Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Penning- och finanspolitik i en sluten ekonomi.

En presentation över ämnet: "Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Penning- och finanspolitik i en sluten ekonomi."— Presentationens avskrift:

1 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Penning- och finanspolitik i en sluten ekonomi

2 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 5.2 Reala och finansiella sektorn i samma modell Vi har hittills lärt oss: 1.Hur jämvikten på varumarknaden skapas. 2.Hur jämvikten på penningmarknaden skapas. Nu ska vi koppla ihop dessa marknader i samma modell och se om och hur de hänger ihop.

3 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 5.3 Repetition: Jämvikt på varumarknaden Inkomst, produktion Aggregerad efterfråga 45 o AD 0 = C+I+G Y0Y0 AD 1 Produktionen styrs av efterfrågan i ekonomin. Genom att öka/minska efterfrågan kan landets produktion styras. Y1Y1

4 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 5.4 Repetition: Jämvikt på finansiella marknaden M/P räntan LL L0L0 r0r0 L1L1 r1r1 Jämvikten bestäms av utbudet och efterfrågan på pengar. Genom att styra utbudet av pengar (penningmängden) kan vi styra räntan.

5 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 5.5 Tillbaka till konsumtionen: Vad bestämmer hur mycket vi konsumerar? Konsumtion verkar bero mycket på din disponibla inkomst – men det finns andra faktorer också! VILKA??

6 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 5.6 Konsumtion: Vad bestämmer hur mycket vi konsumerar? Vi har hittills antagit att konsumtionen beror enbart på disponibel inkomst. Men även andra faktorer kan påverka hur mycket du vill konsumera: –Hushållets förmögenhet –Tillgängligheten på lån –Kostnaden på dessa lån Vi ska nu visa att räntan påverkar alla dessa tre faktorer. Därför påverkas din konsumtion indirekt av räntan. Det finns därför ett samband mellan den reala och den finansiella sektorn, vilket vi snart ska plocka in i vår modell.

7 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 5.7 Konsumtion: Vad bestämmer hur mycket vi konsumerar? 1.Hushållets förmögenhet Ett större utbud på pengar höjer hushållets förmögenhet direkt, vilket ökar deras efterfråga på konsumtion. Ett större utbud på pengar leder dessutom till sänkta räntor, vilket höjer hushållets förmögenhet indirekt och därmed ökar deras efterfråga på konsumtion. 2.Tillgängligheten på lån Ett större utbud på pengar gör att bankerna kan låna ut mer pengar till hushållen. Därmed ökar deras efterfråga på konsumtion. 3.Kostnaderna för lån Ett större utbud på pengar leder till att räntan går ner. Eftersom detta är kostnaden för att låna pengar från banken, så lånar hushållen mer pengar. Därmed ökar deras efterfråga på konsumtion.

8 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 5.8 Konsumtion: Vad bestämmer hur mycket vi konsumerar? Vi vet nu intuitivt varför ett hushålls förmögenhet, tillgängligheten på lån och kostnaden för lån påverkar hur mycket vi önskar konsumera. Två ekonomiska teorier om konsumtion visar kritik mot Keynes teori: 1.permanenta inkomsthypotesen 2.livscykelhypotesen

9 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 5.9 Permanenta inkomsthypotesen En modern teori som förklarar hur människor konsumerar, av Milton Friedman –säger att individer vill jämna ut sin planerade konsumtion trots att inkomsten fluktuerar (svänger) ”Inte roligt att äta rysk kaviar ena året och vatten med bröd andra året.” Konsumtion beror därför på den permanenta inkomsten, inte på den tillfälliga. Därmed är inte MPC konstant, vilket gör det svårare att med en statlig intervention jämna ut konjunkturen.

10 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 5.10 Därför sparar individer då de arbetar och lånar då de inte kan arbeta (barn- och ålderdom). Livscykelhypotesen En konsumtionsteori, Ando och Modigliani. Ålder 0 Inkomst, konsumtion Död Individer försöker dock jämna ut sin konsumtion, baserat på sin förväntade livsinkomst. Permanenta inkomsten Inkomsten varierar över individens livstid. Faktisk inkomst

11 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 5.11 Investeringar: Vad bestämmer hur mycket företagen vill investera? I vår modell har vi hittills antagit att investeringarna är fixa. Vi lägger nu in i modellen att investeringarna beror på räntan. –Eftersom räntan är det du betalar för att få låna pengar av banken, så leder en högre ränta till att företagen lånar mindre och därför investerar mindre. –Antag att du vill investera och bygga en fabrik. Om räntan är låg (=billigt att låna), så är chansen större att investeringen är lönsam. Så lägre ränta ökar dina investeringar.

12 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 5.12 Investeringsfunktionen … visar hur mycket företagen vill investera vid respektive räntenivå. Vi kan mäta hur sambandet ser ut. Önskade investeringar räntan II Vid låg ränta är många projekt lönsamma. Vid räntan r 0 vill företagen investera I 0. r0r0 I0I0 Men om räntan stiger till r 1 så sjunker de önskade investeringarna till I 1. r1r1 I1I1

13 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 5.13 Räntan och den aggregerade efterfrågan Nivån på AD-kurvan beror alltså på räntan, eftersom räntan påverkar: –konsumtionen –investeringarna Y = AD = C(r,Y) + I(r) + G Så den ränta som sätts på den finansiella marknaden får effekter också för varumarknaden! Räntan är alltså den variabel som gör att dessa två marknader hänger ihop.

14 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 5.14 Jämvikt på varumarknaden Varumarknaden är i jämvikt när den aggregerade efterfrågan och den faktiska inkomsten är lika stora. IS-kurvan visar de olika kombinationerna av inkomst och räntor som gör att varumarknaden är i jämvikt.

15 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 5.15 IS-kurvan Inkomst AD 45 o Inkomst r AD 0 r0r0 Vid den höga räntan r 0 är konsumtion och investering låg – alltså är AD låg. Y0Y0 Y0Y0 Jämvikten nås här vid Y 0. Y1Y1 Y1Y1 Jämvikten nås här vid Y 1. IS IS-kurvan visar alla kombinationer av real inkomst och ränta som ger jämvikt på varumarknaden. AD 1 Vid en lägre ränta, r 1, är C, I och alltså också AD högre. r1r1

16 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 5.16 Varför skiftar IS-kurvan? Om räntan ändras rör vi oss utefter IS-kurvan. Om något annat som påverkar AD (och därigenom produktionen) på varumarknaden ändras så skiftar IS- kurvan: Nivån på IS-kurvan beror alltså på: autonoma investeringar autonoma konsumtionen offentliga utgifter, G

17 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 5.17 Jämvikt på finansiella marknaden Den finansiella marknaden är i jämvikt när efterfrågan på pengar och utbudet på pengar är lika stora. LM-kurvan visar de olika kombinationer av inkomst och räntor som gör att den finansiella marknaden är i jämvikt.

18 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 5.18 LM-kurvan r r Inkomst M/P L0L0 LL 0 r0r0 r0r0 Y0Y0 Givet inkomsten Y 0 ges efterfrågan på pengar av LL 0. Jämvikten nås där utbud = efterfråga. Räntan sätts alltså till r 0. r1r1 Y1Y1 r1r1 LL 1 Givet inkomsten Y 1 ges efterfrågan av LL 1. Räntan sätts till r 1. LM LM-kurvan visar alla kombinationer av real inkomst och ränta som ger jämvikt på den finansiella marknaden.

19 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 5.19 Varför skiftar LM-kurvan? Om räntan ändras rör vi oss utefter LM-kurvan. Om något annat som påverkar räntan på finansmarknaden ändras så skiftar LM-kurvan: Nivån på LM-kurvan beror alltså på: penningmängden (prisnivån)

20 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 5.20 Transmissionsmekanismen: Hur penningpolitiken påverkar den reala ekonomin. Tranmissionsmekanismen visar genom vilka kanaler som penningpolitiken påverkar den reala ekonomin (varusektorn). Antag att CB ökar penningmängden. Detta leder till att räntan sjunker. När räntan sjunker ökar efterfrågan på både konsumtion och investeringar. En lägre ränta ökar alltså AD och därför Y. Men vissa dämpande effekter: När Y↑ ökar efterfrågan på pengar→r ↑ något → C och I↓ något → AD↓ något →Y ↓ något.

21 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 5.21 Transmissionsmekanismen: Hur penningpolitiken påverkar den reala ekonomin. Inkomst Aggregerad efterfråga 45 o AD 0 Y0Y0 CC 0 Anta att ekonomin startar med konsumtion CC 0, investering I 0 och jämvikt vid Y 0. I0I0 Om räntan faller skiftar konsumtionen till CC 1 och investeringarna ökar till I 1. CC 1 I1I1 Aggregerad efterfråga ökar till AD 1 och ny jämvikt fås vid Y 1. AD 1 Y1Y1

22 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 5.22 Utträngningseffekten Det finns alltså ett samband mellan varumarknaden och den finansiella marknaden. Antag att G ökar. I vår första modell – där vi inte tog in den finansiella marknaden - leder detta till en ökad AD och därför högre Y. Men nu vet vi också att högre Y kommer att leda till högre efterfråga på pengar. Därför stiger räntan. Och en högre ränta minskar I och C något.

23 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 5.23 Utträngningseffekten Inkomst Aggregerad efterfråga 45 o AD 0 Y0Y0 Anta att offentliga utgifter G ökar och skiftar AD till AD 1. AD 1 Initialt nås därför jämvikten vid Y 1. Y1Y1 Med högre inkomst ökar dock efterfrågan på pengar, vilket leder till höjda räntor. Och r↑→C↓ och I↓. AD skiftar därför tillbaka något till AD 2. Jämvikten nås vid Y 2. AD 2 Y2Y2

24 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 5.24 Nu kopplar vi ihop varumarknaden och den finansiella marknaden! Inkomst r IS IS-kurvan visar alltså när varumarknaden är i jämvikt. LM LM-kurvan visar när den finansiella marknaden är i jämvikt. Y* r* Det finns bara en unik kombination av real inkomst och ränta (r*,Y*) som ger jämvikt på båda marknaderna samtidigt!

25 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 5.25 Några centrala termer Stabiliseringspolitik –den ekonomiska politik som med hjälp av finans- och penningpolitik försöker att jämna ut konjunktursvängningarna och alltså hålla faktisk produktion nära den potentiella. Finanspolitik –att genom den offentliga sektorns utgifter och inkomster påverka den samlade efterfrågan i ekonomin Penningpolitik –Den politik som verkar via penningmängd och räntor.

26 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 5.26 Finanspolitik i IS-LM-modellen Inkomst r IS 0 LM Y0Y0 r0r0 Vi har en allmän jämvikt vid (Y 0, r 0 ). IS 1 Politikerna ökar nu de offentliga utgifterna G. IS-kurvan skiftar därför utåt till IS 1. r1r1 Y1Y1 Vi får en ny allmän jämvikt vid (Y 1,r 1 ). Ökat G har – via höjda räntor – trängt ut delar av C och I.

27 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 5.27 Penningpolitik i IS-LM-modellen Inkomst r IS 0 LM 0 Y0Y0 r0r0 Vi har en allmän jämvikt vid (Y 0, r 0 ). LM 1 En ökning av penningmängden gör att LM-kurvan skiftar utåt till LM 1. Y1Y1 r1r1 Vi får en ny allmän jämvikt vid (Y 1,r 1 ).

28 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 5.28 Mix av finans- och penningpolitik? Inkomst r Vi kan nu använda finans- och penningpolitik för att för att stabilisera inkomsten runt den potentiella produktionen. Y* Inkomstnivån Y* kan nås antingen genom: LM 0 IS 0 r2r2 1. ‘Tight’ finanspolitik (IS 0 ) ihop med expansiv penningpolitik (LM 0 ) IS 1 LM 1 r1r1 2. Expansiv finanspolitik (IS 1 ) ihop med ‘tight’ penningpolitik (LM 1 ). Hur vi väljer att genom AD nå Y * påverkar relationen mellan G och (C+I).

29 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 5.29 Begränsningar i vår modell... Vår IS-LM-modell tycks visa att det finns flera enkla metoder för politikerna att höja jämviktsinkomsten i ett land. –Till exempel genom att förändra de offentliga utgifterna G penningmängden M Men vår modell är fortfarande för enkel (=okomplicerad)! –Vi måste ta in effekterna av: prisnivån (hittills antagit fasta priser, alltså kort sikt) ekonomins utbudssida (hittills antagit att företagen kan och vill producera så mycket vi efterfrågar).