Välkommen till introduktion av kursen LYVU10 med start HT14

En presentation över ämnet: "Välkommen till introduktion av kursen LYVU10 med start HT14"— Presentationens avskrift:

1 Välkommen till introduktion av kursen LYVU10 med start HT14

2 Dagens program LUN – VFU platser – Kristina Lindahl, Liv Nilsen Presentation av kursupplägg - Praxisseminarium 1 och 2 - Examinationsuppgift - GUL - Basgrupper - Övriga frågor

3 1a Individuell uppgift – observera och beskriva
Datum/tid: Situation: Lärande Tema: Kommunikation Tema (vad handlar samtalet om?) Personer Beskrivning av lärarens kommunikation: Hur inleder och upprätthåller läraren kommunikationen? Hur använder läraren frågor? Hur använder läraren rösten, ansiktsuttryck, ögonrörelse, gester och andra kroppsrörelser etc.

4 1b Individuell uppgift – observera och beskriva
Utifrån din observation (1a) ska du reflektera över vad som hände i lärandesituationen med kommunikationen mellan lärare och elever. Fokusera på lärarens kommunikation/perspektiv. Analysera kommunikationen med hjälp av den kurslitteratur som är kopplad till uppgiften och reflektera över vad du sett. Din analys och reflektion fungerar sedan som underlag för diskussionen vid praxisseminarium 1.

5 2 Individuell uppgift – reflektera, problematisera och kritiskt granska
Innan seminariet: Du skall reflektera över, problematisera och kritiskt granska din process att byta/växla yrkesidentitet dvs. från yrkesman/kvinna till lärare. Reflektera även över vilka krav och förväntningar som du har identifierat, uppmärksammat eller upplevt under din VFU. Som ett stöd i reflektionen – läs Engström (2009), samt relevanta styrdokument. Din text ska fungera som diskussionsunderlag vid praxisseminarium 2.

6 Du kan ta hjälp av följande frågor:
Vilka svårigheter och möjligheter finns det i processen att byta/växla yrkesidentitet, från yrkeskvinna/man till professionell yrkeslärare? Vilka kompetenser har du nu som är viktiga i rollen som yrkeslärare, och vilka är du i behov av att utveckla för att kunna leva upp till omvärldens krav och behov? Din text ska synliggöra din förmåga att reflektera, problematisera och kritiskt granska. Din reflektion ska vara max en A4-sida.

7 Avslutande individuell examination
Uppgiften består av två delar: 3a – planera, genomföra och utvärdera 3b – beskriva och reflektera 3a Individuell uppgift – planera, genomföra och utvärdera Tillsammans med din lokala lärarutbildare ska du planera, genomföra och utvärdera en pedagogisk aktivitet utifrån styrdokumenten (uppgift 3a behöver du inte lägga in i GUL).

8 3b Individuell uppgift – beskriva och reflektera
På vilka sätt påverkar läroplanen och examensmålen ämnets syfte, kursens centrala innehåll och undervisningens utformning? Hur kopplas ämnespunkterna ihop med relevant/relevanta delar av centrala innehållet? Hur kopplas ämnespunkterna och det centrala innehållet ihop med relevant/relevanta kunskapskrav?

9 Planering av innehåll och bedömning
Syfte Examensmål Mål Centralt innehåll Kunskapskrav Läroplanen Examensmål ----- De olika delarna i ämnesplanen hänger ihop på ett tydligt sätt. Det går till exempel inte att bara läsa det centrala innehållet eller kunskapskraven utan att sätta in dem i ämnesplanens hela sammanhang. Syftet och målen är formulerade för ämnet som helhet. Syftet beskriver i löpande text vilka kunskaper eleverna ska ges möjlighet att utveckla genom undervisningen i ämnet. Det beskriver också sådant som inte ska betygsättas. Målen är formulerade i punktform och förtydligar vad läraren ska betygsätta. Målen beskriver vilka kunskaper eleverna ska ges förutsättningar att utveckla genom undervisningen i ämnet. De är inte placerade i någon rangordning. De går in i varandra och är beroende av varandra. Målen sätter ingen begränsning för elevernas kunskapsutveckling – det går alltså inte att betrakta dem som något som slutgiltigt kan uppnås. Det centrala innehållet anger vad som ska behandlas i undervisningen i varje kurs för att eleverna ska få möjlighet att utveckla de kunskaper som beskrivs i målen. Målen och det centrala innehållet har alltså helt olika karaktär. Trots det kan det finnas visst innehåll även i målen, men i de fallen är målen mer övergripande och inte lika konkreta som det centrala innehållet. Det finns en tydlig koppling mellan målen och kunskapskraven. Kunskapskraven uttrycker med vilken kvalitet eleven visar sitt kunnande i förhållande till målen. Ordningen i kunskapskraven är densamma som i målen. Om målen till exempel börjar med förmåga att läsa texter börjar också kunskapskraven med det. Däremot är det inte så att varje mål alltid motsvaras av ett stycke i kunskapskraven. Ett stycke i kunskapskraven kan lika gärna relatera till flera mål som till ett mål.