Klimatpåverkan från livsmedel

En presentation över ämnet: "Klimatpåverkan från livsmedel"— Presentationens avskrift:

1 Klimatpåverkan från livsmedel
Material framtaget av Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013

2 Matens klimatpåverkan – en ej försumbar del av vår totala konsumtion
Maten står för 25 % av klimatpåverkan från vår konsumtion. Att matens bidrag är så stort är inte känt för alla. Det innebär att ”Äta” står för 2 ton CO2e per person och år och vår totala konsumtion för 8 ton CO2-e per person och år (Naturvårdsverket, 2008). Detta behöver minskas kraftigt. Och det finns faktiskt en stor förbättringspotential! Naturvårdsverket, 2008

3 Maten kan dessutom påverka miljön på flera olika sätt …
Biologisk mångfald Övergödning Idag kommer vi att fokusera på hur maten påverkar klimatet men det är viktigt att komma ihåg att klimatpåverkan är en av många miljöeffekter som blir påverkade från vår livsmedelskonsumtion. Dessutom påverkas: Den biologiska mångfalden, artrikedomen av djur och växter i ett område Resursförbrukning som användning av energi, mark och vatten. Kanske inte så het fråga för oss i Sverige, men viktigt ur ett globalt perspektiv. Övergödning där livsmedelsproduktionen står för en betydande del från gödsling av jordbruksmarker. Eko- och humantoxicitet är påverkan på ekosystem och människor från användande av giftiga substanser, för livsmedel är det särskilt relevant vid användning av bekämpningsmedel i jordbruket Resursförbrukning Eko- och humantoxicitet Bild: Maria Henriksson

4 Olika livsmedel påverkar klimatet på olika sätt
Olika livsmedel påverkar klimatet på olika sätt. Vad har betydelse egentligen? Så frågan vi ställer oss är: Hur skiljer sig klimatpåverkan mellan olika produkter OCH VARFÖR?

5 Viktigt att se på miljöfrågan ur ett helhetsperspektiv
Hur kan man ta reda på vilken klimatpåverkan olika livsmedel ger upphov till? Genom livscykelanalyser är det möjligt att på ett systematiskt sätt undersöka miljöpåverkan för en produkt genom hela dess livscykel, från vaggan till graven. (Exempel på vad som inkluderas: Produktion av foder. Produktion av mineralgödsel för odling. Dieselanvändning för traktorer. Transporter av olika slag i alla led. Förpackningar. Industriell tillverkning, distribution, tillagning, konsumtion. Avfallshantering.) Hela grejen med att studera hela systemet är att genom att ha en helhetssyn är det möjligt att skilja stort från smått, vad som påverkar mycket resp. lite, och man kan fokusera sitt förbättringsarbete på områden där man uppnår störst nytta för miljön.

6 Restprodukt hantering
”Miljö- påverkan” Ex kylskåp, bilar, glödlampor, schampo Det finns två områden där klimatpåverkan från livsmedel särskilt utmärker sig i förhållande till andra produkter. Det första är var i kedjan miljöpåverkan uppstår: Om man gör en livscykelanalys på kylskåp, bilar, glödlampor, schampo ser miljöpåverkan längs livscykeln ut så här om man generaliserar…Den största påverkan är under brukandefasen, alltså under den period när produkten används. För livsmedel däremot är bilden totalt en annan… Den markant största miljöpåverkan uppstår väldigt tidigt i livsmedelskedjan, i primärproduktionen (jordbruket eller fisket). Livsmedel har ju väldigt kort livslängd jämfört med andra produkter. Med tanke på att den största miljöpåverkan uppstår så tidigt är det extra viktigt att vi tar tillvara råvaran så mycket som möjligt så att miljöpåverkan p g a onödigt svinn inte behöver öka ytterligare. Ex livsmedel Råvarutillverkning Industri/handel Brukande Restprodukt hantering

7 Växthusgaser från livsmedelskedjan – stora skillnader jämfört med övriga sektorer och långt ifrån bara en fråga om koldioxid… Lustgas, N2O – kväve i gödsel och mark Metan, CH4 – idisslare och stallgödsel CO2 – fossilt och grönt Det andra speciella med livsmedels klimatpåverkan är vad, orsaken, till klimatpåverkan: Man pratar om koldioxidekvivalenter men när det gäller mat är det framför allt två andra växthusgaser som är viktigare än koldioxiden i sig. Lustgas uppstår vid produktion av mineralgödsel och även från marken efter att man har gödslat. Lustgas avgår både när man gödslar med mineralgödsel och med stallgödsel. Metan kommer i synnerhet från djur som idisslar, som rapar metan som en del av matsmältningsprocessen. Utsläpp av metan uppkommer också från lagring av gödsel. Koldioxid kommer från utsläpp av fossila bränslen. Med den gröna koldioxiden menas det nettoutsläpp som uppstår vid tex avskogning (skövling av regnskog) då det naturliga kretsloppet av kol (fotosyntesen) bryts och kol frisätts till atmosfären istället för att vara bundet i växterna. Bild: Maria Henriksson

8 Carbon footprint, växthusgaser & CO2-ekvivalenter
Utsläpp som bidrar till miljöeffekt Utsläppens styrka till miljöeffekten Totalt bidrag till miljöeffekt Koldioxid 1x Metan x25 Klimat- påverkan CO2-ekv. Alla växthusgaserna uttrycks i en gemensam enhet, koldioxidekvivalenter. Men viktigt att notera att när man pratar om koldioxidekvivalenter så inkluderar man utsläppen av alla växthusgaser. De övriga växthusgaserna räknas om till koldioxidekvivalenter med viktningsfaktorer som FNs klimatpanel tagit fram (IPCC 2007) Om man släpper ut 1 g koldioxid och 1 g metan så ger metanet 25 gånger högre påverkan på klimatförändringarna. På motsvarande sätt är lustgas 300 gånger så potent (stark) växthusgas som koldioxid. Lustgas x298

9 Klimatpåverkan från mjölk
Om man tittar på resultaten av klimatpåverkan från en liter mjölk så ser man tydligt att: Miljöpåverkan är definitivt störst i primärproduktionen (jordbruksled) från produktion av foderråvaror och utsläpp från djur. Utsläppen av metan och lustgas är de emissioner som ger störst bidrag till mjölkens klimatpåverkan. Kons metanutsläpp står för ungefär 50 % av hela mjölkens klimatbidrag. Lustgasen kommer framför allt från foderproduktionen. 1 liter mjölk ger drygt 1 kg Koldioxidekvivalenter!

10 Tydlig skillnad mellan vegetabiliska och animaliska råvaror
Det är en stor skillnad i klimat- (och miljöpåverkan) mellan vegetabiliska och animaliska (kött, mejeri) livsmedel. Detta beror på att man för animaliska livsmedel först måste producera fodret (med ett stort antal foderkomponenter), djuret ska ta upp fodret och sedan äter vi djuret – i jämförelse med om vi själva hade ätit ”fodret – den vegetabiliska råvaran” direkt. En annan förklaring är också de utsläpp från djur och gödsel som de animaliska livsmedlena ger upphov till.

11 Exempel på klimatpåverkan från produktionen av livsmedlet (”livsmedlets klimatryggsäck”)
30,0 25,0 20,0 kg CO2e/kg produkt 15,0 Det är ett väldigt stort spann i klimatpåverkan från olika livsmedel, uttryckt per kg livsmedel. Frilandsodlade grönsaker har relativt låg påverkan, längst till vänster i diagrammet, och animaliska produkter, längst till höger, står för en högre påverkan. Mittemellan hittas förädlade vegetabiliska produkter, växthusodlade grönsaker och fisk. Produktion av foder och utsläpp från djur gör att köttprodukter ger i storleksordningen 10 gånger högre klimatpåverkan än en vegetabilisk produkt. Viktigt att trycka på att detta är exempel på klimattal på produkterna, variationerna är stora och beroende på hur, och ibland var, produktionen bedrivs. I de allra flesta fall är det viktigare för klimatpåverkan HUR produktionen bedrivs än VAR den kommer ifrån (transporterna har oftast inte så stor betydelse som man kanske tror). Ryggsäcken på bilden symboliserar den miljöbörda som varje produkt bär med sig under sin livslängd. Som sagt stor skillnad i ryggsäckarnas storlek/tyngd… 10,0 5,0 0,0 Lök (SE) Morot(SE) Isbergssallad(SE) Vetemjö(SE) Socker(SE) Tomater(SE) Bake-off bröd(SE) Sill, fryst (NO) Gurka(SE) Mjölk(SE) Alaska pollock Rapsolja(SE) Ägg(SE) Lax, fryst(NO) Torsk, färsk(NO) Kyckling(SE) Gris(SE) Ost(SE) Nötkött(SE medel)

12 Exempel på klimatpåverkan för olika sorters kött
Om man dyker ner lite extra i köttet… Vi ser tydlig skillnad mellan enkel-magade och fler-magade (idisslare) djur. Kyckling, kalkon och gris har en lägre klimatpåverkan än lamm och nöt. Det beror till stor del på att lamm och nöt är idisslare och släpper ut växthusgasen metan. Andra viktiga parametrar är djurens livslängd och förökningsförlopp. En högintensiv produktion, dvs snabbväxande djur som blir ”tunga” snabbt och som föder många ungar, ger en lägre klimatpåverkan per kg producerat kött. Detta går tyvärr i konflikt mot exempelvis andra miljömål som biologisk mångfald och öppna landskap där våra svenska betande djur främjar dessa två. När det gäller nötkött beror klimatpåverkan på om det är kött från ”djur som också ger mjölk” eller om det är ”rena” köttproducerande system. Kött från mjölkdjur får en lägre klimatpåverkan eftersom köttet och mjölken då delar på miljöbördan. Dessa resultat är baserade på att 65 % av vårt producerade nötkött i Sverige kom från mjölkdjur. Samtliga klimattal för de svenska köttslagen är baserade på statistik om foder och djurhållning och kan ses som svenska medelvärden för sitt köttslag, men med spridningsintervall. Köttet från Brasilien är inte högre på grund av transporten, transporten står för 2 % av stapeln. Istället är det metanet som står för 75 % av stapeln, dessa djur föds inte upp lika intensivt, betar mycket och har en betydligt högre slaktålder än våra svenska djur = hinner släppa ut mer metan. I denna siffra (drygt 40 kg CO2ekv/kg kött) är inte klimatpåverkan medräknad från det koldioxidutsläpp som kommer från avverkning av regnskog. Metodiken för hur avskogningen ska inkluderas är inte allmänt vedertagen och därför är det inte inkluderat men även om ”snälla” beräkningsmetoder används skulle klimatpåverkan från det brasilianska köttet mer än dubbleras. 12

13 Det stora problemet är att vår konsumtion av kött hela tiden ökar
Det stora problemet är att vår konsumtion av kött hela tiden ökar. Både i Sverige men också globalt! När vi vet att kött har en betydligt högre klimatpåverkan än andra livsmedel är dessa trender allvarliga då vi samtidigt behöver minska vår klimatpåverkan totalt sett… På 20 år har svensk konsumtion per person och år sammanlagt ökat med 43 %. Och vem tyckte att vi åt lite kött 1990? Samtliga köttslag har ökat, relativt sett så har kycklingen ökat mest. Under motsvarande tid har produktionen av gris och nötkött legat ganska konstant i Sverige, kycklingproduktionen har däremot ökat. Så det importerade köttet står för huvuddelen av denna ökning.

14 För frukt och grönt är ”säsongen” och närodlat särskilt relevant
När det gäller frukt och grönt så har dessa produkter en betydligt lägre klimatpåverkan. I synnerhet frilandsodlade grönsaker som rotfrukter, kål, lök etc. Jordbruket är fortfarande ett viktigt led för var klimatpåverkan uppstår, men här får även andra delar av livscykeln relativt sett en mycket större påverkan. Detta eftersom miljöpåverkan är så mycket lägre för frukt och grönt totalt sett… Därför är det för frukt och grönt särskilt relevant att försöka välja närodlat! När det gäller frukt och grönt handlar det också mycket om att välja efter säsong så att produktionen här är så effektiv som möjligt. Detta gäller exempelvis växthusprodukter som inte är gynnsamma att producera här under de kalla årstiderna.

15 Klimatpåverkan av trädgårdsprodukter
1,2 1 0,8 kg CO2ekv./kg grönsaker vid butik 0,6 0,4 Notera att spannet för klimatpåverkan från frukt och grönt går från 0,1 kg till 1,1 kg jämfört med köttets spridning som gick upp till 40 kg! Grövre grovgrönsaker såsom rotfrukter, vitkål etc är ”klimatsmarta”. ”Salladsgrönsaker” som isbergssallad och växthusodlad gurka och tomat har en större påverkan. För växthusprodukter är uppvärmningen av växthusen avgörande för livsmedlets klimatpåverkan. I Sverige håller branschen på att ställa om från fossileldade växthus till biobränsle eldade växthus vilket leder till av svenska växthusodlade grönskar minskar sin klimatpåverkan. Skördenivåer och hur mycket man behöver gödsla är viktiga faktorer. Höga skördenivåer med optimerad gödsling är att sträva efter. Grönsaker odlade på mulljord (kolrik mark) får en hög klimatpåverkan då CO2 som är bundet i market, avgår från marken då marken bearbetas (plöjs, harvas etc). För frukt och grönt är svinn en påverkande faktor då dessa produkter är känsliga och svinnet i livscykeln ibland alldeles för högt.. 0,2 0,0 Morot mineraljord(SE) Lök(SE) Morot, medel(SE) Vitkål(SE) Kålrot(SE) Purjolök(SE) Palsternacka(SE) Rotselleri (SE) Isbergssallad(SE) Blomkål(SE) Morot, mulljord (SE) Broccoli(SE) Tomat(SE) Gurka(SE)

16 Odlad eller vildfångad fisk ur klimatsynpunkt?
Och om man ser på detta ur klimatsynpunkt så är det ungefär hugget som stucket mellan att köpa norsk lax eller vildfångad torsk, men det är helt olika orsaker bakom totalresultatet. För torsken är det fisket i sig med bränsleåtgång och kylmedelsläckage från båtarna, som står för merparten av klimatbidraget, medan för laxen är foderproduktionen helt den dominerande faktorn (på motsvarande sätt som i en kycklingproduktion). Fiskfoder består både av marin och vegetabilisk råvara.

17 Välj fiske från hållbara bestånd!
När det gäller fisk är det inte klimatfrågan som ur miljösynpunkt lyfts primärt . Istället handlar det om att välja fisk från hållbara bestånd så att inte fiskarter fiskas så hårt att de på sikt riskerar att utarmas. Över tid så har många fiskarter blivit både färre till antalet och mindre storleksmässigt. Genom att välja KRAV eller MSC vet man att fisken är hållbart fiskad och KRAV inkluderar även klimatpåverkan genom ett gränsvärde på bränsleförbrukning och förbud mot syntetiska kylmedel i sin märkning. Bra val är att välja stimlevande fisk som lever ganska högt upp i vattenmassan (pelagisk fisk). Bra val är exempelvis sill och skarpsill. Ett annat tips/verktyg är att använda Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier för fisk samt WWFs guide med röda, gula och gröna fiskar för att välja rätt.

18 En bra förpackning är bra för miljön
Förpackningens funktion: Att skydda och förlänga hållbarheten av ett livsmedel så att spill och kassation hålls nere. Att förpackningen ska kunna tömmas på livsmedlet. Att designen ger möjlighet till optimal packning för att minska transportvolymen. Att minimera mängden förpackningsmaterial och använda miljömässigt bästa material- slaget med bibehållen funktion av förpackningen Viktigast för förpackningen är att det skyddar och bevarar livsmedlet! 1) Fokus 1!!! Tex gurkan har en plastfilm runt sig vilket gör att den håller sig längre utan att bli dålig. 2)Ex yoghurten som sitter kvar i förpackningen motsvarar en klimatpåverkan som är mer än dubbelt så hög än klimatpåverkan från förpackningen i sig! 3) Stor skillnad i transportvolym, dvs hur mycket produkt som går på en pall, tex fryst fisk i block kontra styckfryst. Eller runda konserver i burk jämfört med i tegelstensformade tetra brik kartonger. Undvik att transportera luft helt enkelt! 4) Under förutsättning att fokus 1 uppfylls! Annars optimerar vi inte ur ett helhetsperspektiv…

19 Transportera på rätt sätt!
”Food mode” istället för ”Food mile” Tåg Båt Det är inte avståndet som avgör, utan det är hur det har transporterats som är viktigt. Tåg och båt ger lägst klimatbidrag per ton transporterad produkt. Åtminstone här i Sverige med den elmix vi använder (som till största del består av kärnkraft och vattenkraft) gäller detta även för tåg. Båt - de större transoceana båttransporterna är effektiva med hög lastgrad och ger litet bidrag per transporterat ton. Flygtransporter ger alltid ett mycket högt klimatbidrag /ton produkt Lastbilstranporter – det beror på!? Är lastbilen stor eller liten, full eller halvtom, ny eller gammal och hur körs den? Lastbil Flygplan

20 Transporterna Vad är viktigt förutom transportslag?
Lastgrad och tom eller full returresa Storlek på fordon Miljöklass på motor och bränsle Kylda/frysta transporter kräver mer Körsätt Kombinerade transporter är en lösning… Kyl- och frystransporter ger en högre klimatpåverkan p g a en ökad energiåtgång för att driva kylaggregatet men även ibland p g a läckage av köldmedium (köldmedium är ofta gaser med mycket hög klimatpåverkan). En bra lösning är att försöka hitta kombinerade transportlösningar som möjliggör delar av transporten på tåg eller båt för att sedan kunna lasta om och ta sista biten på lastbil.

21 Var når vi de stora klimatvinsterna?
Med bättre kunskap kan vi göra aktiva val… Minska mängden kött om möjligt (särskilt nötkött). Vid användning av nötkött välj gärna ekologiskt eller svenskt naturbeteskött. Vegetariska proteinalternativ (linser, röda bönor, kikärtor) eller fisk från hållbara bestånd (KRAV MSC märkt) är bra klimatval Minska användning av ris till förmån för potatis, pasta och matgryn. Vid förändring av maträtter och menyer – ändra lite åt gången och kommunicera varför förändringar görs Genom att sätta siffror på klimatpåverkan från sina råvaror är det lättare att följa upp och ratta rätt… Sjuka matgäster innebär större utmaningar när det gäller speciella näringskrav…

22 Exempel på klimatpåverkan från inköpta livsmedelsråvaror inom SLLs verksamhet
Exempel på resultat från klimatberäkning av livsmedel inom SLLs verksamhet. Det blir tydligt att de animaliska produkterna (mejeriprodukterna och kött, chark och ägg) står för den huvudsakliga klimatpåverkan från livsmedelsinköpen. Bra att ha beräkna storleken på klimatpåverkan för att kunna använda som en utgångspunkt för att sätt upp klimatmål.

23 Genom att titta mer i detalj kan man se vilka typer av mejeriprodukter eller köttslag som bidrar mest.

24 Exempel inköpt mängd i förhållande till klimatpåverkan
Det är intressant att jämföra andelen av olika typer av livsmedel, först i massprocent och sedan i klimatprocent (andel av klimatpåverkan). Det blir då tydligt att frukt och grönt (den lila) står för en stor mängd av inköpen i vikt men det ger en väldigt liten inverkan klimatmässigt. Det motsatta förhållandet gäller för kött, chark och ägg som står för en liten mängd (viktmässigt) men ändå får ett stort utslag i klimatpåverkan.

25 På en måltidsnivå – visst spelar ingredienserna roll!
Klimatpåverkan måltidslösningar 3 Standardrätt Alternativ rätt 2,5 2 1,5 kg CO2e/kg portion 1 Några exempel på skillnad i klimatpåverkan beroende på råvaruval. Måltiderna var likvärdiga i energiinnehåll och fördelning av kolhydrater, protein och fett. Man inser att det gör stor skillnad om delar av nötköttet ( ex i köttfärssåsen eller hamburgaren) kan ersättas exempelvis mot ett vegetabiliskt protein när det totalt handlar om ett stort antal serverade portioner. Det behöver inte vara svart eller vitt utan det finns även någonting mittemellan. Låt förändringar vara en process som tar tid och kommunicera varför de görs. 0,5 1 2 3 4 5 6 7 8 1 köttfärssås/linssås med spaghetti & ketchup 2 stekt falukorv med vit sås & pasta/potatis 3 hamburgare/fiskburgare med dressing, bröd & klyftpotatis 4 kebabgryta fläskkött/het böngryta med ris 5 indisk kycklinggryta med ris/matkorn 6 stekt sejrygg/sillflundra med potatismos 7 kött & grönsakssoppa/morot & linssoppa, mjuk ostsmörgås 8 moussaka/havslasagne

26 Ris 80g (transporterat till SE)
Vad äter vi till… Klimatpåverkan 1 portion kolhydratsdel 0,3 Klimatpåverkan Klimatpåverkan från transport 0,25 0,2 0,15 kg CO2e/kg portion 0,1 Det är i synnerhet ris som skiljer sig markant från övriga kolhydratkällor. Det beror på att mycket ris odlas under vatten och ger upphov till växthusgasen metan. 0,05 Potatis 210g Matkorn 80g Pasta 75g Ris 80g (transporterat till SE)

27 Lathund Gröna och Röda listan för råvaruvalval ur klimatsynpunkt Vilken funktion ska livsmedlen uppfylla? Måltid eller frukost/mellanmål? Källa för protein eller kolhydrat? Rätt mängder på portionsnivå! Lyfta upp ”gröna” val och varna för ”röda” Ett framtaget hjälpmedel som ska ge ett stöd hur olika råvaror med motsvarande funktioner förhåller sig till varandra klimatmässigt. En möjlighet att ”lyfta upp” de gröna och att varna för en försiktighet användning av de röda.

28 Var når vi de stora miljövinsterna?
”Fokus 1” är nöjda och mätta måltidsgäster men… överproduktionen kan minska Minskad överproduktion innebär lägre miljöpåverkan, energiåtgång och sopkostnader och mer pengar till mat Att behandla maten som den värdefulla resurs det faktiskt är Överproduktion=Att slutproducera mer än vad som äts upp samma dag! Serveringssvinn och tallrikssvinn går inte att ta vara på! Rester i köket kan förhoppningsvis användas vid ett senare tillfälle. Börja att arbeta med att minska serveringssvinnet (innan man går på de enskilda måltidsgästerna). Första steget är att börja mäta så man vet när svinn uppstår (vilka maträtter?)

29 Motivation för förändringsarbete
Vad behövs? Engagemang Kunskap och kompetens Medvetenhet Samarbete Stöd i förbättringsarbetet Resurser och styrmedel som stödjer det dagliga arbetet Oavsett om det handlar om förändringar i menyer eller ändrade rutiner för att minska svinn är det samma stöd som behövs!

30 Det finns stor förbättringspotential i att minska matens miljöpåverkan!
Genom att aktivt välja vad vi serverar och hur vi hanterar vår råvara (ex genom att minska livsmedelssvinnet) kan matens klimatpåverkan minskas markant!