Att samtala med ungdomar om tobak

En presentation över ämnet: "Att samtala med ungdomar om tobak"— Presentationens avskrift:

1 Att samtala med ungdomar om tobak
Pratmall: På vilket sätt ska vi kunna samtala med ungdomar om tobak utan att vara ”föräldern” som ”talar om” och förmanar? Hur kan vi samtala med dem så att deras vilja och motivation till ställningstagande och förändring ökar?Hur kan vi stimulera deras nyfikenhet till förändring? Motiverande samtalsmetodik är en metodik som på ett framgångsrikt sätt används vid livsstilsförändringar. Denna metodik kan med fördel även användas när man samtalar med ungdomar om tobak. I denna del av utbildningen kommer vi att gå igenom grunden i Motiverande samtalsmetodik. Detta kommer att ske både genom teori och praktiska övningar 2+2 eller i grupp. Att samtala med ungdomar om tobak

2 ”Egencentrerat förhållningssätt”
Man utgår i första hand från yrkesmässiga värderingar, sina egna värderingar, samhällets värderingar osv Man utgår från att det finns ”rätta” och ”felaktiga” beteenden Man styr, värderar och moraliserar individens beteende Den här bilden beskriver ett egencentrerat förhållningssätt. Det egencentrerade förhållningssättet sker när vi ”talar om för en person vad den ska göra eller inte göra. Ge gärna exempel på egna erfarenheter när du har ”talat om” för någon vad den ska göra. Punkt 1: den egna kunskapen och den egna erfarenheten kan ibland vara som en ”sprickfärdig ballong”. Vi vill gärna ge ut allt vad vi vet och kan för att öka motivationen hos den andra personen Punkt 2: finns det rätta och felaktiga beteenden? Olika kulturer, religioner mm sätter detta på prov. Tänk bara olika familjer – hur firar man jul? Vad är rätt och vad är fel!? Punkt 3: Ställ frågan till auditoriet ”Har ni någon gång agerat på det här sättet? Känner ni igen er? Jag själv faller ofta dit……

3 ”Individcentrerat förhållningssätt”
Man utgår i första hand från individens synpunkter och uppfattning om sin situation Man utgår inte från att det finns ”rätta” och ”felaktiga” beteenden Man är nyanserad, lyhörd, ger inte pekpinnar och moraliserar inte Individcentrerat förhållningssätt är tvärt emot egencentrerat. Individcentrerat förhållningssätt ligger som en grund i det motiverande samtalet.

4 Individcentrerat förhållningssätt
Ha som målsättning att individen tar ställning till sitt beteende Utgå från individens synpunkter och situation Ta reda på individens föreställningar Ge neutrala faktakunskaper utan värderingar Diskutera för och nackdelar Ställ frågor för att bygga upp den inre motivationen Hjälp individen att tro på den egna förmågan Pratmall: Själva grunden i samtalsmetodiken är att man i första hand utgår från den unges synpunkter och uppfattning. Det är vad man kallar ett ”individcentrerat förhållningssätt”. Genom att ställa öppna frågor och på ett reflektivt sätt lyssna och sammanfatta vad han eller hon säger ger man möjlighet till självmotiverande uttalanden. På detta sätt får man också en uppfattning var den unge befinner sig vad gäller ambivalens och motivation till förändring.

5 Motivationsprocessen
Ett intresse för förändring och en tro på att man kan göra förändringen måste växa fram När man är beredd gör man ett val - tar ett beslut Om ett verkligt beslut har fattats följer handling Motivationsprocessen består av tre viktiga delar Intresse för förändring Beslut Handling

6 Motivationsprocessens fem stadier
5. Vidmakthållande 4. Handling 3. Förberedelse beredd Återfall Det här är motivationsprocessens 5 olika stadier illustrerad som en trappa. Man kan också se det som en cirkel. Det är två psykologer som tagit fram modellen Proschaska och Di Clemente. Trappan är föränderlig och motivationen kan förändras över en timme eller en dag beroende på vad personen påverkas av. Många är intresserade men har inte riktigt hittat motivationen till att verkligen genomföra handlingen. Tidsaspekten är viktig. Fråga om auditoriet har gjort någon förändring som de genomfört. Hur lång tid tog det från första tanke till att förändringe genomfördes? 3 månader? 6 månader? 1 år? 2 år? 3 år? Detta är viktigt att tänka på – att förändringen måste få ta tid – vi måste ha TÅLAMOD 2. Intresserad osäker 1. Ointresserad inte beredd

7 Motivationsskalor Hur beredd till förändring är du?
inte alls mycket Hur viktigt är det för dig? Hur stor är din förmåga att göra förändringen? Pratmall forts: 11. Rita upp skala BEREDD på white-boardtavlan och markera vilken siffra den som berättat har skattat sig till och vilken siffra samtalspartnern skattade. 12. Rita upp 0-10 skala VIKTIGT och fråga var berättaren skattar sig till 13. Rita upp 0-10 skala FÖRMÅGA (att klara av förändringen) och fråga vad berättaren skattar sig till. 14. Diskutera skillnaderna och vad samtalspartnern uppfattat i samtalet.. 15. Nämn också att om berättaren hamnat på en hög siffra när det gäller viktigt så är oftast kunskapen ganska stor och man ska rikta in sig på förmågan till förändring istället och vice versa.

8 Osäkerhet - ambivalens
Ambivalens = dubbel giltighet Väga för och emot ”ambivalenskorset” Ambivalens betyder dubbel giltighet ”Å ena sidan så….. Men å andra sidan så……..” Man står och väger och vet inte riktigt hur man vill ha det. Att väga för och emot i det här läget är viktigt för att kunna gå vidare och klargöra för sig själv vad man egentligen vill. Ett mycket bra och användbart instrument för att klargöra vad man står och också motivera sig till att gå vidare är AMBIVALENSKORSET. Rita gärna upp ambivalenskorset på whiteboardtavlan och förklara de fyra ”hörnen”, eller visa nästa bild

9 Vad är positivt med nuvarande beteende? Vad är mindre bra?
Utveckla ambivalensen fördelar och nackdelar med status quo och förändring Vad är positivt med nuvarande beteende? Vad är mindre bra? Vad är mindre bra med en förändring? Vad är positivt? Den här bilden visar vad som tas upp i ambivalenskorset som utvecklar ambivalensen

10 Ambivalens = dubbel giltighet
Pratmall: Ambivalens betyder dubbel giltighet. Dubbel giltighet skapar osäkerhet. Å ena sidan… men å andra sidan…. Vi står ofta och väger inför en förändring. Ambivalenskorset är ett instrument för att tydliggöra fördelar och nackdelar med beteendet och låta individen klargöra för sig själv var den står motivationsmässigt till beteendeförändringen. Det är viktigt att individen själv får formulera sina fördelar och nackdelar. Genom att diskutera och analysera vad individen kommer fram till kan osäkerhetskänslan minskas och känslan av att gå vidare kan få motivationsprocessen att påskyndas. Samtalspartnern får en klarare bild av var i motivationsprocessen individen befinner sig.

11 Fokus 1. OINTRESSERAD / INTE BEREDD fokus väcka intresset
2. INTRESSERAD / OSÄKER fokus väga för och emot , hinder och lösningar 3. FÖRBEREDELSE / BEREDD fokus beslut och planering 4. HANDLING fokus hur gör man för att må bra efter rök/snusstoppet 5. VIDMAKTHÅLLANDE fokus hålla fast vid beslutet Pratmall: Diskutera de olika fokus man kan ha beroende var i motivationsprocessen individen befinner sig

12 Vad händer när vi samtalar?
Vad den som lyssnar hör Vad den som talar säger Vad den som lyssnar tror att talaren menar Vad händer när vi samtalar? Ta gärna som exempel ”viskleken” när vi var små. Beskriv bilden från vad den som talar menar till vad den som talar säger – vad kan vi använda för samtalsteknik för att få personen att säga vad den menar? Fråga auditoriet! Svar: öppna frågor Beskriv därefter vad den som lyssnar hör till vad den som lyssnar tror att talaren säger – vad kan man använda för samtalsteknisk metod för att överbrygga detta så att man hör rätt? Fråga auditoriet! Svar: Sammanfattningar Vad den som talar menar

13 Samtalsteknik Öppna frågor
att ställa frågor som inte kan besvaras med ja eller nej ex: Hur ser du på att du röker? Vad skulle kunna få dig att sluta röka? Reflektivt lyssnande att spegla/bekräfta Sammanfattning att sammanfatta och omformulera Pratmall: Beskriv de olika delarna i det tekniska samtalet. Öppna frågor: Bra ord att börja med. Skriv på white-boardtavlan VAD HUR BERÄTTA Undvik VARFÖR - värderande och känns ”taggigt” Reflektivt lyssnande: Föder självmotiverande uttalanden Sammanfattningar: Strukturerar för berättaren vad den sagt och visar att samtalspartnern har förstått rätt. Samtalspartnern kan börja sammanfattningen med t ex ”Om jag förstår dig rätt….”

14 Hur kan vi gå vidare i samtalet - vilket fokus?
Det är svårt att sluta, jag har försökt Jag kan sluta när jag vill Jag vill inte gå upp i vikt De flesta röker/snusar Jag slutar när jag ska ha barn Dela in gruppen 2 och 2. Uppgiften är att gemensamt fundera på hur man ska gå vidare i samtalet när någon av dessa repliker fälls. Ge replik på så många av påståendena ni hinner. Skriv ner repliken. Tekniskt kan man tänka sig: öppna frågor reflektion summering fråga om hon/han vill ha mer information Det viktiga är vilket fokus jag väljer. Samtalet tar olika vägar. T ex I det första påståendet kan man följa upp ”försökt” eller ”det är svårt”. I det andra ”jag kan” eller ”när jag vill” osv. Det finns inte rätt och fel i detta men jag kan styra in det på mer eller mindre fruktbara spår. Gemensam genomgång på tavla eller blädderblock.

15 Motiverande samtalsmetodik sammanfattning
Öppna frågor Reflektivt lyssnande Sammanfatta gärna Försök bedöma motivationsnivån (0-10 skala) Försök styra samtalet mot viktiga fokus Erbjud information som kan behövas (utforska / fråga) Individen väljer väg : självmotiverande uttalanden Pratmall: Repetera vad det motiverande samtalet innehåller. På punkten Erbjud information delge deltagarna att man alltid bör efterforska vad individen har för kunskaper och erbjud därefter information: ex. ”Vad känner du till om rökning”? När man fått reda på hur mycket individen kan och vet kan man fortsätta fråga: ”Skulle du vilja veta mer?”

16 Övning - det motiverande samtalet
Sitt i grupper om 4. Två av er genomför ett rollspel där en är en flicka/pojke och den andra ska utgå från sin egen yrkesroll Två är observatörer. Genomför rollspelet och diskutera utfallet. Byt roller och genomför ett rollspel till. Använd pratmallen ”Hälsosamtal - tobak” och tidningen”Fimpa Nu!” Fall 1, Sara 16 år: Började röka som 13-åring. Har rökt regelbundet i två år. Mamma röker. Får röka hemma. Mamma köper cigaretter. Har försökt att sluta flera gånger och varit utan cigaretter som längst i 10 dagar. Faller på att humöret blir dåligt. Känner sig ganska uppgiven och vet inte riktigt vad hon vill Fall 2, Robert 15 år: Snusar ½-1 dosa i veckan. Känner sig lite tuff. Flera kompisar snusar. Idrottar en hel del. Har inte funderat över sitt snusande så mycket. ”Det är ju inte så farligt” Fall 3, Sofie: Röker på fester och har även prövat att snusa lite. Hon tänker bara röka ett tag. Tycker att det är kul och att det hör till när man är på fest. Det händer att hon röker även när hon träffar sina kompisar på ett fik.

17 Ex på fallbeskrivningar att använda vid rollspelsövningar Har du egna exempel från din verklighet – använd gärna dem i denna övning Fall 1, Sara 16 år: Började röka som 13-åring. Har rökt regelbundet i två år. Mamma röker. Får röka hemma. Mamma köper cigaretter. Har försökt att sluta flera gånger och varit utan cigaretter som längst i 10 dagar. Faller på att humöret blir dåligt. Känner sig ganska uppgiven och vet inte riktigt vad hon vill Fall 2, Robert 15 år: Snusar ½-1 dosa i veckan. Känner sig lite tuff. Flera kompisar snusar. Idrottar en hel del. Har inte funderat över sitt snusande så mycket. ”Det är ju inte så farligt” Fall 3, Sofie: Röker på fester och har även prövat att snusa lite. Hon tänker bara röka ett tag. Tycker att det är kul och att det hör till när man är på fest. Det händer att hon röker även när hon träffar sina kompisar på ett fik.

18 ” Om jag vill lyckas att föra en människa mot ett
bestämt mål måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Den som inte kan det lurar sig själv när hon tror att hon kan hjälpa andra. För att hjälpa någon måste jag visserligen förstå mer än vad hon gör, men först och främst förstå det hon förstår. Om jag inte kan det så hjälper det inte att jag kan och vet mer.” S. Kirkegaard Kirkegaards kloka tankar för flera hundra år sedan. Ligger till grund för Motiverande Samtalsmetodik