Kroppens blodsystem Sambandet mellan Hjärtat Lungorna Matspjälkningen.

En presentation över ämnet: "Kroppens blodsystem Sambandet mellan Hjärtat Lungorna Matspjälkningen."— Presentationens avskrift:

1 Kroppens blodsystem Sambandet mellan Hjärtat Lungorna Matspjälkningen

2 Kroppens blodsystem Hjärtat Lungorna Matspjälkningen

3 Hjärtat Övre hålven Höger förmak Undre hålven

4 Hjärta & kärl Ett hjärta hos ett foster slår sina första slag bara några veckor efter befruktningen. Det fortsätter sedan hela livet att förse kroppen med syresatt blod och näringsämnen.

5 Dag som natt arbetar hjärtmuskeln, utan behov av någon längre vila än den mellan hjärtslagen.
Hjärtat anpassar sig efter kroppens behov och kan vid fysisk aktivitet, stress eller hot, kraftigt öka sin pumpförmåga

6 Hjärtat Lungartär Lungartär Höger förmak Höger kammare

7 Hjärtat består av fyra hålrum:
Två kammare och två förmak och ett sinnrikt system av klaffar som hindrar blodet från att pumpas i fel riktning..

8 Höger kammare pumpar ut blodet i lungkretsloppet där det syrefattiga blodet syresätts igen.
Vänster kammare pumpar sedan ut det syresatta blodet i den stora kroppspulsådern

9 Hjärtat Aorta Lungartär Lungartär Lungvener Höger förmak
Vänster förmak Vänster kammare Höger kammare

10 Vanliga hjärtsjukdomar
Hjärtats sjukdomar beror i stor utsträckning på mekaniska problem som ger upphov till nedsatt pumpförmåga (hjärtsvikt) eller problem i hjärtats elektriska retledningssystem (arytmi). Med åldern ökar även risken för kranskärlssjukdom, det vill säga kärlkramp och hjärtinfarkt.

11 Kroppens blodsystem Hjärtat Lungorna Matspjälkningen

12 Kroppens transportsystem
Blodomloppet är kroppens transportsystem. Tack vare blodomloppet, som även kallas cirkulationen, kan syre, näringsämnen samt olika hormoner och signalsubstanser föras runt i kroppen.

13 Blodet cirkulerar i blodkärlen och tar med sig de olika ämnena.
Blodet för även bort avfall som bildats vid ämnesomsättningen

14 Om alla blodkärl i hela kroppen sattes ihop till ett enda skulle detta sträcka
sig 4000 mil – ett helt varv runt jorden. Ett sådant kretslopp kräver ett starkt hjärta. Varje sekund skickas blodet runt i hela din kropp för att nå minsta cell med livsnödvändigt syre, näring och för att frakta bort avfallet.

15 Lungorna Luft andas in via mun och näsa Alveoler (lungblåsor)

16 Luftvägar Varje dag andas en människa i vuxen ålder omkring andetag . De flesta andetag innehåller drygt en halv liter luft men vid ansträngning kan såväl andningsfrekvensen som andningsvolymen öka kraftigt.

17 Lungorna Blod som hämtat syre i lungblåsan Alveoler (lungblåsor) Luft
Syrefattigt blod från hjärtat

18 Det huvudsakliga syftet med andning är att tillgodose behovet av syre hos kroppens organ.
Syret transporteras ut i kroppen med de röda blodkropparna och slaggprodukten koldioxid transporteras på samma vis tillbaka till lungorna och överförs via lungblåsorna, alveolerna, till utandningsluften.

19 Alveol (lungblåsa) Syrefattigt blod Koldioxid lämnar blodet

20 Alveol (lungblåsa) Syrerikt blod går mot hjärtat
Syret i inandningsluften tas upp av blodet

21 Alveolerna är hundratals miljoner till antalet och är organiserade längst ut i lungträdet som små druvklasar. På så vis ökar kontaktytan mellan inandningsluft och lungans kärlträd. Hos en vuxen människa motsvarar den sammanlagda ytan av lungblåsorna en lika stor areal som en badmintonplan.

22 näsa

23 Näsan filtrerar och värmer luften
Näsan består av både brosk och ben. Om man känner på näsan märker man var gränsen mellan det hårda benet och det mjukare brosket går. Inuti näsan finns en skiljevägg som delar upp hålrummet i två halvor. De båda näsborrarna leder in i respektive halva.

24 Alldeles innanför öppningarna sitter hårstrån som fungerar som ett grovt luftfilter.
På sidoväggarnas insidor finns tre näsmusslor av ben som hänger ner i hålrummet. Golvet i näshålan är samtidigt tak i munhålan. Bakåt har näshålan direktförbindelse med svalget. Näsans insida täcks av en slemhinna med flimmerhår.

25 Må partiklar i näsan Små partiklar som ändå kommer in i näsan fastnar i slemmet och förs ner till svalget med hjälp av flimmerhåren. Slemhinnan är dessutom viktig för att göra inandningsluften fuktig. Luften värms också upp i näsan. Det sker tack vare ett nätverk av små blodkärl som ligger under slemhinnan. Kärlen finns framför allt runt näsmusslorna. I näsan filtreras och värms luften

26 bihålorna Bihålorna gör skallen lättare
Bihålorna ligger i nära anslutning till näsan och har förbindelse med näshålan genom smala gångar. Bihålorna består av håligheter i skallens ben, som invändigt är täckta med samma typ av slemhinna som finns i näshålan.

27

28 Svalget Det hålrum som finns bakom munhålan och näshålan och som fortsätter ner till matstrupen och struphuvudet kallas svalget. Här korsas vägarna för luft och föda. Svalgets översta del är täckt med samma slemhinna som finns i näshålan och bihålorna, medan den nedre delen har en lite mer motståndskraftig slemhinna för att tåla slitage från mat och dryck. I svalgets översta del mynnar de båda örontrumpeterna från mellanörat. Långt bak i svalget hänger en flik av hud som kallas gomspenen.

29

30 Struphuvudet Struphuvudet består av flera broskdelar som tillsammans bildar ingången till luftstrupen. Man kan känna struphuvudet på halsen, och det är mest framträdande hos män. Broskdelarna hålls på plats med hjälp av ledband, och med hjälp av små muskler kan brosken röra sig i förhållande till varandra. Struphuvudet hänger i en bred bindvävshinna som är fäst i tungbenet.

31

32 struplocket En flik som kallas struplocket täcker delvis ingången till struphuvudet. När man sväljer lyfts struphuvudet och tungbenet, och struplocket lägger sig som ett skydd över struphuvudet. Därmed hindras maten från att komma i fel strupe, det vill säga att komma ner i luftstrupen istället för i matstrupen.

33 Stämbanden skapar ljud
Inuti struphuvudet sitter de båda stämbanden utspända. De är elastiska och spänns och slappas av när brosken rör sig. Det leder till att springan mellan stämbanden öppnas och stängs. När springan är öppen kan luft passera ner i luftstrupen. De ljud som utgör rösten uppstår när luft pressas genom struphuvudet och sätter stämbanden i svängning. Även luften börjar svänga och ljudet förstärks av hålrummen i bröstkorgen, svalget, munnen, näsan och bihålorna. Orden formas sedan med hjälp av kinderna, tänderna, läpparna och tungan. När stämbanden svänger skapas ljud.

34

35 Luftstrupen Från struphuvudet fortsätter luftstrupen ner genom bröstkorgen alldeles framför matstrupen. Luftstrupen är drygt tio centimeter lång. Den delar sedan upp sig till två stora luftrör som går in i varsin lunga. Luftstrupens vägg är uppbyggd av hästskoformade broskringar som är staplade ovanpå varandra. De förenas med hjälp av bindväv och glatt muskulatur. Invändigt är luftstrupen klädd med samma typ av slemhinna som finns i resten av andningsvägarna. Eftersom slemhinnan har små flimmerhår på sin yta kan skräp som kommer ner i luftstrupen eller luftrören transporteras bort av flimmerhåren.

36 Luftstrupen delar upp sig till två stora luftrör som går in i varsin lunga. Inuti lungorna fortsätter luftrören att dela upp sig till allt mindre förgreningar. De större förgreningarna innehåller brosk för att hålla rören utspända. Längst ut i lungvävnaden slutar de tunna luftrörsförgreningarna i lungblås

37 Andningen Normalt andas man genom näsan.
Vid inandningen lyfts revbenen och mellangärdet sänks. Brösthålans volym ökar. Det gör att trycket inuti lungsäckarna sjunker och lungorna utvidgas. Luft sugs in i lungorna och når så småningom lungblåsorna. När man andas ut slappnar de muskler av som utvidgat brösthålan. På grund av att lungvävnaden är töjbar pressas luften passivt ut ur lungorna. Vid varje andetag strömmar ungefär en halv liter luft in i lungorna och lika mycket ut ur dem. När man vilar andas man ungefär tolv gånger varje minut.

38 Om man anstränger sig andas man även genom munnen.
Fler muskler kopplas in så att bröstkorgens volym ökar ännu mer vid inandningen. Vid utandningen hjälper även bukväggens muskler och mellangärdet till att pressa ut luften ur lungorna. Vid ansträngning andas man oftare än vid vila, och man drar in mer luft vid varje andetag. Andningen kan öka till över 100 liter per minut.

39 In och utandning In- och utandningen styrs av signaler som kommer från andningscentrum i förlängda märgen. Olika reflexer reglerar också andningen. Om innehållet av koldioxid i blodet ökar, andas man mer för att vädra ut koldioxiden. På så sätt anpassas andningen automatiskt till kroppens behov. Man kan även påverka andningen med viljan och det sker från storhjärnans bark. Muskler i mellangärdet hjälper till vid andningen.

40

41 Lymfsystemet Skyddar mot infektioner
Lymfsystemet är viktigt för att kroppen ska kunna kunna försvara sig mot infektioner av olika slag. Systemet består dels av så kallade lymfatiska organ vilka bildar speciella celler som deltar i försvaret mot infektioner, dels av ett nätverk av lymfkärl som transporterar en vätska som kallas lymfa. Lymfan består av överskottsvätska som finns mellan cellerna, och som pressats ut i början av blodomloppets kapillärer. En del av vätskan sugs upp igen av kapillärerna, och en del sugs upp av lymfkärlen och bildar lymfan. Lymfan innehåller också proteiner och vita blodkroppar. Under ett dygn bildas 2–4 liter lymfa. Lymfsystemet når hela kroppen utom hjärnan.

42 Lymfsystemets viktigaste uppgifter är att
bekämpa infektioner avlägsna gamla, skadade eller främmande celler, till exempel gamla röda blodkroppar eller tumörceller transportera lymfan från vävnadsvätskan till blodet transportera fett från tunntarmen till blodet i form av små fettdroppar, som sedan sugs upp av lymfkärlen. Till de lymfatiska organen räknas lymfkörtlar, som också kallas lymfknutor

43

44 Man kan jämföra lymfkörtlarna med ett filter.
I lymfkörtlarna bildas vita blodkroppar och antikroppar, som försvarar kroppen mot bakterier och andra mikroorganismer. Man kan jämföra lymfkörtlarna med ett filter. Flera små lymfkärl går in i lymfkörteln. När lymfan passerar genom lymfkörtelns inre förstörs bakterier och andra främmande partiklar. Även tumörceller som tagit sig in i lymfvätskan förstörs. Den renade lymfan lämnar sedan lymfkörteln och går vidare i lymfsystemet

45

46 SJUKDOMAR Flera lungsjukdomar är så kallade folksjukdomar.
Detta innebär att de drabbar en stor andel av befolkningen och får konsekvenser för såväl individer som samhället.

47 LUNGSJUKDOMAR Lungsjukdomar brukar beskrivas utifrån om de orsakas av nedsatt luftflöde i luftrören (obstruktiva lungsjukdomar som till exempel astma och KOL) Eller om de beror på en minskad lungvolym/lungfunktion (restriktiva lungsjukdomar).

48 Astma Förekomsten av astma har gradvis ökat och i dagsläget är omkring 7-8 procent av den vuxna befolkningen drabbade. Astma är en så kallad obstruktiv lungsjukdom, det vill säga en sjukdom som orsakas av försämrat flöde i luftrören.

49 Det ger upphov till svårigheter att andas och få luft.
Symtom på astma kan exempelvis vara trötthet och dålig kondition eller mer uttalat i form av tydliga andningssvårigheter, pip i bröstet och hosta.

50 Astma kan beskrivas på olika sätt beroende på om det finns tydliga faktorer som utlöser anfallet eller ej. Barn har ofta infektionsutlöst astma. Hos vuxna går det ibland att se en koppling till allergi, läkemedelsanvändning, fysisk miljö eller ansträngning. Det vanligaste är dock att det inte går att finna någon säker orsak till varför en person har astma eller får ett astmaanfall.

51 KOL Begreppet KOL står för kroniskt obstruktiv lungsjukdom, vilket kan översättas med problem med ständigt täta luftrör. KOL är ett samlingsnamn för problem med kronisk inflammation i luftrören som med tiden ger upphov till kronisk luftrörskatarr (kronisk bronkit) och så småningom också skada på lungblåsorna.

52 Vid allvarlig skada på lungblåsorna uppstår sjukdomen emfysem, vilket kan minska lungornas kapacitet. KOL är en sjukdom som i stor utsträckning är förknippad med tobaksrökning. Den som aldrig rökt, eller endast rökt en kort period i livet, har liten risk för att utveckla KOL.

53 Förekomsten av KOL har ökat under de senaste åren och sjukdomen är underdiagnostiserad.
Det vill säga många har KOL utan att veta om det. Den absolut viktigaste behandlingen är rökstopp. Medicinsk behandling kan ges i syfte att vidga luftvägarna.

54 Även annan läkemedelsbehandling kan bli aktuell.
Förutom läkemedelsbehandling är det visat att fysisk träning har en god effekt på den fysiska presentationsförmågan hos människor som har KOL. 

55 Kroppens blodsystem Hjärtat Lungorna Matspjälkningen

56 Om alla blodkärl i hela kroppen sattes ihop till ett enda skulle detta sträcka
sig 4000 mil – ett helt varv runt jorden! Ett sådant kretslopp kräver ett starkt hjärta. Varje sekund skickas blodet runt i hela din kropp för att nå minsta cell med livsnödvändigt syre, näring och för att frakta bort avfallet.

57 Blodomloppet Blodomloppet är kroppens transportsystem. Tack vare blodomloppet, som även kallas cirkulationen, kan syre, näringsämnen samt olika hormoner och signalsubstanser föras runt i kroppen. Blodet cirkulerar i blodkärlen och tar med sig de olika ämnena.

58 Blodet för även bort avfall som har bildats vid ämnesomsättningen.
Blodkärlen bildar ett sammanhängande nätverk i kroppen. De är huvudsakligen av tre slag: Artärer, vener och kapillärer. Varje gång hjärtat pumpar ut blod i artärerna utvidgas de lite.

59 Detta kan man känna i pulsen, till exempel vid handleden
Detta kan man känna i pulsen, till exempel vid handleden. Venerna samlar upp blodet ute i kroppen och leder det tillbaka till hjärtat. Vid muskelsammandragningar i armarna och benen trycks venerna ihop. Blodet pressas i rätt riktning tack vare klaffarna. Venerna är antingen djupa eller ytliga.

60 Matspjälkningen Smarrig tacos åker in i munnen
Enzym delar kolhydrater i munnen (amylas) Maten åker ner i magsäcken

61 KÖTTBULLENS VÄG Du börjar med att stoppa en köttbulle i munnen.
Du tuggar ner den till mindre bitar med hjälp av tänderna. Saliven gör det lättare att tugga sönder köttbullen. Saliven kommer från spottkörteln och innehåller enzymer, som sönderdelar kolhydraterna. När du tuggat färdigt köttbullen bildas en så kallad sväljreflex, dvs att gommen höjs och näshålan stängs, för att maten inte ska komma dit.

62 Matspjälkningen Enzymer delar proteiner en första gång (pepsin)
Magsäcken Födan ligger ungefär 2-6 timmar här Maten fortsätter sedan ner mot tarmarna Magsaften i magsäcken är mycket sur (pH 2)

63 När du tuggat färdigt köttbullen bildas en så kallad sväljreflex, dvs att gommen höjs och näshålan stängs, för att maten inte ska komma dit. Sedan fortsätter köttbullen ner via MATSTRUPEN. .

64 Matspjälkningen I tarmarna delas resten av maten upp av olika enzymer

65 Köttbullen kommer sedan ner till magsäcken.
Där den knådas Köttbullen blandas även med en sur köttbullen med hjälp utav muskler, som finns i magsäckens magsaft. Magsaften består av enzymet pepsin och saltsyra.

66 Matspjälkningen tarmarna
Enzymer delar kolhydrater till druvsocker (amylas, maltas, laktas) Andra enzymer fortsätter dela proteiner till fria aminosyror (trypsin) Fetter delas upp till glycerol och fettsyror

67 I köttbullen finns det proteiner och de sönderdelas till aminosyror i magen och tarmarna.
Enzymet pepsin sönderdelar proteinerna till kortare kedjor av aminosyror

68 Aminosyrorna är mycket viktiga och hämtas av blodet i tarmen.
Aminosyrorna förs så småningom till kroppens celler. Köttbullen innehåller även kolhydrater. Det finns tre olika typer av kolhydrater. Olika sockerarter, stärkelser och cellulosa.

69 Matspjälkningen I tjocktarmen tas vätska upp från ”maten”

70 Men sedan sönderdelas aminosyrorna av enzymer.
Man kan föreställa sig enzymer som en sax som klipper av kedjorna.

71 Fruktsocker och druvsocker är så kallade enkla sockerarter.
Det innebär att de endast har en molekyl. De enkla sockerarterna behöver inte brytas ned i tarmarna, utan kan snabbt gå ut i kroppens blod. Därför är det bra att t ex äta druvsocker om man behöver energi snabbt

72 Den del av köttbullen som inte kommer att åka direkt till blodet eller brytas ned, förs till tjocktarmen. Där tas vattnet upp av blodet. Då blir tarmens innehåll torrare, det blir mer fast. Det som är kvar börjar nu bli avföring. Bakterier tar han om avföringen..

73 När avföringen så småningom kommer till ändtarmen, består avföringen av ca en tredjedel bakterier.
I ändtarmens nedersta del får avföringen ligga och vänta på att vi äter mera, så att ändtarmen blir fylld. När den väl blivit fylld drar tjocktarmen ihop sig. Då drivs avföringen mot analöppningen

74 Kroppens blodsystem Hjärtat Lungorna Matspjälkningen
Hur ser blodkärlen ut då?

75 blodkärlen Ven med blod tillbaks hjärtat Artär med blod från hjärtat

76 blodkärlen Ven Klaffar hindar blodet att rinna tillbaka
Muskler pressar blodet ”uppåt” Blod in i venen

77 blodkärlen Ven med blod tillbaks hjärtat Artär med blod från hjärtat
Vad är detta för ”trassel”?

78 blodkärlen kapillärer Blodet består av blodkroppar och blodplasma
Röda blodkroppar …och vita blodkroppar

79 blodkärlen kapillärer Röda blodkroppar lämnar syre till cellerna
…och plockar upp koldioxid Näring ut till cellerna

80 Kroppens blodsystem