. B. Mutation – en förändring i DNA, en bestående skada, t.ex. cancer. C. Könsbundet arv

16 En flicka med Downs syndrom
A. Kromosomer person 3 En flicka med Downs syndrom

17 B. Mutation – en förändring i DNA
Varför? Fel vid kopieringen när en cell delar sig DNA skadas av kemikalier och av strålning från radioaktiva ämnen eller solen. Ex på följder: Cancer

18 C. Könsbundet arv Någon skada på könskromosomerna Exempel: Blödarsjuka
Färgblindhet Vilket kön får oftast dessa sjukdomar och varför?

19 Genteknik bra eller dåligt?

20 Genteknik Historia – Avel och växtförädling DNA-analys Genmodifiering
Kloning

21 A. Historia – Avel och växtförädling
Under alla år har människan förädlat växter o djur genom att välja ut individer med önskvärda egenskaper som sedan får föröka sig under kontrollerade former (inga andra individer finns i närheten/pollinering av människan/insemination).

22 B. DNA-analys DNA som fingeravtryck – ordningen på kvävebaserna i DNA är unikt för varje människa. DNA och släktforskning – ju närmare släkt, desto större likhet mellan DNA. DNA och sjukdomar – anlag för svåra sjukdomar kan upptäckas genom en DNA- analys. Används t ex vid fosterdiagnostik.

23 C. Genmodifiering Genteknik på bakterier – gener från t ex människan sätts in i bakterier, för att bakterien ska tillverka t ex mänskligt insulin. Genteknik på växter (GMO) – gener från t ex bakterier sätts in i växter, för att dessa t ex ska bli resistenta mot skadeinsekter. Genteknik på djur – gener från människor sätts in i t ex grisar för att deras organ ska bli möjliga att transplantera till människor.

24 D. Kloning Två individer med exakt samma gen- uppsättning kallas kloner. Encelliga djur, vissa ödlearter och många växter, skapar naturliga kloner. Enäggstvillingar är naturliga kloner. Forskare kan idag använda kroppsceller från vilket djur som helst för att göra kloner.