Budgetarbete - enhetschef

En presentation över ämnet: "Budgetarbete - enhetschef"— Presentationens avskrift:

1 Budgetarbete - enhetschef
Stora variationer ”Är med hela året och gör en egen budget” ”Kommer in i arbetet i juni varje år” ”Får ramen som man ska följa antingen på hösten eller en bit inpå pågående budgetår” ”Får förslag till ram som han/hon ska kommentera innan beslut”

2 Vilket handlingsutrymme
”Litet eller obefintligt handlingsutrymme, budgeten gör utifrån centrala modeller” ”Hemtjänsten får pengar utifrån beviljade timmar, priset är fastlagd, så det går inte att påverka” ”Handlingsutrymmet finns endast inom ramen, man ska vara effektiv”

3 Verksamhetsberättelse och verksamhetsplan
”Både verksamhetsplaner och –berättelser skrivs, vanligtvis ska de vara inne runt årsskiftet, områdeschefen sammanfattar och lämnar till politikerna” ”Verksamhetsplaner görs dock inte i alla kommuner, ska innehålla hur man tänker lägga upp verksamheten under året” ”Privata verksamheter skriver affärsplaner, de är inte offentliga”

4 Konsekvensbeskrivning
”Man skriver om förändringar ger negativa konsekvenser inför ett beslut” ”Konsekvensbeskrivningar används endast som man överskrider budgeten” ”Konsekvensbeskrivningar kan även handla om verksamhetsanpassade scheman, behov av kompetenshöjning eller bättre kontinuitet för omsorgstagarna” ”Inom hemtjänsten skrivs inga konsekvensbeskrivningar”

5 Sifferunderlag till budgeten
”Tas oftast fram av verksamhetens ekonom” ”I vissa fall tar enhetschefen fram underlag till personalkostnader” ”Kostnadskalkyler kan behövas göras t.ex. när kommunen tar beslut om nya åtgärder, t.ex. trygghetslarm, brandlarm eller annat” ”Andra beräkningar lämnas in om det behövs

6 Personalbudgeten ”Beslutas oftast centralt”
”Personaltätheten beslutas centralt för särskilda boenden och i hemtjänsten räknas beviljade timmar” ”Kommunens riktlinjer kan vara styrande men det finns möjligheter inom verksamheten att påverka personalbudgeten t.ex. vid användning av vikarier”

7 Täthetsschema ”Uppföljningen sker löpande och regleras hela tiden efter verksamhetens behov” ”Man tittar på personaltätheten i stort sett varje dag” (hemtjänst) ”Ofta är det samma personaltäthet på de flesta avdelningar och täthetsscheman följs sällan upp” ”Varje månad i samband med vårdtyngdsmätning”

8 Uppföljning ” Två tre gånger om året, så man ser att man inte drar över” ”Uppföljningen sker månadsvis” ”kan följa budgeten i stort sett dagligen, mycket uppgifter kan man få direkt på data skärmen”

9 Minskad ram ”Dra in vikarier” ”Uppsägningar”
”Indragning av leasingbilar” ”Fryser budgeten t.ex. livsmedel och andra löpande kostnader”

10 Information och samverkan med personalen
”APT viktigt att alla är informerade, öppen dialog” ”Enhetschefen har alltid med sig den senaste ekonomiska rapporten och visar resultaten i förhållande till budgeten” ”Inom äldreomsorgen har personalen fått utbildning vad en dags sjukfrånvaro kostar, det har man inte fått inom LSS, det märks”

11 Enhetschefsgruppen ”Budgeten är gemensamt ansvar och diskuteras alltid gemensamt” ”Man diskuterar men går inte in på detaljnivå” ”Diskussioner för hela tiden och man lägger prestige i att vara bäst”

12 Information till omsorgtagare/anhöriga
”Varken omsorgstagare eller anhöriga ska bekymra sig om budgeten” ”Information ges aldrig beträffande förändringar i verksamheten” ”Nej, ingen information till de boende eller anhöriga, jag ser ingen vinning med det” ”Ekonomin diskuteras aldrig med de boende eller anhöriga” (undantag nedläggning)

13 Används nyckeltal ” I budgetberäkningsmodellerna finns nyckeltal”
”Jag använder nyckeltal för att förenkla mitt arbete” ”Nyckeltal används för att jämföra med andra kommuner”

14 Lönekostnader ”Medarbetarsamtal och lönesamtal kopplas ofta ihop. Lönen sätts utifrån dessa samtal” ” Vi har inga individuella löner, utan lönen beror på vilken yrkesgrupp du tillhör” ”Det finns lönekriterier, de ska vara väl kända bland personalen” ” Vi har lönekriterier som har fem olika nivåer”