Stöd till barn som bevittnat våld mot mamma

En presentation över ämnet: "Stöd till barn som bevittnat våld mot mamma"— Presentationens avskrift:

1 Stöd till barn som bevittnat våld mot mamma
Åsa Källström Cater

2 Vad är ”att bevittna våld mot mamma”?
att se, höra eller involveras i konstant, eskalerande eller enstaka våld mot en primär omsorgsgivare som jag är beroende av eller dess konsekvenser 5-10% (Edleson 1999; SCB 2001) Åsa Källström Cater 2012

3 Hur påverkar våldet barnen?
Psykiska problem – svag impulskontroll, posttraumatisk stress, beteendestörningar, depression, ångest Fysiska problem – försenad motorisk utveckling, sängvätning, mardrömmar Förändrad världsuppfattning – världen är en osäker och oförutsägbar plats Kognitiva begränsningar – “fel-meddelanden” Sociala svårigheter – anknytningsproblem, försämrad social kompetens, brist på empati gentemot andra barn, utagerande beteende, svårigheter att förmedla sina tankar, kriminalitet och våld Skolsvårigheter – lägre prestationsförmåga, försämrad koncentration  (Holt, Buckley & Whelan, 2008; Guille, 2004, Edleson 1999; Higgins & McCabe 2000; Silva m.fl., 2000; Levendosky et al 2003; Sternberg 1996 ; Stith et al. 2000; Wolfe et al. 2003; Broberg et al 2011) Utveckling av insatser Forskning Regeringens handlingsplan Socialstyrelsen GU  KU, UU och ÖU Åsa Källström Cater 2012

4 Stor variation i barnens reaktioner
T ex känslor av hot eller ansvar större risk för symtom T ex trygg vuxen mindre risk (t ex Edleson 1999; Skopp et al 2005) Åsa Källström Cater 2012

5 ”Jag tog allt för givet att det var mitt fel och nu gör jag inte det.”
”Jag var ju väldigt inblandad. Jag hamnade ju alltid i mitten av det som hände […] När vi talade om mig så hjälpte det mig att tänka att allt inte var mitt fel.” ”Jag tog allt för givet att det var mitt fel och nu gör jag inte det.” (Cater 2009) Åsa Källström Cater 2012

6 + OBS! inte bara ”våld mot mamma” utan ofta en hel social tillvaro…
”Det har blivit lättare för mig att säga ifrån. Jag har aldrig velat hamna i trubbel, och nu kan jag säga ifrån i skolan och hemma och till min pappa.” ”Sättet som jag växte upp så blev jag tvingad att göra saker som jag inte ville, så då blev det svårt att inte göra saker som även kompisar ville.” (Cater 2009) Åsa Källström Cater 2012

7 annat våld: våld mot mamma:
Våld utifrån: nära vuxen  stöd+trygghet Enstaka våld: ”Det är över nu.” ”Det är inget bråk hemma hos mig.” ”Mamma och jag ser ju i hans ögon när han blir så där och då vågar vi inte göra nåt fel, så det blir som han vill.” (Weinehall 1997) våld mot mamma: Åsa Källström Cater 2012

8 (Cater 2004, Eskonen 2003, Weinehall 1997)
våldet = obegripligt verkligt våld  potentiellt egna handlingar  icke-våld (Cater 2004, Eskonen 2003, Weinehall 1997) Åsa Källström Cater 2012

9 Förut tänkte jag på det jämt.”
”Det har ju hjälpt mig mycket att komma hit [till stödsamtal], mest med självkänsla och så att jag får prata ut om mina problem, så det har ju hjälpt jättemycket, för nu tänker jag inte lika mycket på dem. … Förut tänkte jag på det jämt.” (Cater 2009) Åsa Källström Cater 2012

10 Insikt i våldets konsekvenser
 En utvärdering med syfte att studera förändringar i barns hälsa och välbefinnande efter stödinsatser för barn som bevittnat våld mot sin mamma. (Broberg m fl 2011) Åsa Källström Cater 2012

11 Stödinsatser i Sverige 2007
Children-are-people-too (CAP) pedagogisk gruppverksamhet för barn och mammor “Utvägsgrupper” terapeutiska grupper för barn och mammor BUP Grinden Traumafokuserade terapeutiska grupper för barn i olika åldergrupper och mammor Trappan-modellen individuell krisbehandling Åsa Källström Cater 2012

12 Inkluderade verksamheter
våldsinriktat barnstöd i grupp individuellt våldsinriktat barnstöd behandlande barnstöd/ ”treatment as usual” ”socialt stöd till familjen”/ ”treatment as usual” ”obehandlad jämförelse-grupp” Utväg Skövde Utväg Gbg CAP Grinden Gävle CAP Bojen Gbg BUP Grinden Trappan Uppsala Trappan Frizon S-tälje Trappan Fridlyst Huddinge BUP Gbg BUP Karlstad BUP Skärholmen IFO Karlstad IFO K-hamn Siri Uppsala Kvinnohuset Ö-o Familjerätten Gbg Åsa Källström Cater 2012

13 UNDERSÖKNINGENS DESIGN OCH DELTAGARE:
219 mammor med 315 barn 3-13 år 133 barn var mellan 9-13 år, av dessa deltog 69 som informanter Post-test (6 månader) Ettårs-uppföljning Pre-test insats T1 T2 T3 Åsa Källström Cater 2012 13

14 Barnens involvering enligt dem själva
Ibland till ofta Skadade hennes kropp % Skadade M med föremål, kniv % Hotade med att använda vapen 17 % Gjort något mot barnet för att skada M 30 % Bråkade om barnet % Skrek att sluta i samma rum 46 % Hämtat, ringt efter hjälp % Försökt stoppa bråket med egen kropp 34 % Åsa Källström Cater 2012

15 Våld direkt mot barnet enligt dem själva
Pratat kränkande eller hånat % Hotat med föremål % Knuffat så att ramlat % Slagit med hand på stjärten % Slagit upprepade gånger % Sparkat dig % Slagit med föremål % Låst in dig % Hotat med vapen % Åsa Källström Cater 2012

16 Barnens situation Förövaren i 86 % av fallen = barnens biologiska pappa De allra flesta barnen hade bevittnat fysiskt våld mot mamma Nästan 2 av 3 barn hade själva blivit utsatta för våld från sin biologiska pappa eller sin styvpappa 1 av 10 barn var utsatta för direkt våld av mer än en person Åsa Källström Cater 2012

17 Förändring i barnens totala psykosociala problem före och efter insats (enligt mammornas SDQ-bedömningar) Åsa Källström Cater 2012

18 Förändring i barnens känslomässiga reaktivitet före och efter insats (enligt mammornas er-p-bedömningar) Åsa Källström Cater 2012

19 Individuella förändringar
(ENLIGT BARNENS TSCC-SVAR) Åsa Källström Cater 2012 19

20 Vad fungerar bäst? Verksamheter som har insatser riktade direkt till barn, dvs. särskilda specialverksamheter samt BUP. Dock är antalet barn per separat verksamhet är för litet att kunna särskilja om det finns någon särskild verksamhet som är extra viktig för någon grupp barn. Åsa Källström Cater 2012

21 Andra skillnader Yngre barns hälsa utvecklades bättre än äldre barns.
Barn med en hög grad av ohälsa vid förmätningen förbättrades i större grad än barn med mindre problem. Hälsan bland barn som fått fler besök på verksamheten utvecklades mer positivt. Åsa Källström Cater 2012 21

22 Problem 1. Effekten var liten.
2. Efter insats låg problemnivåerna fortfarande över kliniska gränsvärden för många av barnen. 3. För de barn som upplevt våld under det senaste året ökade den allmänna psykiska ohälsan. Åsa Källström Cater 2012

23 UTMANING 1: HUR HANTERA GEMENSAM VÅRDNAD OCH ATT PAPPA HINDRAR BARN FRÅN HJÄLP?
”Alltså det, det jag kom att tänka på det är när man har övertalat en pappa som var väldigt motvillig att det här är bra för dina barn och så kommer barnen hit och det blir tydligt efter ett tag att pappan lagt munkavle på barnet. Jag vet inte om det blir skadligt men det är inte bra.” (Stödperson i utvärderad verksamhet) Åsa Källström Cater 2012

24 UTMANING 2: UTVECKLA SPECIFIK BARNPSYKIATRISK BEHANDLING, FRAMFÖR ALLT FÖR BARN MED EGEN UTVECKLAD PROBLEMATIK “Vi har ju skrivit remisser eller vad jag ska säga till BUP för vissa barn. För vi gör ju liksom ingen bedömning innan tycker jag om man har PTSD eller inte utan vi tar emot barnen och sen ser vi efter hand då om vi tror det räcker. För BUP här om en mamma eller någon ringer och det kommer fram att det är våld i familjen så hänvisar BUP hit.” (Stödperson i utvärderad verksamhet) Åsa Källström Cater 2012

25 UTMANING 3: UTVECKLA MER STRUKTURERADE RISKBEDÖMNINGAR
I: Vad så att säga finns i ert arbete för att skydda barnen eller liksom vad ska man säga ja, minimera risken för nya övergrepp? R: Det är ju det här första samtalet tänker jag där man… jamen hur är läget just nu… sen är det ju… jamen jag menar om barnen berättar någonting då tar vi ju in mamma… kan vi ju ta in mamma igen och så finns ju mamma ofta med som hämtar och lämnar så henne ser vi ju och kan… och sen om det är socialtjänsten som har kommit hit med en familj så kan vi ju… jamen är det här någonting ja, vad hon nu heter i socialtjänsten igen… vi gör ju anmälningar också. (Stödperson i utvärderad verksamhet) Åsa Källström Cater 2012

26 Men: mammor och barn var nöjda
Mammorna var mer nöjda om insatser riktats direkt till barnen och de som haft kontakt med en gruppbaserad verksamhet var mest nöjda. De allra flesta mammor rekommenderar verksamheterna som haft insatser riktade direkt till barnen. Tre fjärdedelar av barnen (76 %) tyckte det var bra till mycket bra att komma till verksamheten. Hälften av barnen (52 %) uppgav att de själva oftast eller alltid hade velat åka till verksamheten. 12 % av barnen uppgav att de åkt till verksamheten för att deras mamma tvingat dem eller för att mamman ville det. Drygt hälften av barnen (58 %) rekommenderade verksamheten till andra barn. Åsa Källström Cater 2012

27 Rapporten kan beställas eller laddas ner från GU:s hemsida.
©Åsa Källström Cater Åsa Källström Cater 2012