Internationell Ekonomi

En presentation över ämnet: "Internationell Ekonomi"— Presentationens avskrift:

1 Internationell Ekonomi
EKONOMI I TEORI OCH PRAKTIK Kapitel 9

2 Centralt innehåll: Internationella handelsrelationer och ekonomisk integration samt deras aktörer. Den internationella ekonomins och handelns utveckling med hjälp av ekonomiska teorier, utifrån både ett historiskt och ett nutida perspektiv. Den internationella ekonomins och handelns effekter för länders välfärd och för miljön. Drivkrafter bakom och effekter av olika handels- och valutapolitiska ingrepp i internationella handelsrelationer. Finansiella marknader i den internationella ekonomin. Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder.

3 EKONOMISK POLITIK Alla politiska beslut som påverkar ekonomin i ett land Syftar bl a till att motverka att svängningarna i ekonomin (högkonjunkturer och lågkonjunkturer) blir alltför stora Delar in ekonomisk politik i finanspolitik och penningpolitik

4 FINANSPOLITIK Riksdagens beslut om skatter, offentliga avgifter och bidrag SYFTE: Fördela samhällets resurser Förbättra landets ekonomi Mildra svängningar i ekonomin

5 PENNINGPOLITIK Riksbankens beslut om penningmängd och räntor SYFTE:
Se till så att ekonomin växer i stadig takt, med jämförelsevis låg inflation

6 Penningmängden Penningmängden är summan av alla sedlar & mynt plus pengar på bankkonton

7 Räntan Om inflationen hotar att bli för hög, kan Riksbanken höja räntan för att minska prisökningstakten Om däremot inflationen ser ut att bli för låg, kan Riksbanken sänka räntan för att stimulera konsumtion och investeringar

8 EKONOMISKA TEORIER Keynes Friedman (monetaristerna) Lucas

9 JOHN MAYNARD KEYNES Keynes visade att förändringar i efterfrågan inte bara påverkar prisnivån utan också inflation och aktivitetsnivå i landets ekonomi Förordade en aktiv finanspolitik, bl a med hjälp av skatter, arbetsgivaravgifter och offentliga utgifter, för att motverka svängningar i ekonomin

10 FRIEDMAN (MONETARISTERNA)
Företräds av Milton Friedman Vill ha så få ingrepp i marknadsekonomin som möjligt Anser att penningmängden är ett sätt att styra ekonomin

11 ROBERT LUCAS Anser att det är förväntningarna från människor och företag som skapar svängningar i ekonomin Förväntningarna kan påverkas genom en stabil regeringspolitik och en beslutsam Riksbank

12 USA och EUROPA – en jämförelse
Konjunkturpolitik tillämpas aktivt i EU - mindre tillämpat i USA I USA är den offentliga sektorn avsevärt mindre än i de flesta europeiska länder Skatterna är generellt sett lägre i USA än i Europa Olika typer av bidrag från offentlig sektor till företag och privatpersoner är vanligare i Europa än i USA

13 Arbetsmarknadspolitik i USA jämfört med EU
Faktorer i USA: Lägre arbetsgivaravgifter gör det överlag billigare för företagen att anställa personal i USA än i de flesta västeuropeiska länder Lägre arbetslöshetsersättning motiverar, eller tvingar, arbetssökande att aktivt söka arbete

14 Arbetsmarknadspolitik i USA jämfört med EU (forts)
Lägre skatter på bl a kapital, förmögenhet och inkomst från arbete uppmuntrar till etablerandet av nya företag Färre regler styr hur företagen får anställa och avskeda personal Färre och lägre bidrag

15 Arbetsmarknadspolitik i USA jämfört med EU (forts)
Lägre skatt på boende samt avsaknad av skatt på värdetillväxten i den egna bostaden gör det lättare för arbetssökande att flytta om det finns arbetstillfällen på en annan ort Storleken på den amerikanska marknaden erbjuder ett utbud av arbetstillfällen som vida överträffar de enskilda europeiska ländernas arbetsmarknader

16 Arbetsmarknadspolitik i USA jämfört med EU (forts)
Konsekvenser för USA: Lägre arbetslöshet Fler och kvalificerade arbetstillfällen Lättare för marknaden att hantera kraftiga förändringar som tillfälligt ökar arbetslösheten i hela eller i delar av landet Lönsamt skaffa ”bra” utbildning

17 Arbetsmarknadspolitik i USA jämfört med EU (forts)
Konsekvenser för USA: (forts) Större lönespridning, vilket bl a medför att de som tjänar sämst i USA har en betydligt lägre inkomst än de som har lägst inkomst i de flesta västeuropeiska länder Sämre anställningstrygghet

18 Ann Wetterström Nacka Enskilda gymnasium 2014 vt