Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014

En presentation över ämnet: "Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014"— Presentationens avskrift:

1 Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014
Preliminär version publicerad i juni 2014 140618

2 Nationella riktlinjer för diabetesvård – preliminär version
Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014 är en uppdatering av riktlinjerna som publicerades 2010. Berör typ-1 respektive typ-2 diabetes hos vuxna. Områden i riktlinjen: screening, prevention och levnadsvanor, glukoskontroll, hjärt- och kärlsjukdom, omvårdnad, komplikationer, graviditetsdiabetes. 140618 Nationella riktlinjer för diabetesvård, preliminär version

3 Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg?

4 Varför nationella riktlinjer?
God vård och omsorg på lika villkor Använda resurser effektivt Utveckling och uppföljning av kvalitet Hitta alla riktlinjer på 140618 Nationella riktlinjer för diabetesvård, preliminär version

5 Vad är nationella riktlinjer?
Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation Stöd vid beslut om behandling Kan bidra till lokala och regionala vårdprogram och rutiner 140618 Nationella riktlinjer för diabetesvård, preliminär version

6 När behövs nationella riktlinjer?
Då det finns behov av vägledning, till exempel vid: praxisskillnader över landet kontroversiellt område (exempelvis behandling som professionen har olika uppfattning om) etiskt dilemma (till exempel riskfyllda behandlingar, utsatta grupper, nedsatt autonomi) åtgärd som ges till många patienter och därmed medför höga kostnader eller vid åtgärd som är dyr eller har tveksam kostnadseffektivitet. 140618 Nationella riktlinjer för diabetesvård, preliminär version

7 Vilka vänder sig nationella riktlinjer till?
Socialstyrelsens nationella riktlinjer riktar sig till alla som arbetar med vård och omsorg: verksamhetschefer, klinikchefer, läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, socionomer, dietister, psykologer, kuratorer, tandläkare, tandsjuksköterskor, tandhygienister, verksamhetsutvecklare, kvalitetssamordnare, beteendevetare, regionföreträdare, politiker, processägare, utbildare inom vård och omsorg, vårdutvecklingsledare med flera. 140618 Nationella riktlinjer för diabetesvård, preliminär version

8 Riktlinjerna är en del av en evidensbaserad praktik
Den bästa tillgängliga kunskapen – nationella riktlinjer Den professionelles expertis  Den berörda personens erfarenhet och önskemål Den berörda personens situation samt kontextuella omständigheter Riktlinjernas rekommendationer kan också – i form av bästa tillgängliga kunskap – ge hälso- och sjukvårdspersonal och socialtjänstpersonal vägledning i beslut för enskilda personer. Men utöver rekommendationerna måste personalen även ta hänsyn till lagar och regler, patientens, brukarens eller klientens särskilda förutsättningar och önskemål samt den egna professionella expertisen. Detta i enlighet med en evidensbaserad praktik (EBP) som innebär en medveten och systematisk användning av flera kunskapskällor för beslut om insatser. 140618 Nationella riktlinjer för diabetesvård, preliminär version

9 Riktlinjeprocessen - det här är en preliminär version
FÖRBEREDELSER & AVGRÄNSNING KUNSKAPS-UNDERLAG - sökning, granskning & gradering PRIORITERINGS- ARBETE - rekommendationer UPP- DATERING PRELIMINÄR VERSION - regionala seminarier SLUTLIG VERSION MÄTA & FÖLJA UPP Detta är en preliminär version av riktlinjerna. Syftet med att publicera en preliminär version är att ge möjlighet för alla intressenter att i en bred och öppen process diskutera och komma med synpunkter på Socialstyrelsens rekommendationer. Efter publiceringen kommer regioner, landsting och kommuner att anordna regionala kunskapsseminarier för att diskutera hur rekommendationerna påverkar dagens vård. Det kan bland annat handla om vilka ekonomiska eller organisatoriska konsekvenser som rekommendationerna innebär. Dessa analyser blir sedan en del av underlaget till Socialstyrelsens slutliga analys och bedömning av konsekvenserna. Den slutliga versionen av riktlinjerna kommer att publiceras under våren 2015. 140618 Nationella riktlinjer för diabetesvård, preliminär version

10 Vad består riktlinjerna av?
Stöd för styrning och ledning (bok) Centrala rekommendationer Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser Indikatorer för uppföljning Ladda ner och beställ på Vetenskapligt underlag och alla rekommendationer Sökbar databas på webben (i samband med slutversion) Patient/brukarversion (i samband med slutversion) 140618 Nationella riktlinjer för diabetesvård, preliminär version

11 Nationella riktlinjer
Så tas de fram och används Riktlinjerna tas fram i en stegvis process i samarbete med experter inom aktuellt område. De ger rekommendationer om vilken åtgärd som bör ges vid ett visst tillstånd. Rekommendationerna utgår från skalan 1–10, där 1 är bäst och 10 är sämst. Riktlinjerna ger rekommendationer om vilken åtgärd som bör ges vid ett visst tillstånd. Tillståndet kan vara en sjukdom (till exempel diabetes) eller ett problem kopplat till en sjukdom (till exempel en person med schizofreni som är hemlös). Åtgärden är det vården eller omsorgen gör för att behandla eller diagnostisera tillståndet, eller för att lösa problemet. Riktlinjerna jämför olika åtgärder och rekommenderar vilka som bör användas utifrån frågor som dessa: - Hur allvarligt är tillståndet? (INTE I RIKTLINJERNA FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD, P.G.A. SKILLNAD I LAGSTIFTNING SOCIALTJÄNST/HÄLSO- OCH SJUKVÅRD) - Vilken nytta har patienten eller brukaren av en åtgärd? - Är åtgärden billig eller dyr i förhållande till dess effekt? - Finns det andra bättre åtgärder? Rekommendationerna utgår från skalan 1–10, där 1 bör få störst del av resurserna, och 10 minst. Rekommendationerna säger också vilka åtgärder som bör undvikas helt – icke-göra – eller som endast bör användas inom ramen för forskning och utveckling – FoU. Riktlinjerna vänder sig beslutsfattare och yrkesverksamma i vård och omsorg. De kan användas på många sätt. Bildtext 140618 Nationella riktlinjer för diabetesvård, preliminär version

12 Beskrivning av typerna av rekommendationer?
Rangordning 1–10 Åtgärder som hälso- och sjukvården bör eller kan erbjuda. De rangordnade åtgärderna redovisas enligt prioriteringsskalan 1–10, där åtgärder med prioritering 1 har störst angelägenhetsgrad och 10 lägst. FoU Åtgärder som hälso- och sjukvården inte bör utföra rutinmässigt, och endast inom ramen för forskning och utveckling. Socialstyrelsen vill med rekommendationerna stödja hälso- och sjukvården att noggrant utvärdera nya åtgärder innan de börjar användas. Icke-göra Åtgärder som hälso- och sjukvården inte bör utföra alls. Socialstyrelsen vill med rekommendationerna stödja hälso- och sjukvården att sluta använda ineffektiva metoder. 140618 Nationella riktlinjer för diabetesvård, preliminär version

13 Hur vet vi att nationella riktlinjer gör skillnad?
Socialstyrelsen gör nationella utvärderingar av vården och omsorgen som utgår från rekommendationerna i nationella riktlinjer. Utvärderingarnas syfte är att belysa kvalitet och effektivitet i vården och omsorgen. Exempel på utvärderingar: schizofreni, cancer och diabetes. 140618 Nationella riktlinjer för diabetesvård, preliminär version

14 Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014 – preliminär version
140618

15 Bakgrund Cirka 4–6 procent av Sveriges befolkning i åldern 16–84 år har diabetes. De vanligaste formerna av diabetes är typ 1- och typ 2- diabetes. Gemensamt för typ 1- och typ 2-diabetes är förhöjda blodglukosvärden och en ökad risk för komplikationer ju längre tid man haft sjukdomen och ju högre blodglukosnivån legat över tid. Vanliga komplikationer är nervskador, njurskador och förändringar i ögonbotten. 140618 Nationella riktlinjer för diabetesvård, preliminär version

16 Nationell utvärdering 2011
Landstingen och regionerna upplever att de har ett gott stöd av de nationella riktlinjerna för diabetsvård 2010. Det finns ett antal förbättringsområden inom såväl landstingen och regionerna som kommunerna, där hälso- och sjukvården behöver lägga ytterligare kraft samt i ännu högre grad följa riktlinjerna. Diabetesvården visar i de flesta fall positiva resultat och på stadig förbättring. Resultaten är lägre inom de områden där en mer fördjupad, frekvent och varaktig kontakt krävs mellan hälso- och sjukvården och patienten. Läs mer: 140618 Nationella riktlinjer för diabetesvård, preliminär version

17 Om de uppdaterade riktlinjerna
140618

18 Nationella riktlinjer för diabetesvård 2010
Vad är nytt? 2010 publicerade Socialstyrelsen nationella riktlinjer för diabetsvård. Nu kommer en revidering av riktlinjerna. Sedan 2007 har Socialstyrelsen utvecklat metoden för att ta fram nationella riktlinjer. Det betyder bland annat ett standardiserat sätt att granska och bedöma det vetenskapliga underlaget. I uppdateringen av riktlinjerna har också prioriteringar genomförts för första gången inom detta område. Detta har medfört att de uppdaterade riktlinjerna främst inkluderar åtgärder som är möjliga att tydligt avgränsa och definiera, och där det finns flera relevanta alternativ som kan ställas emot varandra och prioriteras. Riktlinjerna inkluderar inte åtgärder som rör organisation, styrformer och samverkan, eller som regleras i lagstiftning och därför inte lämpar sig för prioriteringar. 140618 Nationella riktlinjer för diabetesvård, preliminär version

19 Preliminär version 2014 Totalt omfattar riktlinjen ca140 rekommendationer varav 46 är centrala rekommendationer. 65 rekommendationer har omprioriterats. Ca 60 är oförändrade. 14 nya rekommendationer ex. munhälsa. 140618 Nationella riktlinjer för diabetesvård, preliminär version

20 Områden i den uppdaterade riktlinjen för diabetesvård
Screening, prevention och levnadsvanor Glukoskontroll Hjärt- och kärlsjukdom Omvårdnad Komplikationer Graviditetsdiabetes och graviditet vid känd diabetes 140618 Nationella riktlinjer för diabetesvård, preliminär version

21 Centrala rekommendationer
140618

22 Centrala rekommendationer
Centrala rekommendationer är de rekommendationer som Socialstyrelsen bedömer är särskilt viktiga för hälso- och sjukvården ur ett styr- och ledningsperspektiv. Ny - betyder en helt ny rekommendation * Reviderad – underlaget reviderat, ny rekommendation som är högre (↑) eller lägre (↓) jämfört med 2010 års riktlinjer. = Oförändrad – underlaget och rekommendation oförändrad som 2010. 140618 Nationella riktlinjer för diabetesvård, preliminär version

23 Strukturerade program för att påverka levnadsvanor vid ökad risk för typ 2-diabetes*
Hälso- och sjukvården kan erbjuda strukturerade program för intensiv påverkan på levnadsvanor till personer som har ökad risk för att utveckla typ 2-diabetes (↓). Motivering: Avgörande för rekommendationen är att åtgärden kan minska risken för att utveckla typ 2-diabetes hos personer med ökad risk. Åtgärden ökar patientnyttan och är också kostnadsbesparande eller har en låg kostnad per effekt jämfört med inget strukturerat program. 140618 Nationella riktlinjer för diabetesvård, preliminär version

24 Stöd till förändrade levnadsvanor och systematisk uppföljning efter graviditetsdiabetes - =
Hälso- och sjukvården bör erbjuda stöd till förändrade levnadsvanor och systematiskt följa upp vikt, blodglukos och riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom till kvinnor som har haft graviditetsdiabetes. Motivering: Avgörande för rekommendationen är att det är en enkel åtgärd som kan minska risken för uppkomst av typ 2-diabetes i en grupp med hög risk. 140618 Nationella riktlinjer för diabetesvård, preliminär version

25 Behandling med lipidsänkande läkemedel - Ny
Hälso- och sjukvården bör erbjuda personer med diabetes och mycket hög risk för hjärt-kärlsjukdom behandling med statiner (↑) NY erbjuda personer med diabetes och hög risk för hjärt- kärlsjukdom behandling med statiner (↑) NY Motivering: Avgörande för rekommendationerna är att tillstånden innebär stor svårighetsgrad och att åtgärden har effekt på förtida död och hjärt-kärlsjukdom För gruppen mest sjuka äldre kan det vara extra viktigt att ta ställning till om rekommendationen behöver anpassas med hänsyn till ålder och förväntad patientnytta. 140618 Nationella riktlinjer för diabetesvård, preliminär version

26 Behandling med lipidsänkande läkemedel - Ny
Hälso- och sjukvården kan erbjuda personer med diabetes och måttlig risk för hjärt-kärlsjukdom behandling med statiner (↓) NY. Motivering: Avgörande för rekommendationerna är att tillstånden innebär måttlig-stor svårighetsgrad och att åtgärderna har effekt på död och hjärt-kärlsjukdom. För gruppen MSÄ kan det vara extra viktigt att ta ställning till om rekommendationen behöver anpassas med hänsyn till ålder och förväntad patientnytta. 140618 Nationella riktlinjer för diabetesvård, preliminär version

27 Behandling vid högt blodtryck*
Hälso- och sjukvården bör erbjuda personer med diabetes och högt blodtryck behandling med blodtryckssänkande läkemedel. Motivering: Avgörande för rekommendationen är att åtgärden har god effekt på både död och hjärt- kärlsjukdom och att tillståndet har en stor svårighetsgrad. För gruppen MSÄ kan det vara extra viktigt att ta ställning till om rekommendationen behöver anpassas med hänsyn till ålder och förväntad patientnytta. 140618 Nationella riktlinjer för diabetesvård, preliminär version

28 Rökstopp - = Hälso- och sjukvården bör erbjuda personer med diabetes som röker stöd till rökstopp. Motivering: Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har en stor svårighetsgrad. Det vetenskapliga underlaget för effekt på hjärt-kärlhändelser specifikt för personer med diabetes är begränsat, men pekar i samma gynnsamma riktning som effekten i den generella befolkningen. 140618 Nationella riktlinjer för diabetesvård, preliminär version

29 Fysisk aktivitet - = Hälso- och sjukvården bör
erbjuda stöd för ökad fysisk aktivitet till personer med typ 2-diabetes erbjuda stöd för ökad fysisk aktivitet till personer med typ 1-diabetes. Motivering: Avgörande för rekommendationerna är att åtgärden har effekt på dödlighet och hjärt-kärlsjukdom samt att fysisk aktivitet i kombination med kostråd medför en låg kostnad per effekt jämfört med sedvanlig behandling. För gruppen MSÄ kan det vara extra viktigt att ta ställning till om rekommendationen behöver anpassas med hänsyn till ålder och förväntad patientnytta. 140618 Nationella riktlinjer för diabetesvård, preliminär version

30 Intensivbehandling för att sänka HbA1c - =
Hälso- och sjukvården bör erbjuda intensivbehandling till personer med typ 1-diabetes för att nå bästa möjliga blodglukosnivå med hänsyn till risken för hypoglykemi, försämrad livskvalitet eller annat som skulle kunna tänkas påverka patienten negativt. Motivering: Avgörande för rekommendationerna är att åtgärden har stor effekt på hjärt-kärlsjukdom och andra komplikationer samt att åtgärden medför en låg till måttlig kostnad per effekt jämfört med standardbehandling. För gruppen MSÄ kan det vara extra viktigt att ta ställning till om rekommendationen behöver anpassas med hänsyn till ålder och förväntad patientnytta. 140618 Nationella riktlinjer för diabetesvård, preliminär version

31 Intensivbehandling för att sänka HbA1c - =
Hälso- och sjukvården bör erbjuda intensivbehandling till personer med nydebuterad typ 2-diabetes utan känd hjärt- kärlsjukdom för att nå bästa möjliga blod-glukosnivå med hänsyn till risken för hypoglykemi, kraftig viktuppgång och försämrad livskvalitet samt förväntad återstående livslängd och annan sjukdom. Motivering: Avgörande för rekommendationerna är att åtgärden har stor effekt på hjärt-kärlsjukdom och andra komplikationer samt att åtgärden medför en låg till måttlig kostnad per effekt jämfört med standardbehandling. För gruppen MSÄ kan det vara extra viktigt att ta ställning till om rekommendationen behöver anpassas med hänsyn till ålder och förväntad patientnytta. 140618 Nationella riktlinjer för diabetesvård, preliminär version

32 Intensivbehandling för att sänka HbA1c*
Hälso- och sjukvården kan erbjuda intensivbehandling till personer med typ 2-diabetes med längre varaktighet eller med känd hjärt-kärlsjukdom för att nå bästa möjliga blodglukosnivå med hänsyn till risken för hypoglykemi, kraftig viktuppgång och försämrad livskvalitet samt förväntad åter- stående livslängd och annan sjukdom (↓). Motivering: Avgörande för rekommendationen är att det vetenskapliga underlaget för gynnsam effekt är svagare vid lång varaktighet eller känd hjärt-kärlsjukdom, jämfört med vid nydebuterad typ 2-diabetes utan känd hjärt-kärlsjukdom. För gruppen MSÄ kan det vara extra viktigt att ta ställning till om rekommendationen behöver anpassas med hänsyn till ålder och förväntad patientnytta. 140618 Nationella riktlinjer för diabetesvård, preliminär version

33 Regelbunden undersökning av albumin i urinen - Ny
Hälso- och sjukvården bör erbjuda regelbunden undersökning av förekomsten av albumin i urinen hos personer med diabetes NY. Motivering: Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har en måttlig svårighetsgrad. Albumin i urinen är en mycket stark riskmarkör för allvarlig njurskada, hjärtinfarkt, stroke och förtida död. 140618 Nationella riktlinjer för diabetesvård, preliminär version

34 Ögonbottenundersökning - =
Hälso- och sjukvården bör erbjuda ögonbotten- fotografering vart tredje år vid typ 2-diabetes utan ögonbottensjukdom. Motivering: Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har en måttlig svårighetsgrad och att risken för utveckling av synnedsättning minskar genom regelbunden undersökning och behandling vid behov. 140618 Nationella riktlinjer för diabetesvård, preliminär version

35 Fetmakirurgi med strukturerad uppföljning*
Hälso- och sjukvården bör erbjuda fetmakirurgi med strukturerad uppföljning vid typ 2- diabetes med svår fetma (BMI över 40 kg/m2). erbjuda fetmakirurgi med strukturerad uppföljning vid typ 2- diabetes med fetma (BMI 35–40 kg/m2) och svårigheter att uppnå glukos- och riskfaktorkontroll (↑)*. Motivering: Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har effekt på flera avgörande och viktiga effektmått samt att åtgärden har en låg–måttlig kostnad per effekt. 140618 Nationella riktlinjer för diabetesvård, preliminär version

36 Patientutbildning i grupp - =
Hälso- och sjukvården bör erbjuda gruppbaserade utbildningsprogram till personer med typ 2-diabetes med stöd av personer med både ämneskompetens och pedagogisk kompetens erbjuda gruppbaserade utbildningsprogram till personer med typ 1-diabetes med stöd av personer med både ämneskompetens och pedagogisk kompetens. Motivering: Avgörande för rekommendationen är åtgärdens effekt på HbA1c och att åtgärden har en låg kostnad per effekt jämfört med individuella utbildningsprogram. Patientutbildning är dessutom en förutsättning för bra resultat av annan behandling. 140618 Nationella riktlinjer för diabetesvård, preliminär version

37 Patientutbildning med hänsyn till kulturell bakgrund - =
Hälso- och sjukvården bör erbjuda patientutbildning i grupp som tar hänsyn till kulturell bakgrund till personer med diabetes och annan kulturell bakgrund. Motivering: Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har en måttlig svårighetsgrad och att åtgärden har effekt på HbA1c. Patientutbildning är dessutom en förutsättning för bra resultat av annan behandling. 140618 Nationella riktlinjer för diabetesvård, preliminär version

38 Egenmätning av blodglukos - =
Hälso- och sjukvården bör erbjuda systematisk egenmätning av blodglukos till personer med typ 1- eller typ 2-diabetes som behandlas med insulin erbjuda riktad egenmätning av blodglukos till personer med typ 2-diabetes som inte behandlas med insulin vid specifika situationer, såsom vid förändringar i behandling, akut svängande blodglukos eller i pedagogiskt syfte. Motivering: Avgörande för rekommendationen är att åtgärderna är en nödvändig förutsättning för behandlingen och utgör en säkerhetsåtgärd för att undvika allvarlig hypoglykemi respektive har stöd i beprövad erfarenhet samt kan ha ett pedagogiskt syfte. 140618 Nationella riktlinjer för diabetesvård, preliminär version

39 Egenmätning av blodglukos*
Hälso- och sjukvården kan erbjuda systematisk egenmätning av blodglukos till personer med typ 2- diabetes som inte behandlas med insulin (↑). Motivering: Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har en liten svårighetsgrad och åtgärdens effekt på HbA1c. Kostnadseffektiviteten har förbättrats över tid då kostnaden för åtgärden har sjunkit. 140618 Nationella riktlinjer för diabetesvård, preliminär version

40 Kontinuerlig subkutan glukosmätning vid typ 1-diabetes - Ny
Hälso- och sjukvården kan erbjuda kontinuerlig subkutan glukosmätning med direktavläsning till personer med typ 1-diabetes och problem av återkommande hyper- eller hypoglykemi NY. erbjuda kortvarig subkutan glukosmätning med direktavläsning i diagnostiskt syfte till personer med typ 1-diabetes och problem av återkommande hyper- eller hypoglykemi NY. Motivering: Avgörande för rekommendationerna är att tillståndet har stor svårighetsgrad samtidigt som det vetenskapliga underlaget för effekt är otillräckligt för flera viktiga effektmått. Kontinuerlig subkutan glukosmätning har dock effekt på HbA1c och kortvarig mätning i diagnostiskt syfte har stöd i beprövad erfarenhet. 140618 Nationella riktlinjer för diabetesvård, preliminär version

41 Kontinuerlig subkutan glukosmätning vid typ 1-diabetes - Ny
Hälso- och sjukvården kan i undantagsfall erbjuda kontinuerlig subkutan glukosmätning med direktavläsning till personer med typ 1-diabetes utan problem av återkommande hyper- eller hypoglykemi NY. erbjuda kortvarig subkutan glukosmätning med direktavläsning i diagnostiskt syfte till personer med typ 1- diabetes utan problem av återkommande hyper- eller hypoglykemi NY. Motivering: Avgörande för rekommendationerna är att tillståndet har en lägre svårighetsgrad. 140618 Nationella riktlinjer för diabetesvård, preliminär version

42 Glukossänkande läkemedel vid typ 2-diabetes - =
Hälso- och sjukvården bör erbjuda personer med typ 2- diabetes metformin som monoterapi om det inte finns intolerans eller kontraindikationer. Motivering: Avgörande för rekommendationen är att åtgärden har visad effekt på dödlighet och komplikationer samt HbA1c. 140618 Nationella riktlinjer för diabetesvård, preliminär version

43 Glukossänkande läkemedel vid typ 2-diabetes*
Hälso- och sjukvården bör erbjuda personer med typ 2-diabetes insulin som tillägg till metformin erbjuda personer med typ 2-diabetes insulin, sulfonureider eller repaglinid som monoterapi (↑)* erbjuda personer med typ 2-diabetes sulfonureider eller repaglinid som tillägg till metformin (↑)*. Motivering: Avgörande för rekommendationen är att sulfonureider och repaglinid i monoterapi ger en sänkning av HbA1c som är jämförbar med metformin. 140618 Nationella riktlinjer för diabetesvård, preliminär version

44 Glukossänkande läkemedel vid typ 2-diabetes*
Hälso- och sjukvården kan erbjuda personer med typ 2-diabetes GLP-1-analoger som tillägg till metformin (7↑) erbjuda personer med typ 2-diabetes DPP4-hämmare som monoterapi eller som tillägg till metformin (↑). Motivering: Avgörande för rekommendationen av GLP-1- analoger som tillägg till annan peroral behandling är att den ger en tilläggseffekt på HbA1c och viss viktminskning. Avgörande för rekommendationen av DPP4-hämmare i monoterapi är att den har sämre effekt på HbA1c jämfört med metformin, sulfonureider och repaglinid i monoterapi. 140618 Nationella riktlinjer för diabetesvård, preliminär version

45 Glukossänkande läkemedel vid typ 2-diabetes – NY
Hälso- och sjukvården kan i undantagsfall erbjuda personer med typ 2-diabetes akarbos som monoterapi eller som tillägg till metformin erbjuda personer med typ 2-diabetes pioglitazon som monoterapi eller som tillägg till metformin (↓)* erbjuda personer med typ 2-diabetes dapagliflozin som tillägg till metformin NY. Motivering: Avgörande för rekommendationerna är att de har sämre effekt på HbA1c än alternativa behandlingar och medför hög risk för biverkningar. 140618 Nationella riktlinjer för diabetesvård, preliminär version

46 Glukossänkande läkemedel vid typ 2-diabetes
För gruppen MSÄ, vid samtliga ovanstående rekommendationer av glukossänkande läkemedel vid typ 2-diabetes, är det extra viktigt att ta ställning till om rekommendationerna av glukossänkande läkemedel vid typ 2-diabetes behöver anpassas med hänsyn till ålder och förväntad patientnytta. 140618 Nationella riktlinjer för diabetesvård, preliminär version

47 Insulinbehandling vid typ 2-diabetes - =
Hälso- och sjukvården bör erbjuda NPH-insulin, kombinationsinsulin eller måltidsinsulin (med eller utan NPH-insulin) till personer med typ 2-diabetes och otillräcklig glukoskontroll av peroral behandling och utan problem med nattlig hypoglykemi erbjuda insulin detemir eller insulin glargin till personer med typ 2- diabetes, om behandling med NPH-insulin ger upprepade nattliga hypoglykemier. Motivering: Avgörande för rekommendationen är att åtgärderna har likvärdig effekt på HbA1c jämfört med alternativa insulinsorter (långverkande insulinanaloger) och att kostnaden per effekt är hög samt att åtgärderna tycks ge färre nattliga hypoglykemier jämfört med NPH-insulin och att kostnaden per effekt är låg–måttlig. 140618 Nationella riktlinjer för diabetesvård, preliminär version

48 Insulinbehandling vid typ 2-diabetes - Ny
Hälso- och sjukvården kan i undantagsfall erbjuda insulin detemir eller insulin glargin till personer med typ 2-diabetes och otillräcklig glukoskontroll av peroral behandling och utan problem med nattlig hypoglykemi erbjuda insulin degludec till personer med typ 2-diabetes och otillräcklig glukoskontroll av peroral behandling och utan problem med nattlig hypoglykemi NY. Motivering: Avgörande för rekommendationen är att åtgärderna har en hög kostnad per effekt respektive en måttlig kostnad per effekt jämfört med glargin och en hög kostnad per effekt jämfört med NPH-insulin, samtidigt som effekten på HbA1c tycks vara likvärdig med alternativen. 140618 Nationella riktlinjer för diabetesvård, preliminär version

49 Insulinpump med/utan kombinerad kontinuerlig glukosmätning vid typ 1-diabetes - Ny
Hälso- och sjukvården bör erbjuda insulinpump till personer med typ 1-diabetes och återkommande hypo- eller hyperglykemi. Hälso- och sjukvården kan erbjuda insulinpump kombinerad med kontinuerlig glukosmätning till personer med typ 1-diabetes och återkommande hypo- eller hyperglykemi NY. Motivering: Avgörande för rekommendationerna är att tillståndet har en stor svårighetsgrad. Samtidigt är det vetenskapliga underlaget för åtgärdens effekt begränsat. Det finns också en osäkerhet om åtgärdens kostnadseffektivitet. 140618 Nationella riktlinjer för diabetesvård, preliminär version

50 Insulinpump med/utan kombinerad kontinuerlig glukosmätning vid typ 1-diabetes - Ny
Hälso- och sjukvården kan i undantagsfall erbjuda insulinpump till personer med typ 1-diabetes utan åter- kommande hypo- eller hyperglykemi (↑)* erbjuda insulinpump kombinerad med kontinuerlig glukosmätning till personer med typ 1-diabetes utan återkommande hypo- eller hyperglykemi NY. Motivering: Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har en lägre svårighetsgrad jämfört med om patienten även har problem med återkommande hypo- eller hyperglykemi. 140618 Nationella riktlinjer för diabetesvård, preliminär version

51 Munhälsa - Ny Hälso- och sjukvården bör hänvisa personer med diabetes med ökad risk för försämrad munhälsa eller pågående tandlossningssjukdom till tandvården för ställningstagande till förebyggande åtgärder eller behandling mot karies och parodontit NY. Motivering: Avgörande för rekommendationen är att åtgärden har en effekt på HbA1c samt är kostnadsbesparande i ett samhällsekonomiskt perspektiv. För gruppen MSÄ kan det vara extra viktigt att ta ställning till om rekommendationen behöver anpassas med hänsyn till ålder och förväntad patientnytta. 140618 Nationella riktlinjer för diabetesvård, preliminär version

52 Multidisciplinärt fotteam - =
Hälso- och sjukvården bör erbjuda behandling och diagnostik hos ett multidisciplinärt fotteam med specialistvård, primärvård och hemsjukvård i samverkan till personer med allvarliga fotproblem, såsom svårläkta fotsår, infektioner och fotdeformiteter. Motivering: Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har en stor svårighetsgrad och att åtgärden minskar risken för amputation. 140618 Nationella riktlinjer för diabetesvård, preliminär version

53 Behandling med undertryck - Ny
Hälso- och sjukvården kan erbjuda personer med diabetes och svårläkta icke-ischemiska fotsår behandling med undertryck NY. Motivering: Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har en stor svårighetsgrad och att åtgärden har effekt på behovet av amputation och på sårläkning. Det finns också ett behov av flera olika behandlingsalternativ för personer med svårläkta fotsår. Det vetenskapliga stödet är dock begränsat och det finns samtidigt en osäkerhet om kostnadseffektiviteten för åtgärden. 140618 Nationella riktlinjer för diabetesvård, preliminär version

54 Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser
140618

55 Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser- sammanfattning
Generellt ökade kostnader för hälso- och sjukvården på kort sikt men i några fall kan åtgärderna också frigöra resurser på längre sikt. På sikt förväntas kostnaderna för hälso- och sjukvården fortsätta att öka som en följd av den allmänna befolkningsökningen och att personer med diabetes lever allt längre med sjukdom tack vare förbättrad riskfaktorkontroll. Bedömningen avser nationell nivå och konsekvenserna kan därmed skilja sig lokalt och regionalt. 140618 Nationella riktlinjer för diabetesvård, preliminär version

56 Ekonomiska konsekvenser på kort och lång sikt för centrala rekommendationer
Åtgärd Central rekommendation Kort sikt Lång sikt Rekommendation om att förebygga typ 2-diabetes Strukturerade program för att påverka levnadsvanor vid ökad risk för typ 2-diabetes Rad A2 ì è Rekommendationer om att förebygga diabeteskomplikationer Fysisk aktivitet Rad A23, A24 î Intensivbehandling för att sänka HbA1c Rad B1-B3 Regelbunden undersökning av albumin i urinen Rad E3 Ögonbottenundersökning vid typ-2 diabetes Rad E2 Fetmakirurgi med strukturerad uppföljning Rad A14, A15 Rekommendation om patientutbildning Patientutbildning  Rad D3-D4 Rekommendationer om glukoskontroll Glukossänkande läkemedel vid typ 2-diabetes Rad B15-B20, B66, B57, B45, B22, B36, B24, B25, B58, B33 Insulinbehandling vid typ 2-diabetes B46-48, B61 Insulinpump med kontinuerlig glukosmätning  Rad B64-B65 Munhälsa  Rad A25 140618 Nationella riktlinjer för diabetesvård, preliminär version

57 Strukturerade program för att påverka levnadsvanor vid ökad risk för typ 2-diabetes
Förändrad praxis i de landsting som idag inte regelmässigt erbjuder strukturerade program Antagande att ytterligare 20 000 personer erbjuds åtgärden 33 miljoner kronor i ökade kostnader för hälso- och sjukvården på kort sikt 140618 Nationella riktlinjer för diabetesvård, preliminär version

58 Fysisk aktivitet Förändrad praxis i de landsting som idag inte regelmässigt erbjuder stöd till fysisk aktivitet Strukturerat stöd till 50% av nuvarande inaktiva 44 miljoner kronor i ökade kostnader för hälso- och sjukvården på kort sikt för typ 1- och typ 2-diabetes 140618 Nationella riktlinjer för diabetesvård, preliminär version

59 Intensivbehandling för att sänka HbA1c
Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser i vid medicinkliniker och i primärvården Upp till hälften av personer med typ 1- och typ 2-diabetes når inte målen för HbA1c Ökade kostnader för hälso- och sjukvården för fler besök 140618 Nationella riktlinjer för diabetesvård, preliminär version

60 Regelbunden undersökning för albumin i urinen
Ökad provtagning kommer att öka kostnaderna i hälso- och sjukvården Antagande om ytterligare provtagningar samt uppföljande ytterligare test vid positiva svar 1-2 miljoner kronor i ökade kostnader 140618 Nationella riktlinjer för diabetesvård, preliminär version

61 Ögonbottenundersökning
Fler ögonbottenundersökningar kommer att öka kostnaderna i hälso- och sjukvården Antagande om ytterligare fler ögonbottenundersökningar per år 30 miljoner kronor i ökade kostnader 140618 Nationella riktlinjer för diabetesvård, preliminär version

62 Fetmakirurgi med strukturerad uppföljning
Fler ingrepp och mer strukturerad uppföljning Varje år görs omkring 1500 operationer av personer med diabetes 25–50 miljoner kronor per år på nationell nivå 140618 Nationella riktlinjer för diabetesvård, preliminär version

63 Patientutbildning i grupp inklusive utbildning som tar hänsyn till kulturell bakgrund
Fler personer med diabetes behöver erbjudas patientutbildning i grupp Antagande ytterligare personer per år genomgår utbildning 12-19 miljoner kronor i extra kostnad för hälso- och sjukvården 140618 Nationella riktlinjer för diabetesvård, preliminär version

64 Glukossänkande läkemedel vid typ 2-diabetes
Hälso- och sjukvårdens kostnader för glukossänkande läkemedel kommer att fortsätta att öka fler personer per år påbörjar ny läkemedelsbehandling Minst 23 miljoner kronor i ökade kostnader för hälso- och sjukvården 140618 Nationella riktlinjer för diabetesvård, preliminär version

65 Tilläggsbehandling till metformin vid typ 2-diabetes
Stora regionala variationer i läkemedelsuttag i förhållande till prevalens för typ 2-diabetes Skillnader i nuvarande förskrivningsmönster 140618 Nationella riktlinjer för diabetesvård, preliminär version

66 140618 Nationella riktlinjer för diabetesvård, preliminär version

67 Insulinbehandling vid typ 2-diabetes
Ökad uppföljning och utvärdering av val av typ av insulin påverkar hälso- och sjukvårdens ekonomiska resurser och organisation Det saknas underlag för att bedöma i vilken omfattning detta görs idag Byte av insulinsort och behandlingsregim kan frigöra resurser eller öka kostnader 140618 Nationella riktlinjer för diabetesvård, preliminär version

68 Insulinpump med eller utan kombinerad kontinuerlig glukosmätning vid typ 1-diabetes
Resursfördelning och organisation påverkas eftersom åtgärderna kostar mer än vanlig flerdosbehandling Antagande att antalet patienter som får pump kan öka med 2% av alla med typ 1-diabetes 26 miljoner kronor per år i ökade kostnader jämfört med fortsatt vanlig flerdosbehandling 140618 Nationella riktlinjer för diabetesvård, preliminär version

69 Munhälsa Hälso- och sjukvårdens organisation påverkas genom att fler personer med diabetes bör remitteras till tandvården Modellanalys utifrån klinisk studie 8000 kronor per patient i inbesparade framtida kostnader för diabeteskomplikationer mm i sjukvården 140618 Nationella riktlinjer för diabetesvård, preliminär version

70 Indikatorer för uppföljning
140618

71 Indikatorer diabetes Socialstyrelsen har i uppdrag att följa upp hur de nationella riktlinjerna används och påverkar praxis. Myndigheten utarbetar därför indikatorer inom ramen för arbetet med nationella riktlinjer. Indikatorerna är mått som avser att spegla god vård och omsorg. Indikatorerna ska kunna användas som underlag för verksamhetsuppföljning och verksamhetsutveckling samt för öppna redovisningar av hälso- och sjukvårdens processer, resultat och kostnader. 140618 Nationella riktlinjer för diabetesvård, preliminär version

72 Indikatorer diabetes 21 indikatorer
De flesta är i dag möjliga att mäta med hjälp av befintliga datakällor. Socialstyrelsen har fokuserat på ett fåtal indikatorer som ska spegla de viktigaste aspekterna av en god vård samt av rekommendationerna i riktlinjerna 140618 Nationella riktlinjer för diabetesvård, preliminär version

73 Övergripande indikatorer för diabetesvård
Indikator A1 Dödlighet i hjärt- och kärlsjukdom Indikator A2 Amputation ovan fotled Indikator A3 Personer med diabetes med terminal njursvikt Indikator A4 Dödföddhet och neonatal dödlighet bland enkelbörder Indikator A5 Allvarliga fosterskador Indikator A6 Förekomst av diabetesretinopati 140618 Nationella riktlinjer för diabetesvård, preliminär version

74 Riktlinjespecifika indikatorer för diabetesvård
Indikator B1 Behandlingsmål HbA1c < mmol/mol Indikator B2 HbA1c >70 mmol/mol. Indikator B3 Blodtryck <140/85 mm Hg. Indikator B4 Statinbehandling vid diabetes 140618 Nationella riktlinjer för diabetesvård, preliminär version

75 Riktlinjespecifika indikatorer för diabetesvård (forts.)
Indikator B5 Uppmätt makroalbuminuri Indikator C1 Fotundersökning Indikator C2 Ögonbottenundersökning Indikator C3 Mätning av albumin utsöndring i urinen Indikator C4 Lactacidos vid metforminbehandling Indikator D1 Utövande av fysisk aktivitet Indikator D2 Icke-rökare bland personer med diabetes 140618 Nationella riktlinjer för diabetesvård, preliminär version

76 Strukturindikatorer för diabetesvård
Indikator F1 Diabetesutbildad sjuksköterska Indikator F2 Gruppbaserade utbildningsprogram givna med stöd av personal med ämneskompetens och pedagogisk kompetens 140618 Nationella riktlinjer för diabetesvård, preliminär version

77 Utvecklingsindikatorer för diabetesvård
Indikator G1 Tillgång till och erfarenheter av hjälp och stöd från diabetesvården. Indikator G2 Hur mår jag, hanterar min diabetes och hur diabetes påverkar mig och mitt liv. 140618 Nationella riktlinjer för diabetesvård, preliminär version

78 Målnivåer för diabetesvård
Målnivåer till indikatorer är under framtagande och kommer publiceras i samband med slutversionen av riktlinjerna för diabetesvård. 140618 Nationella riktlinjer för diabetesvård, preliminär version

79 Vad händer nu? 140618

80 Vad händer nu? 1 nationellt seminarium 9:e september i Stockholm för beslutfattare. Varje region bjuder in 25 personer till att delta. Möjligt att lämna synpunkter fram till 21 september: Slutlig version våren 2015 140618 Nationella riktlinjer för diabetesvård, preliminär version

81 Hitta dokumenten på Socialstyrelsens webb
140618

82 Läs mer På Socialstyrelsens webbsida kan du läsa mer samt beställa och ladda ner samtliga dokument som hör till riktlinjerna: 140618 Nationella riktlinjer för diabetesvård, preliminär version

83 Mer information finns på: