Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Verksamhetsanalys 2008

En presentation över ämnet: "Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Verksamhetsanalys 2008"— Presentationens avskrift:

1 Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Verksamhetsanalys 2008
HSU 20 maj 2009 Marianne Förars, Staffan Björck, Anna Kjellström

2

3 Samlad årlig uppföljning av hälso- och sjukvården
Femte rapporten Skall ge en sammanhållen bild av hälso- och sjukvården i regionen Jämförelser mellan områden Jämförelser över tid Befintliga data Komplement till årsredovisning och annan uppföljning

4 Arbetsgrupper och samarbete
Hälso- och sjukvårdsavdelning Hälso- och sjukvårdskanslier Ekonomiavdelning Personalavdelning Informationsavdelning Nyckelpersoner

5 Rapportinnehåll Uppföljning ur olika perspektiv: Befolkning Patient Profession Organisation Omvärld Bibehållen struktur Huvudrapport Tabellbilaga Publicering på nätet rapporten och bilderna Nytt sjuklighet, befolkningsprognos per område, undvikbar slutenvård, KPP, patientsäkerhet, kort om primärvård

6 Innehåll Regionens befolkning – Befolkningsprognos per HSN, sjuklighet
Perspektiv på resurser och resursförbrukning, KPP Tillgänglighet Konsumtion av hälso- och sjukvård och av särskilda planerade operationer, undvikbar slutenvård Kort om primärvård Kvalitetsuppföljning – fler register. Patientsäkerhet. Befolkningens uppfattning Läkemedel Tandvård Kostnader Hälso- och sjukvårdspersonal Basala uppgifter + Tabellbilaga

7 Regionens befolkning Demografi Folkhälsa Åtgärdbar dödlighet Ålder
Befolkningsprognos Folkhälsa Allmänt Övervikt och fetma Psykisk ohälsa Åtgärdbar dödlighet Hälsopolitiskt relaterad Sjukvårdsrelaterad

8 BEFOLKNING Figur A-5. Procentuell förändring av antalet i befolkningen i vissa åldergrupper. År 2008= index Källa Västra Götalandsregionen, Regionutvecklingssekretariatet.

9 BEFOLKNING Figur A-6. Andel i befolkningen (%) år 2008 och prognos för 2015, uppdelat på åldersklasser och område. Källa Västra Götalandsregionen, Regionutvecklingssekretariatet

10 BEFOLKNING Figur A-10 Andel (%) i Västra Götaland med nedsatt psykiskt välbefinnande, fördelat på kön och åldersgrupperna år, år, år, år, Källa: Folkhälsoenkäten ”Hälsa på lika villkor”

11 BEFOLKNING Figur A-11 Vårdtillfällen per 100 000 invånare i Västra Götaland för självtillfogad skada - kvinnor, fördelade på åldersgrupperna år, år, år och 65 år och äldre under perioden % konfidensintervall. Källa: vårddatabasen Vega.

12 BEFOLKNING Figur A-14 Vårdtillfällen per 100 000 invånare i Västra Götaland för självtillfogad skada i åldrarna år, fördelade på hälso- och sjukvårdsnämndsområde och kön. Femårsmedelvärde för perioden Källa: vårddatabasen Vega.

13 Kort om Regionens befolkning
Demografi Befolkningens behov av hälso- och sjukvård bestäms i hög grad av befolkningens ålder; behovet/kostnaderna ökar brant från 65 års ålder. Den yngsta befolkningen i Västra Götaland finns i Göteborg (HSN 5, 11, 12) och den äldsta i Dalsland (HSN 2) och Norra Bohuslän (HSN 1) Enligt Västra Götalandsregionens befolkningsprognos kommer befolkningen i Västra Götaland att fram till år 2015 öka med 4 procent Andelen över 65 år öka från 17 % år 2008 till 19 % men 24 % i Fyrbodal och 16 % i Storgöteborg Andelen över 80 år kommer att vara stabil.

14 BEFOLKNING Folkhälsa Medellivslängden fortsätter att öka, både bland kvinnor och män, framförallt till följd av minskning av sjuklighet och dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar Ökningen i övervikt och fetma verkar ha planat ut under de senaste åren på 2000-talet. Andelen med övervikt och fetma är vanligare i Skaraborg (HSN 10 och 9), Dalsland (HSN 2) och Norra Bohuslän (HSN 1) Tecken på psykisk ohälsa bland unga har ökat dramatiskt sedan slutet av 1980-talet, men tenderar att ha avstannat. Nordöstra Göteborg (HSN 12) har däremot ett ökat antal vårdtillfällen för självtillfogad skada, framförallt bland unga kvinnor. Fortfarande har unga kvinnor en mycket högre andel med nedsatt psykiskt välbefinnande och vårdtillfällen för självtillfogad skada.

15 BEFOLKNING Åtgärdbar dödlighet Åtgärdbar dödlighet är ett mått som speglar hälsoutfall i åldrarna 1-74 år. Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet har minskat i befolkningen de senaste 20 åren. Hälsopolitiskt relaterad dödlighet har ökat bland kvinnor under 2000-talet där ökad lungcancerdödlighet är viktigaste orsak. Det finns en stor variation i åtgärdbar dödlighet mellan nämndsområden, och orsakerna kan vara flera. Nordöstra Göteborg (HSN 12) har en högre sjukvårdsrelaterad och hälsopolitiskt relaterad dödlighet än övriga länet.

16 Befolkningens uppfattning om och upplevelser av hälso- och sjukvården - Vårdbarometern

17 Figur I-8 ”Jag har tillgång till den vård jag behöver”
Figur I-8 ”Jag har tillgång till den vård jag behöver”. Andel i befolkningen (%) som instämmer helt eller delvis, respektive inte instämmer, Källa: Vårdbarometern

18 Figur I-1 ”Jag har tillgång till den vård jag behöver” (%)
Figur I-1 ”Jag har tillgång till den vård jag behöver” (%). Andel i befolkningen (%) som instämmer helt eller delvis, % konfidensintervall. Källa: Vårdbarometern

19 Figur I-9 Andel i befolkningen (%) som har stort eller mycket stort förtroende för vården vid vårdcentraler respektive husläkare Källa: Vårdbarometern

20 Figur I-11 Sammanfattande betyg på besöket vid vårdcentral (motsvarande). Andel (%) positiva – gav betyg 4 eller 5 respektive negativa – gav betyg 1 eller 2, Källa: Vårdbarometern

21 Figur I-13 Andel (%) som anser att väntetiden var rimlig vid besök på vårdcentral (motsvarande) bland de som ej fick tid samma dag, Källa: Vårdbarometern

22 Figur I-7 Andel i befolkningen (%) som uppger att de känner till vårdgarantin, Ny fråga % konfidensintervall. Källa: Vårdbarometern

23 Kort om befolkningens uppfattning om vården
Andelen av befolkningen i Västra Götaland som upplever att de har tillgång till den vård de behöver och som har förtroende för vården vid vårdcentral fortsätter att öka sedan år 2002 när mätningarna startade. Men fortfarande har Västra Götaland något lägre värden än övriga riket. Andelen personer med positiva upplevelser av vårdcentralsbesök fortsätter att öka under perioden Andelen som inte fick tid samma dag vid vårdcentralen och som ansåg att väntetiden var rimlig ökade med sju procentenheter mellan 2007 och 2008. Det finns inomregionala skillnader i andel som upplever att de har tillgång till den sjukvård de behöver, som har förtroende för vård vid vårdcentral och sjukhus, samt som känner till vårdgarantin. Det finns även inomregional skillnader i andel som tyckte det var lätt att komma fram på telefon till vårdcentral respektive sjukvårdsrådgivning, samt där vårdpersonalen diskuterat livsstilsfrågor med patienten.

24 Tillgång till hälso- och sjukvård

25 Kort om tillgänglighet
Telefontillgängligheten i primärvården har ökat i VGR och är betydligt högre än riksgenomsnittet. Besökstillgängligheten i primärvården har ökat något i VGR och är numera marginellt över riksgenomsnittet. BUPs måluppfyllelsegrad är numera cirka 95 procent. NU-sjukvården, SU och SÄS har en 100-procentig måluppfyllelsegrad Måluppfyllelsegraden för mottagningar i den specialiserade vården har ökat under hösten Alingsås lasarett har uppnått en 100-procentig måluppfyllelsegrad. Genomsnittet för VGR är drygt 85 procent. Jämfört med riket, så har VGR den högsta måluppfyllelsegraden bland landstingen. Måluppfyllelsegraden för behandlingar har ökat under hösten Alingsås lasarett, Frölunda Specialistsjukhus och Handikappförvaltningar har uppnått en 100-procentig måluppfyllelsegrad. Genomsnittet för VGR är drygt 85 procent. Jämfört med riket, så har VGR bland den högsta måluppfyllelsegraden bland landstingen. Under 2008 förbättrades tillgängligheten till både mottagningsbesök och behandlingar vid regionens sjukhus. Bidragande orsaker till detta var bland annat målrelaterade ersätt­ningar som såväl HSU som vissa HSN utbetalade under 2008 samt kökortningsinsatser på sjuk­husen som HSN finansierade. Andelen invånare som tycker att man har tillgång till den sjukvård man behöver har ökat något under perioden , särskilt 2008 kan man se en ökning. VGR ligger ungefär lika som för övriga riket. TILLGÄNGLIGHET Kort om tillgänglighet

26 Perspektiv Figur C-2. Relationen mellan faktisk sjukvårdskostnad per invånare och kostnad enligt utjämningssystemet 2007 (genomsnitt = 100) Källa SKL

27 Perspektiv Tabell C-1.Kostnader för hälso- och sjukvård på områdesnivå. Kronor per invånare Källa SKL. Exklusive hemsjukvård och läkemedel inom förmånen

28 Perspektiv FigurC-6. Ackumulerad procentuell förändring av kostnad per prestation (fast pris). Prestationerna är ett sammanvägt prestationsmått där öppen och sluten vård ingår. Produktivitet sjukhusen, rapport VGR

29 KPP-databas med ca 221 000 somatiska vårdtillfällen 2007
Perspektiv Tabell C-3. De 11 huvuddiagnosgrupper (mdc) som har den största totalkostnaden enligt KPP 2007 KPP-databas med ca somatiska vårdtillfällen 2007

30 Perspektiv Tabell C-2. Genomsnittlig kostnad per vårdtillfälle 2007

31 Tabell C-5. Genomsnittliga kostnader för respektive sjukhus för de DRG-grupper som har de högsta sammanlagda kostnaderna i VGR samt totalkostnad . Perspektiv Samtliga DRG-grupper i tabellbilaga

32 Perspektiv Tabell C-7. Andel fraktur som underliggande orsak till höftprotesopration (förstadiagnos S72..).

33 Perspektiv Tabell C-8. Genomsnittlig kostnad, kronor, för stroke (DRG 14A och B) 2007. SJUKHUS alla > 80 år SU Kungälv 41 793 45 451 NU 73 403 73 169 SÄS 93 901 88 793 SkaS 54 742 58 206

34 Perspektiv Figur C-7. Genomsnittlig kostnad för stroke (DRG 14A och B) vid regionens sjukhus i förhållande till vårdtidens längd för individer 80 år eller äldre 2007

35 Perspektiv Tabell C-9. Genomsnittlig kostnad för DRG som innehåller förlossning (DRG )

36 Perspektiv Tabell C-9b. Verksamhetsområde kirurgi. Andel av vårdtillfällen med ytterfallskostnader och ytterfalldelens andel av totalkostnaden

37 Perspektiv Figur C-9. Kostnad för inomregional slutenvård kvinnor/män, per vårdtillfälle Data är ungefärliga då alla sjukhus inte ingår

38 personal Figur M-1. Procentuell utveckling av antal anställda år 2001 till 2008 inom fem olika personalkategorier. Index 2001=100. Källa= Årsredovisning.

39 Primärvård Figur C-11 Relativ ACG-vikt per HSN oktober december 2008

40 Konsumtion Figur E-1. Antal (utanför cirklarna) och procent (inne i cirklarna) som haft kontakt med läkare i olika vårdformer och i olika kombinationer i VGR Källa: Vega

41 Konsumtion Figur E-3. förändring av andelen av individer i VGR som haft kontakt med olika vårdformer Källa: Vega

42 Konsumtion Tabell E-1. Kontaktgrad för olika vårdformer per hälso- och sjukvårdsnämndsområde Källa: Vega

43 Konsumtion Figur E-5. Konsumtion av läkarbesök specialiserad vård per invånare för landstingen 2007 Åldersstandardiserade värden. Källa: SKL

44 Konsumtion Figur E-6. Konsumtion av läkarbesök både inom specialiserad vård och primärvård, såväl inom som utanför regionen per 1000 invånare Åldersstandardiserade värden. Staplarna sorterade efter konsumtion Källa: Vega

45 Konsumtion Figur E-8. Konsumtion av somatiska vårdtillfällen per 1000 individer Ålders- och könsstandardiserade data. Staplarna sorterade efter konsumtion Källa: Vega

46 Konsumtion av hälso- och sjukvård
Undvikbar slutenvård Hjärt- och kärlsjukdomar

47 KONSUMTION Figur E-9. Undvikbar slutenvård, Antal personer med undvikbara vårdtillfällen fördelat på dess komponenter. Källa: Vårddatabasen Vega

48 KONSUMTION Figur E-10. Undvikbar slutenvård, 2005–2007. Antal personer med undvikbara vårdtillfällen per invånare per år. Åldersstandardiserade värden. Källa: Verksamhetsanalys 2007

49 KONSUMTION Figur E-17. Antal västragötalänningar per 100 000 invånare som slutenvårdats med hjärtsvikt (I50, I110, J81) som huvuddiagnos, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden, treårsmedelvärde för perioden Åldersstandardiserat. Källa vårddatabasen Vega.

50 Undvikbar slutenvård fördelat på några av komponenterna, 2006-2008
Undvikbar slutenvård fördelat på några av komponenterna, Procentuell avvikelse från VG-snittet (antal per , åldersstand.) Källa: Vårddatabasen Vega (Syntes av figur E11, 12, 13, 14, 17, 19, 20)

51 KONSUMTION Tabell E-5. Antal västragötalänningar som slutenvårdats med minst ett fall av cirkulationsorganens sjukdomar som huvuddiagnos, fördelat på kön, år Källa vårddatabasen Vega. Kvinnor Män Cirkulationsorganens sjukdomar (I00-I99) 11 149 13 502 Ischemiska hjärtsjukdomar (I20-I25) 2 759 4 333 - Anginösa bröstsmärtor, kärlkramp (I20) 1 129 1 999 - Akut hjärtinfarkt (I21-I22) 1 546 2 194 - Övriga ischemiska hjärtsjukdomar (I23-I25) 290 649 Hjärtsvikt (I50, I110, J81) 1 586 1 964 Stroke totalt (I61, I63-I64) 2 020 2 141 - Hjärnblödning (I61) 213 265 - Hjärninfarkt (I63) 1 669 1 751 - Ospecificerad stroke (I64) 148 143

52 KONSUMTION Figur E-24. Åldersstandardiserad incidens (antal fall) och mortalitet i akut hjärtinfarkt bland västragötalänningar och i riket, under perioden Källa: Socialstyrelsens statistikdatabaser

53 KONSUMTION Figur E-23. Antal västragötalänningar med minst ett fall per 100 000 invånare som slutenvårdats med akut hjärtinfarkt som huvuddiagnos, fördelat på kön och femårsåldersgrupper Källa vårddatabasen Vega.

54 KONSUMTION Figur E-28. Antal västragötalänningar per 100 000 invånare som slutenvårdats med akut hjärtinfarkt som huvuddiagnos, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden, treårsmedelvärde för perioden Åldersstandardiserat. Källa vårddatabasen Vega.

55 KONSUMTION E-29. Förändring i antal västragötalänningar per 100 000 invånare som slutenvårdats med akut hjärtinfarkt som huvuddiagnos, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden, perioderna och Åldersstandardiserat. 95% konfidensintervall. Källa vårddatabasen Vega.

56 KONSUMTION Figur E-34. Antal västragötalänningar per 100 000 invånare som slutenvårdats med stroke som huvuddiagnos, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden, treårsmedelvärde för perioden Åldersstandardiserat. Källa vårddatabasen Vega.

57 KONSUMTION Figur E-36. Antal västragötalänningar per 100 000 invånare i åldrarna år som slutenvårdats med stroke som huvuddiagnos, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden, treårsmedelvärde för perioden Åldersstandardiserat. Källa vårddatabasen Vega.

58 Kort om sjukvårdskonsumtion
Slutenvårdskonsumtionen är genomsnittlig för Sverige och har minskat med 0,8 procent mellan 2006 och 2008. Konsumtionen av specialistläkarbesök i VGR var samma som i riket 2007 men VGR har betydligt lägre konsumtion än invånare i Stockholm och Skåne. Primärvårdskonsumtionen var samma som i riket.

59 KONSUMTION Kort om undvikbar slutenvård Indikatorn undvikbar slutenvård baseras på antagandet att om patienter med vissa utvalda sjukdomstillstånd får ett bra omhändertagande i den öppna vården, så kan man förhindra ”onödiga” inläggningar på sjukhus. I detta avsnitt har givits en översikt av begreppet som visar att indikatorn kan ge betydelsefull information men tolkningen är komplex och en rad faktorer utöver de man önskar mäta kan påverka utfallet. Undvikbar slutenvård är högst i Östra Skaraborg (HSN 10) och Nordöstra Göteborg (HSN 12) under perioden Intressant i sammanhanget är att HSN 10, Östra Skaraborg, är det område som har den lägsta konsumtionen av läkarbesök per invånare. En uppdelning på de ingående komponenterna i undvikbar slutenvård visar att Östra Skaraborg (HSN 10) visar sig ha en högre andel som slutenvårdats med huvuddiagnos för astma, KOL, diabetes, kärlkramp, hjärtsvikt, njurbäckeninflammation under perioden , jämfört med länet som helhet. Nordöstra Göteborg har en högre andel som slutenvårdats med huvuddiagnos för KOL, diabetes, hjärtsvikt, inflammatoriska sjukdomar i de kvinnliga bäckenorganen jämfört med länet som helhet Sannolikt tillför begreppet värdefull information om en påverkbar del av sjukvården. En fördjupad analys av de viktigaste diagnosgrupperna skulle kunna ge information om förbättringsområden beträffande kvalitet och kostnadseffektivitet

60 KONSUMTION Slutenvård i HSN 1, 2, 3 Slutenvårdskonsumtionen i HSN 1, 2 och 3 har minskat kraftigt vilket beror på en minskning av vårdtillfällen med kort vårdtid inom NU-sjukvården. Dessa nämndområden hade tillsammans med Skaraborg den högsta slutenvårdskonsumtionen Där har inte observerats motsvarande förändring.

61 Kort om hjärt- och kärlsjukdomar
KONSUMTION Kort om hjärt- och kärlsjukdomar Hjärt- och kärlsjukdomar har minskat dramatiskt både bland kvinnor och män, och det är den vikigaste anledningen till att medellivslängden ökar. Under de senaste tjugo åren har hjärtinfarktdödligheten i det närmaste halverats och strokedödligheten har minskat med en tredjedel. Hjärtinfarkt Det finns betydande inomregionala skillnader i antalet som slutenvårdats för akut hjärtinfarkt. Östra Skaraborg (HSN 10) och Mittenälvsborg (HSN 6) har högst andel som slutenvårdats för hjärtinfarkt. Göteborg centrum väster (HSN 5) och Södra Bohuslän (HSN 7) har lägst andel. Andelen personer som slutenvårdats för akut hjärtinfarkt och ischemisk hjärtsjukdom har minskat i regionen under perioden , dock inte i Skaraborg (HSN 10 och 9). Stroke Det finns inomregionala skillnader i antalet som slutenvårdats för stroke. Mittenälvsborg (HSN 6), Sjuhärad (HSN 8) har en högre andel i befolkningen som slutenvårdats för stroke, jämfört med övriga regionen. Lägst andel individer som slutenvårdats för stroke finns i Göteborg centrum Väster (HSN 5). Andelen personer som slutenvårdats för stroke har minskat i regionen under perioden

62 Planerade operationer
Figur F-2. Antalet inkontinensoperationer per kvinnor i landstingen Åldersstandardiserade värden. 100 = riksgenomsnittet. Källa SKL

63 Planerade operationer
Tabell F-2. Konsumtion av operationer av planerad vård och antal väntande vid respektive årsskifte. Källa: HSA

64 Kvalitetsavsnittet Nationella diabetesregistret Swediabkids
Riks-stroke Riks-HIA Canceröverlevnad Svenskt NjurRegister Svenskt Bråckregister Gynopregistret Kvalitets- och resultatindikatorer inom psykiatrin Riks-Höft Svenska Höftprotesregistret RA-registret Svenskt intensivvårdsregister Primärvårdens kvalitetsdatabas Patientsäkerhet Vårdskademätning VRI patientförsäkringen Socialstyrelsen patientnämnder

65 Täckningsgrad NDR VGR

66 Kvalitet-NDR Figur H-2. Skillnad i procenttal för VGR mot riksgenomsnittet. Positiva tal bättre än riket

67 Kvalitet-NDR Figur H-5. Andel av patienter med typ 1 diabetes som uppnått behandlingsmålet kolesterol <4,5 mmol/l, Sjukhus

68 Kvalitet-NDR Figur H-10. Andel av patienter med typ 2 diabetes, primärvård, som uppnått behandlingsmålet kolesterol <4,5 mmol/l, 2008

69 Kvalitet-NDR Figur H-12. Relationen mellan andel av patienter typ 2 diabetes, primärvård, med kolesterol <4,5 mmol/l, 2008 för 12 hälso- och sjukvårdsnämnder och förskrivning av lipidsänkande medel till befolkningen i dessa områden. r=0,9

70 Kvalitet-NDR Figur H-X. Andel av patienter med typ 2 diabetes, primärvård, som behandlas med lipidsänkare Vårdcentraler med > 100 patienter (SUMMA patienter) 80 70 Riks-genomsnitt 60 50 40 30 20 10 20 %

71 Kvalitet-NDR Figur H-14. Jämförelse av måluppfyllelse för tre indikatorer, typ 2 diabetes primärvård. Summan av ranking för måluppfyllelse inom respektive hälso- och sjukvårdsnämnd 2008 där ett högt värde innebär jämförelsevis hög måluppfyllelse

72 Kvalitet-NDR Tabell H-3. Andel av patienter, kvinnor/män som uppnår behandlingsmål Typ 1 diabetes sjukhus

73 Kvalitet-NDR Tabell H-4. Andel av patienter, kvinnor/män som uppnår behandlingsmål Typ 2 diabetes primärvård

74 Kvalitet-stroke Figur H-17. Andel av patienter som vårdats för stroke som registrerats i Riks-Stroke Källa Vega

75 Kvalitet-stroke Figur H:21. Andel strokepatienter som återinskrevs för stroke inom 365 dagar Åldersstandardiserade värden. Källa: ÖJ Patientregistret, Socialstyrelsen

76 Kvalitet-stroke Figur H:22 Andel strokepatienter som vårdats på strokeenhet, Källa: Riks-stroke i ÖJ

77 Kvalitet-stroke Figur H-23 Andel vårdade på strokeenhet. Direktintagna och vårdade någon gång under vårdtiden. Källa Riks-Stroke 2007, sjukhusen. Not i SU/Sahlgrenska ingår avd 28 och avd Mestro vilka även redovisas separat

78 Kvalitet-stroke Figur H-25. andel av patienter med stroke I61, I63 och I64 som är kvar på sjukhuset i förhållande till vårddag efter inskrivningen, Källa: VEGA

79 Kvalitet-stroke Figur H-26 Andel döda inom 28 dagar efter sjukhusvårdad förstagångsstroke Åldersstandardiserade värden. Källa: Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen i ÖJ

80 Kvalitet-stroke Tabell H-9. Antal larm, trombolyser och resultat. Källa Riks-Stroke 2007 Not* Av 179 larm var 134 utlösta inom SU/S efter prövning av neurolog. Antalet redovisade i registret var 107 larm. **. SU Sahlgrenska är inklusive 27 trombektomier. *** varav 14 vid trombolys Sjukhusets uppgift. **** Summa VGR erhållen direkt ur registret, skiljer sig mot redovisning per sjukhus. Ur registret 25 förbättrade Justerat för SU summa 52

81 Kvalitet-stroke H-29 Andel (%) strokepatienter med förmaksflimmer som hade blodförtunnande behandling efter månader, 2005 – Åldersstandardiserade värden. Källa: ÖJ 2008

82 Kvalitet-stroke Figur H-27. Andel patienter med hjärninfarkt och förmaksflimmer som efter insjuknandet behandlades med antikoagulantia i tablettform. Riksgenomsnitt = 30 %, VGR 26 %. Källa Riks-Stroke 2007

83 Kvalitet-stroke Figur H-31 Andel patienter som vid utskrivningen behandlades med lipidsänkare. Källa Riks-Stroke 2007

84 Kvalitet-hjärtinfarkt
Figur H-38. Relativ ranking av landstingen avseende mått och åtgärder inom hjärtsjukvården. Källa Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 2008

85 Kvalitet-hjärtinfarkt
Figur H-37. Antal kliniker som år 2007 fått 0, ½ eller 1 kvalitetsindexpoäng för sju givna kardiologiska åtgärder. Källa Riks-HIA Årsrapport 2007

86 Kvalitet-dialys Figur H-44. Andelen (%) av patienterna som får färre än tre dialyser per vecka

87 Kvalitet-dialys Figur H-45. Andelen (%) av patienterna som får färre än tre dialyser per vecka

88 Kvalitet-dialys Figur H-47. Andel av hemodialyspatienter med tre dialyser per vecka som uppnår behandlingsmålet ureasänkning>70%. Riket = Sverige exkl. VGR

89 Kvalitet-dialys Figur H-48. Andel av hemodialyspatienter med tre dialyser per vecka som uppnår behandlingsmålet ureasänkning>70%, 2007 och 2008

90 Kvalitet-dialys Figur H-52. Andel av bloddialyspatienter som får sin behandling via en s.k. AV-fistel 2008

91 Kvalitet-dialys Figur H-53. Andel av hemodialyspatienter som uppnår behandlingsmål för blodtryck (<140/90 mm Hg) Riket = Sverige exkl. VGR

92 Kvalitet-dialys Figur H-55. Andel av hemodialyspatienter som uppnår behandlingsmål för blodtryck. Bilden visar medelvärdet (<140/90 mm Hg), med 95 % konfidensintervall

93 Kvalitet-dialys Figur H-60. Andel av bloddialyspatienter som uppnår behandlingsmålet ureasänkning vid dialys mer än 70 %. Endast patienter med tre dialyser per vecka 2008

94 Kvalitet-dialys Figur H-61. Andel av manliga bloddialyspatienter som uppnår behandlingsmålet ureasänkning vid dialys mer än 70 %. Endast patienter med tre dialyser per vecka

95 Kvalitet-rikshöft Figur H-73. Väntetid till höftfrakturoperation efter ankomst till sjukhus Indikatorn ingår i Öppna Jämförelser. Källa: Öppna Jämförelser

96 Kvalitet-rikshöft Figur H-74. Medelväntetid i timmar till operation för höftfraktur Indikatorn ingår i Öppna jämförelser (se fig. H-73).

97 Kvalitet-höftplastik
Figur H-77. Andel reoperationer som görs inom 2 år efter primäroperation 2007

98 Kvalitet-höftplastik
Figur H-78. Fördelning av olika komplikationer med följd av reoperation efter primäroperation

99 Kvalitet-höftplastik
Figur H-79. Andelen implantatöverlevnad tio år efter primäroperation 2007

100 Kvalitet-RA Figur H-86. Antal patienter med biologiska läkemedel vid reumatoid artrit per 100 000 invånare. Öppna jämförelser

101 Kvalitet-RA Figur H-87. Antal patienter* insatta på biologiska läkemedel vid reumatoid artrit per 100 000 invånare per sjukhus/nämnd t o m 2008 i VGR *första biologiska preparat

102 Kvalitet-primärvård Figur H-92. Andelen listade patienter med hypertoni där relevanta kvalitetsindikatorer kan återfinnas. Källa Primärvårdens kvalitetsdatabas

103 Kvalitet-patientsäkerhet
Figur H-94. vårdskador i slutenvård VGR simulerat från Socialstyrelsens vårdskademätning 2008

104 Kvalitet-patientsäkerhet
Tabell H-19. rapportering av patientsäkerhetsindikatorer i sjukhusen årsredovisningar 2008

105 Kvalitet-patientsäkerhet
Figur H-96. andel av somatiska vårdtillfällen med vårdrelaterad infektion vid punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner november 2008

106 Kvalitet-patientsäkerhet
Figur H-97. andel av somatiska vårdtillfällen med vårdrelaterad infektion vid punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner november 2008 Regionerna samt de deltagande sjukhusen i VGR. 95 % konfidensintervall

107 Kvalitet-patientsäkerhet
Figur H-99. Antal anmälda skador hos patientförsäkringen

108 Kvalitet-patientsäkerhet
Figur H-100. Operationsfall inom specialiteten ortopedi

109 Kvalitet-patientsäkerhet
Tabell H-22. Antal anmälda skador på urval av verksamheter

110 Kvalitetsavsnittet Nationella diabetesregistret Swediabkids
Riks-stroke Riks-HIA Canceröverlevnad Svenskt NjurRegister Svenskt Bråckregister Gynopregistret Kvalitets- och resultatindikatorer inom psykiatrin Riks-Höft Svenska Höftprotesregistret RA-registret Svenskt intensivvårdsregister Primärvårdens kvalitetsdatabas Patientsäkerhet Vårdskademätning VRI patientförsäkringen Socialstyrelsen patientnämnder

111 Läkemedel

112 LÄKEMEDEL Figur J-2: Läkemedelskostnadernas andel av Västra Götalandsregionens totala kostnad De högre värdena anger läkemedelskostnadernas andel av regionens hälso- och sjukvårdskostnader. Källa: Xplain och Västra Götalandsregionen s årsredovisningar.

113 Tabell J-1: Jämförelse av försålda receptläkemedel under 2008
Tabell J-1: Jämförelse av försålda receptläkemedel under Ålder- och könsstandardiserat mot regionen. DDD per invånare, - procentuell avvikelse mot VGR-snittet. Källa: Xplain

114 Tabell J-1: Jämförelse av försålda receptläkemedel under 2008
Tabell J-1: Jämförelse av försålda receptläkemedel under Ålder- och könsstandardiserat mot regionen. DDD per invånare, - procentuell avvikelse mot VGR-snittet. Källa: Xplain URVAL HJÄRT- KÄRLLÄKEMEDEL

115 LÄKEMEDEL Figur J-8: Ett urval av nya ”dyra” läkemedels andel av slutenvårdskostnaden. Rullande 12, rekvisitionsläkemedel. Källa: Xplain

116 Tidplan och kommunikation
Publicering 20 maj HSU information 20 maj och åter förslag åtgärder 24 juni Sjukvårdsgrupp 7 maj, förslag 11 juni RS fackliga grupp 25 maj RS 23 juni Riktade utskick Videokonferenser med genomgång Utveckling av kompletterande information och vägledning Vi kommer gärna ut och informerar om innehåll!