Att umgås med media Medieutbildning den 16 november 2010

En presentation över ämnet: "Att umgås med media Medieutbildning den 16 november 2010"— Presentationens avskrift:

1 Att umgås med media Medieutbildning den 16 november 2010
Johanna Hövenmark

2 En bra nyhet… Lättbegriplig Bildmässig Fokus på en människa Udda
Igenkänning

3 En bra nyhet… Berör många Bygger på en händelse Lokal Rätt i tiden
Krockar inte med en annan nyhet

4 En bra nyhet… Ond bråd död Söt historia Barn, djur eller pensionär
Vädjar till känslor Lyckligt slut

5 Det här är en bra nyhet- anser jag. Varför?
Jo för att… nästa bild

6 Nyhetsinslagets olika delar
Vittne/berörd Händelse Egen research Ansvarig/ Myndighet Nyheten blir av även om myndigheten inte är med. Då fyller man bara ut med de andra så att de får säga mer. Det är inte bra- ta plats! Ni är viktiga!

7 Journalistens nyhetskällor
Myndigheters diarier/hemsidor Nyhetsbrev Tips Egna kontakter/idéer Insändare/annonser Andra medier Bloggar Nyhetsbyråer

8 Nyhetsvärdering 150 får gå från SSAB
Präst avgår efter strid om könsneutrala äktenskap Landstinget klarar budgeten Landshövdingen anmäld för snatteri Så räddades katten Missan Läkare opererade bort fel ben på kändis Kulturen i landstinget får oförändrade anslag Lugn helg för polisen Kent Ögren avgår efter bråk i regionfrågan

9 Tio viktiga punkter Efterforska aldrig mediernas källor!
Känn till lagar och riktlinjer (vad gäller inom din verksamhet/myndighet?) Hög servicenivå – lämna ut handlingar utan dröjsmål Patientsekretessen är överordnad öppenheten Var tillgänglig när journalister söker kontakt Informationen ska vara snabb, sann, saklig, begriplig och ha tydlig avsändare All personal har rätt att uttrycka sin mening om allt som inte faller under tystnadsplikten.

10 Vad gör du? Du möter en journalist på din fritid som vill intervjua dig som privatperson om nedskärningar/förändringar inom din verksamhet.

11 Vad gör du? Du har som mellanchef internt argumenterat emot vissa förändringar, men inte vunnit gehör hos högre chefer. Vid genomförandet ställs du till svars i tidningar och tv.

12 Vad gör du? Du får en fråga av en journalist vad du ”personligen anser om nedskärningarna i vården”.

13 Bildens betydelse Brännskadade Phan Thi Kim Phuc. Fotograf: Nick Ut, 8 juni 1972

14 Bildens betydelse Lasse intro
Lynndie England, Abu Ghraib, Bagdad, 2004

15 Bildens betydelse Förstärkning Känslor Igenkännande Människa i centrum
Redigerad Montage

16 Journalistens arbetsvillkor
Tidspress Konkurrens Slimmade organisationer Nyheter blir snabbt gamla Journalisten är inte ensam ansvarig över vad som sänds eller kommer i tryck

17 Att tänka på inför intervjun
Värdera Sortera Fokusera

18 Att tänka på vid intervjun
Ta reda på syftet Tala sanning Säg det du vill säga – inte mer Allt du säger kan citeras Aldrig ”off the record” Undvik fackspråk och krångliga ord

19 Att tänka på vid intervjun
Utnyttja tillfället Svara även på ”dumma” frågor Låt dig inte provoceras Undvik skämt, svordomar och ironi Aldrig ”inga kommentarer” Be att få återkomma Gör i förväg upp om en genomläsning av dina egna uttalanden

20 Att tänka på efter intervjun
Granska citat och fakta – men gör det snabbt Peta inte i texten Återkom med faktaunderlag

21 Vid radiointervju Kort och koncist Störande ljud
Intervjustart/intervjuslut Foto till webb

22 Vid tv-intervju Bilder talar Tänk på var du står
Undvik solglasögon och iögonfallande detaljer Klädval

23 Vid tv-intervju Korta uttalanden Enkelt och rakt språk Be om omtagning
Var tyst när intervjun är över

24 Rätt vid mediekontakter
Var aktiv Informera ofta Var öppen Erkänn fel Var tillgänglig Återkom när du har lovat detta

25 Fel vid mediekontakter
Att bara informera om det positiva Att hålla sig undan Att skylla på andra Vara otillgänglig och stänga av mobilen Låta journalisterna vänta

26 Fel ska rättas Vad är ett fel?
Mycket sällan har fel kommit till av illvilja. Många gånger har vi själva gett upphov till felet. Förekommer fel i artikeln, radio- eller tv-inslaget? Kontakta journalisten och be om en rättelse. Om journalisten inte kan eller vill gå med på din begäran, ta kontakt med dennes närmsta chef och i sista hand ansvarige utgivaren. Kommer ni inte överens och det rör sig om ett allvarligt övertramp? Allmänhetens pressombudsman (PO), Pressens Opinionsnämnd (PON) Myndigheten för radio och tv (1 aug 2010) Granskningsnämnden för radio och tv

27 Gränserna för vad som skildras
Medieföretagens egna spelregler, kulturer och publicistiska traditioner Spelregler för press, radio och tv Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen

28 Yttrande- och tryckfrihet
Två grundlagar: Tryckfrihetsförordningen (TF från 1949) Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL från 1976)

29 Pressetiska regler Ge korrekta nyheter Var generös med bemötande
Respektera den personliga integriteten Var varsam med bilder Hör båda sidor Var försiktig med namn

30 Framtidens media Det enda vi vet – är att vi inte vet något
Prenumererade morgontidningens död Gratistidningar i tätorter Internet i glesbygden Läsarens medverkan Bloggar och sociala medier

31 Framtidens media Rörliga bilder
TV – i någon form – blir allt viktigare Tabloidisering Snuttifiering Journalistens roll som nyhetsförmedlare minskar Fördjupning på annat håll än i traditionella medier

32 Pressmeddelanden Utformas som en nyhetstext Kortfattat
Gärna innehålla ett citat från någon som är ansvarig för frågan Ha en kort och slagkraftig rubrik Innehålla uppgifter om vem man ska kontakta för vidare information (namn, titel och telefonnummer). Personen måste gå att nå på telefon.

33 Presskonferenser Sparsammare än pressmeddelanden
Bör ha något viktigt att berätta Bara ett begränsat antal personer finns på plats för att svara på frågor Efter presskonferensen bör närvarande journalister och fotografer ges egen tid att göra intervjuer och ta bilder

34 Skriva en pressinbjudan
För ungefär tio år sedan startade ett utvecklingsarbete inom division Vuxenpsykiatri, vilket syftade till att höja patientsäkerheten och öka samverkan mellan länets kliniker. Personal på alla nivåer i organisationen deltog i utbildningar inom neuropsykiatriska funktions- nedsättningar, schizofreni och ätstörningar. Arbetet resulterade i en högre grad av samordning och numera erbjuds patienter med diagnoser inom dessa diagnosområden likvärdig vård oavsett var de är bosatta. Det visas tydligt i en studie gjord vid LTU. Kom på presskonferens, 5/7, kl 13 i landstingshusets sessionssal i Luleå. Presskonferens Psykiskt sjuka får bättre vård Dag och tid: den 5 juli, klockan Plats: Landstingshuset, Sessionssalen Vuxenpsykiatrin i Norrbottens läns landsting har ökat patientsäkerheten och höjt kvaliteten på vården. Möt Karin Ottosson, forskare vid Luleå tekniska universitet, som under tio år studerat vården som erbjuds patienter med neuropsykiatrisk problematik, schizofreni eller ätstörningar. Hennes slutrapport visar att vården blivit både säkrare och mer jämlik.

35 Övning 1 Vårdcentralen X har läkarbrist. Tre av fem tjänster är obesatta. Under veckan har det varit en debatt i lokalpressen, patienter har klagat. Den politiska oppositionen har gått ut och kritiserat den styrande majoriteten och samtidigt framfört krav på ökad privatisering av vården. Även Norrbottens läkarföreningen har kritiserat landstinget och kräver högre löner. Du är ansvarig chef för vårdcentralen och om tio minuter får du besök av en journalist.

36 Övning 2 Piteå kommun har i samarbete med Grans naturbruksgymnasium förlagt ett stall med två hästar i anslutning till en gruppbostad med sju lägenheter. Bakgrunden är att flera av de boende länge har ägnat sig åt ridning och är mycket intresserade av hästskötsel. Press, tv och radio är inbjudna till invigningen av stallet. Det blir en rundvandring och därefter en presskonferens. Du är anställd på gruppbostaden och har ansvar för presskonferensen. Vad ska du tänka på i planeringen?

37 Övning 3 Efter ett par på riksplanet uppmärksammade våldsdåd rasar en hätsk debatt i medierna i vilken psykiatrin får klä skott för händelserna. I rubriker kopplas ordet ”psyksjuk” direkt till våldshandlingarna. Mediedrevet får följden att personer med psykisk ohälsa eller funktionsnedsättning känner sig utpekade som ”farliga” och ”våldsamma”. Du är medlem i NSPH (Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa) och blir uppringd av en reporter som vill intervjua dig om den debatt som uppstått. Du är verksam inom psykiatrin och blir uppringd av en reporter som vill intervjua dig om ”läget i svensk psykiatri i dag – mot bakgrund av de uppmärksammade våldsdåden”. Du är polis och blir uppringd av en reporter som vill att du ska kommentera hur ”psykiatrins misslyckande” påverkar polisens arbetssituation.