Multimedie- och kommunikationssystem, lektion 5

En presentation över ämnet: "Multimedie- och kommunikationssystem, lektion 5"— Presentationens avskrift:

1 Multimedie- och kommunikationssystem, lektion 5
Kap 6: Digital transmission. Fysiskt medium. Modulation. Nyquists och Shannons kapacitetsgränser.

2 Figure 6.7 Sources of signal impairment.

3 Example 6.3

4

5 Asynchronous transmission

6 Example 6.6: Clock rate deviation

7

8 Figure 5.26 Analogue amplitude modulation

9 Figure 5.29 Analogue frequency modulation

10 Digitala modulationsmetoder
Binär signal ASK = Amplitude Shift Keying (AM) FSK = Frequency Shift Keying (FM) PSK = Phase Shift Keying (PSK)

11 Digital modulation För att överföra N bit/symbol krävs M=2N Vid M symboler överförs N=log2 M bit/symbol. Baudrate fs= antal symboler per sekund. Enhet: baud eller symboler/sekund. Symbollängd Ts= 1/fs. fs= 1/Ts Bitrate R = datahastighet. Enhet: bps eller bit/s. R= fslog2 M

12 Exempel: Nedan visas åtta symboler som används av ett s.k. 8QAM-modem (QAM=Quadrature Amplitude Modulation). Symbolerna i övre raden representerar bitföljderna 000, 001, 011 resp 010 (från vänster till höger). Undre raden representerar 100, 101, 111 resp 110.

13 Forts exempel:

14 Table 5.1 Bit and baud rate comparison
Modulation Units Bits/Symbol Baud rate Bit Rate ASK, FSK, 2-PSK Bit 1 N 4-PSK, 4-QAM Dibit 2 2N 8-PSK, 8-QAM Tribit 3 3N 16-QAM Quadbit 4 4N 32-QAM Pentabit 5 5N 64-QAM Hexabit 6 6N 128-QAM Septabit 7 7N 256-QAM Octabit 8 8N

15 Vid FSK är bandbredden vanligen större.
Figure Relationship between baud rate and bandwidth in ASK, PSK, QAM (not FSK) without pulse shaping Vid många modulationsformer t.ex. s.k. ASK, PSK, och QAM är signalens bandbredd = symbolhastigheten. Vid FSK är bandbredden vanligen större. Bandbredden kan minskas genom s.k. pulsformning.

16 Maximal kanalkapacitet enligt Nyquist

17 Example 6.4: Nyquist maximum data rate

18 C = B log2 (1+S/N), Shannons regel
Kanalkapaciteten C är max antal bit per sekund vid bästa möjliga modulationsteknik och felrättande kodning: C = B log2 (1+S/N), där B är ledningens bandbredd i Hertz (oftast ungefär lika med övre gränsfrekvensen), S är nyttosignalens medeleffekt i Watt och N (noice) är bruseffekten i Watt.

19 Example 6.5: Shannon information capacity

20 Trådlös transmission

21 Nästa generations mobilsystem? Samverkan mellan olika system

22 Spektrum Radiovågor Mikrovågor IR UV Röntgen Mobiltelefoni
kHz MHz GHz THz PHz EHz ZHz Radiovågor Mikrovågor IR UV Röntgen Mobiltelefoni Synligt ljus Gråmarkerade frekvenser är i huvudsak upptagna Högre frekvenser ger dyr utrustning/kort räckvidd

23 Våglängd och frekvens Ju högre frekvens desto kortare våglängd.

24 Vågutbredning av radio- och mikrovågor
Exempel: Radio-LAN använder ofta frekvensen 2.4GHz, dvs våglängden 300/2400 =0.125m. Radioskugga kan uppstå bakom föremål med storlek några våglängder (några dm i vårt exempel). Radiovågor dämpas kraftigt av metallnät, t.ex. armeringsjärn, med mindre hål än en halv våglängd (ca 6 cm i vårt fall). Metallnätet utgör då Faradays bur. Avståndsberoende dämpning. I vakuum avtar signalen kvadratiskt med avståndet, dvs 6 dB dämpning per dubblering av avståndet. I stadsbebyggelse är dämpningen ca 9 – 12 dB per dubblering av avståndet.

25 Förenklad modell av dämpningen

26 Mobiltelefoni Cell = täckningsområde för en basstationsantenn. En basstationssite har ofta tre antennriktningar, dvs tre celler. Handover = byte av cell eller kanal under samtalet Roaming = byte av trafikområde i väntan på samtal. Paging = sökning av mobil över hela trafikområdet vid inkommande samtal.

27 Radio resource management
Traditional static handover Example: Channel reuse factor 4 Channel 1 Channel 2 Channel 3 Channel 4 Dynamic resource management with channel reuse factor 1 Channel 1 Channel 2 Channel 3 Channel 4

28 Återanvändning av kanaler
Dämpningen möjliggör återanvändning av kanaler Fler celler som täcker samma yta ger högre ytkapacitet [Mobiler / km2] 3 3 3 Celler med samma siffra använder samma kanaler. I figuren är antalet kanalgrupper tre. 2 2 1 1 1 2 3 1 2 1

29 Fixed Channel Allocation with static handover
Handover map Cellerna definieras av handovergränserna, och är (i teorin) hexagonala.

30 Mobiltelesystemens generationer
1G: Analog modulation – FDMA. T.ex. NMT. 80-talet. 2G: Digital modulation, TDMA + FDMA. T.ex. GSM. 90-talet. 2.5G: GPRS, dvs paketförmedling. 3G: Edge (8PSK) eller WCDMA (spread spectrum) talet. 3.5G: All-IP-infrastructure, inkl IP-telefoni istället för kretskopplad telefoni? Asymmetrisk. HSDPA. 4G: Hybrid av många system? Heterogen täckning? COFDM-modulation? Dynamisk kanalallokering? 2010-talet?

31 Störningar vid trådlös kommunikation
Brus och elektriska störningar: ”Gaussiskt vitt brus”, innebär att en gaussiskt fördelad (dvs normalfördelad) slumpmässig spänning som innehåller läggs till signalen. Dess spektrum har lika stark energi vid alla frekvenser. Samkanalsstörningar (co-channel interference) Långsam skuggfädning: Log-normal fördelning av dämpningen. Flervägsutbredning ger upphov till: Ekon och tidsspridning av signalen, vilket ger inter-symbol-interferens (ISI) Snabb fädning. Denna kan vara flat eller frekvensselektiv dämpning. Vid frekvensselektiv dämpning blir symbolen distorderad. Rayleigh-fördelad om direktvåg saknas Rician-fördelad dämpning vid line-of-sight. Fasvridning. Skurfel Dopplerskift M.m

32 Diversitet Tidsdiversitet genom bit-interleaving (omkastning av bitarna i tid, så att inte skurfel drabbar samma paket) Rumsdiversitet (flera antenner) Frekvensdiversitet (frekvenshopp, spread spectrum eller COFDM dvs många smalbandiga bärvågor)

33 DS-CDMA = Direct Sequence Code Division Multiple Access
Spread spectrum DS-CDMA = Direct Sequence Code Division Multiple Access Chip sequencies

34 Figure Encoding rules

35 Figure 13.16 CDMA multiplexer

36 Figure 13.17 CDMA demultiplexer

37 TV-distribution

38 Analoga TV-system Europa: 25 bilder per sekund (50 halvbilder), 625 linjer. Färginformation enligt PAL-systemet (de flesta europeiska länder). USA: 30 bilder per sekund (60 halvbilder), 625 linjer. Färginformation entligt NTSC-systemet.

39 Figure 11:2: Analog TV-signal
Luminance = svartvit information och synksignaler. Chrominance = färginformation. Audio = ljudsignal.

40 TV band frequency division multiplex

41 Figure 11.20: The terestrial digital video broadcasting system (DVB-T)

42 Example 11.1: FEC in the digital TV system

43

44 COFDM modulation (Coded Orthogonal Frequency Division Multiplex)
Flera tusen långsamma modulatorer på var sin underbärvåg istället för en snabb.

45 COFDM spectrum Ortogonal modulation innebär oberoende bärvågor. Spektrum av en bärvåg påverkar inte mottagnning av en annan bärvåg om frekvensavståndet är 1 didividerat med symboltiden. Därmed behövs inte filter.

46 The OFDM modulation scheme
Example: 4 sub-carriers 8 PSK

47 Syfte med COFDM Långa symboler gör att vi har råd med ”guard-interval” emellan så att ISI (Inter-symbol interference) kan undvikas. Den frekvensselektiva fädningen blir flat inom varje underbärvåg, och kan därmed motverkas genom felrättande kod, utan avancerad equalizer. COFDM är viktig inom ett stort antal trådlösa system, och förväntas användas inom 4G.

48 Single Frequency Networks (SFN) = Transmitter Macro Diversity

49 Example 11.2: Number of COFDM subcarriers in the DVB-T system

50 Technical data for DAB and DVB-T

51 Figure 11.21: DVB-T 2K/8K frame format.

52 Telefon- nätet

53 Figure 6.19 T-1 line for multiplexing telephone lines

54 Den europeiska PCM-hierarkin
E line rates E Line Rate (Mbps) Voice Channels E-1 2.048 30 E-2 8.448 120 E-3 34.368 480 E-4 1920

55 Figure 7. 17 Plesiochronous digital hierarchies: (b) 2
Figure 7.17 Plesiochronous digital hierarchies: (b) 2.048Mbps derived multiplex hierarchy.

56 Optical TDM Hierarchies
The old PCM hierarchy was non-synchronous Different multiplexors may have slightly different clock frequency. The whole hierarchy had to be unpacked in view to access or monitor a single telephone call, which was expensive. SDH and SONET use synchronous communication Clocked by a central master clock. SDH (Synchronous Digital Hierarchy) A standard for TDM in Europe SONET (Synchronious Optical NETwork) A standard for TDM used in United States IP-over-SDH/SONET or packet-over-SDH/SONET allows several ISP:s to share the same fiber cable independently.

57 Telephone network – Local Switch
The telephone network uses switches Every subscriber ( telephone jack in a house) has a twisted-pair wire connected to the closest telephone exchange. They are called local switches or local exchanges.  switch subscriber This cannot provide connection to subscribers connected to another local switch.

58  A Circuit Switch Device with a number of inputs and outputs
Creates temporary physical connection between an input and output link  Subscribers connected to the same swich The local switch can connect each telephone with each other

59 Figure 8.2 A circuit switch

60 Three phases of the connection:
Circuit Switching Three phases of the connection: Circuit establishment Data transfer Circuit disconnect The bandwidth is guaranteed during the connection The bandwidth cannot be used by anyone else, even if it is not needed at certain moment (no flexibility)

61 Figure 8.4 Space switching by means of crossbar switch

62 Figure 8.6 Switching path in multi-stage switch

63 Figure 8.7 Time-division multiplexing, without and with a time-slot interchange

64 Figure 8.8 Time-slot interchange

65 Figure 8.10 TST switch (Time-Space-Time)

66 Characteristics of the Switches
Space switches The advantage is that if a cross point is available, the connection is almost instantaneous The disadvantage is the need for many cross points which is expensive Time switches Advantage is that it does not need cross points Limited by the maximum data rate of one line. Introduces a fixed delay. Combined switches combine the advantages of both types

67 Example 7.2: Time switching

68 Example 7.3: Space switching

69 Figure 8.11 A telephone system
Accessnät (Spridningsnät)

70 Hierarchy of the Telephone Network
International network International gateway exchange National tandem exchanges regional tandem exchanges trunk network Tandem offices local tandem exchanges local network local exchanges (toll offices) subscriber lines (local loops)

71 Bredbands- accesstekniker
Chapter 9 Bredbands- accesstekniker

72 Bredbands- infrastruktur
Ethernet-LAN används ofta som bredbands- accessteknik i flerfamiljshus

73 Figure 11:23: ADSL = Asymmetric Digital Subscriber Line

74 Dicrete Multi-tone Modulation (DMT)
Figure DMT Dicrete Multi-tone Modulation (DMT) Likhet med COFDM: Många långsamma modulatorer, var och en på olika bärvågsfrekvens. Skillnad: DMT har adaptiv bit-loading, dvs vid störningar på vissa bärvågsfrekvenser kan antal bit per symbol minskas endast på dessa bärvågor, och vissa bärvågor kan stängas av.

75 Figure Example ADSL Discrete Multi-Tone (DMT) frequency usage: (a) bits per carrier allocation, (b) duplex frequency usage.

76 ADSL Frequency Spectrum
Divides the bandwidth into 256 x 4.3K channels 1 (ch 0) POTS, 5 (ch 1-5) not used, 1 upstream control, 1 downstream control Typical 6-30 for upstream, rest for downstream Each 4.3K channel 4K baud sample, V.34 QAM modulation, up to 15 bits per baud 4K * 15 = 60 Kbps per channel

77 Other DSL (or xDSL) Technologies
SDSL (Symmetric DSL) divides frequencies evenly HDSL (High-rate DSL) provides DS1 bit rate in both directions Short distances Four wires VDSL (Very high bit rate DSL) provides up to 52 Mbps Very short distance Requires Optical Network Unit (ONU) as a relay

78 Figure Cable modem

79 Figure 9.7 Coaxial cable bands

80 Chapter 15 Wireless LANs

81 Figure BSSs

82 Figure ESS

83 Figure 15.3 Physical layer specifications

84 Figure FHSS

85 Figure DSSS

86 Figure 15.6 MAC layers in IEEE 802.11 standard

87 15.2 Bluetooth Architecture Radio Layer Baseband Layer L2CAP Layer
Other Upper Layers

88 Figure Piconet

89 Figure Scatternet

90 Figure 15.17 Bluetooth layers

91 Figure 15.18 Single-slave communication

92 Figure 15.19 Multiple-slave communication

93 Figure 15.20 Frame format types

94 Figure 15.21 L2CAP data packet format