Samhällsekonomi.

En presentation över ämnet: "Samhällsekonomi."— Presentationens avskrift:

1 Samhällsekonomi

2 Samhällsekonomi Hushållning med resurser. Resurser? Pengar, arbetskraft, naturtillgångar. Naturtillgångar, Realkapital och arbetskraft resulterar i pengar, cash, som vi använder i vårt betalningssystem. Produktionsfaktorer Naturtillgångar: Skog, Järnmalm, Olja, Gas Realkapital: Maskiner, Fabriker, Verktyg osv. Arbetskraft: Arbetaren som skapar.

3 Samhällsekonomi Vad skall ekonomin leda till?
Bilar, mat, boende, vård, utbildning, allt som man behöver. Men vilka behov behöver vi tillfredsställa? Vi skapar behov vilket gör att ekonomin måste växa. Ekonomin skall generera välfärd.

4 Aktörer inom samhällsekonomin:
Jag, Hushållen. Bank Företag Offentlig sektor

5 Det Ekonomiska Kretsloppet
Lån Tjänster Ränta Skatt Arbetskraft kunskap Lön Betalning Varor tjänster Tjänster transfereringar Ränta Vara eller tjänst Skatt Lån

6 6. Doris köper hus för 1 miljon (Bankens säkerhet) Bankens räntor: Insättning : 2% Utlåning: 4% 4. Banken har 1 miljon Bank 8. Banken går 20 tusen plus Då doris ränta är högre (40-20=20) 2. Sätter in dem På banken 5. Behöver 1 miljon För att köpa hus. Lånar av Banken 1. Har1 miljon 7. Räntekostnad: 40 tusen 3. Förtjänst ränta: 20 tusen Gunnar Doris

7 RIKSBANKEN S S SSS S S S S S S S S SS S S S S SS S S S S S S S S S
Pengar för att Låna ut Reporänta Reporänta är den ränta som marknadens banker kan låna eller placera till i Riksbanken. Knutna till reporäntan är alltså Riksbankens inlåningsränta och utlåningsränta.

8 Reporäntan är Riksbankens viktigaste styrränta
Reporäntan är Riksbankens viktigaste styrränta. Reporäntan har genom åren gradvis höjts och sänkts efter hur Riksbanken har bedömt utvecklingen av den ekonomiska konjunkturen och således inflationsutsikterna. Den senaste tiden har också finanskrisen påverkat ränteläget. Under ungefär ett år låg reporäntan på rekordlåg nivå.

9 Statens Budget Statsbudgetens inkomster
Utfall 2010 Inkomstgrupp Miljarder kronor Direkta skatter på arbete 469,3 Indirekta skatter på arbete 399,3 Skatt på kapital 188,5 Skatt på konsumtion och insatsvaror 443,4 - Mervärdesskatt (moms) 324,1 - Skatt på tobak 10,6 - Skatt på vin 4,4 - Skatt på öl 3,2 - Energiskatt 41,2 - Koldioxidskatt 27,3 - Skatt på vägtrafik 16,4 - Övriga skatter 16,1 Skatt på import 5,7 Restförda och övriga skatter 0,8 Avgående poster, skatter till EU -7,1 Avgående poster, skatter till andra sektorer ,0 Statens skatteinkomster 781,9 Periodiseringar -2,4 Totala inkomster 779,5 Statens Budget Statsbudgetens inkomster Statsbudgetens inkomstsida består av flera inkomstområden, som kallas inkomsthuvudgrupper. Den största av dessa är skatter, som till exempel hushållen och företagen betalar in. År 2010 uppgick statsbudgetens inkomster till 779,5 miljarder kronor.

10 Budgetprocessen Två gånger om året överlämnar finansministern ett viktigt dokument till riksdagen och detta brukar följas av ett stort mediauppbåd. Det beror på att dokumenten innehåller regeringens förslag till åtgärder inom den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. På våren lämnas den ekonomiska vårpropositionen, den så kallade VÅP:en, och på hösten lämnas budgetpropositionen. Dessa båda har olika innehåll: * Vårpropositionen innehåller regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken för de närmaste åren och även på längre sikt. * I budgetpropositionen utarbetas sedan förslagen till en statsbudget för det kommande året. Där ges också detaljerade förslag över hur statens utgifter ska fördelas mellan olika ändamål och förslag på skatter.

11 -att hushålla & fördela med resurserna
Budget -att hushålla & fördela med resurserna Offentlig sektor

12 Exempel på utgifter

13

14 1-6 Rikets styrelse, samhäll.ek., rättsväsende, försvar 116,4
Utgiftsområde Miljarder kronor 1-6 Rikets styrelse, samhäll.ek., rättsväsende, försvar 116,4 7-8 Internationellt bistånd, invandrare och flyktingar 33,8 9. Hälsovård, sjukvård och social omsorg 56,0 10. Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 100,0 11-12 Ekonomisk trygghet vid ålderdom och för familjer 111,7 13-14 Arbetsmarknad och arbetsliv 73,8 15-16 Studiestöd och universitet 75,8 17-22 Samhällsplanering, regional utv., miljö och kommunikationer 63,8 23-24 Jordbruk, skog, fiske och näringsliv 26,0 25. Bidrag till kommuner 75,7 26. Statsskuldsräntor 23,4 27. Avgiften till EU 30,4 Summa utgiftsområden 786,4 Riksgäldskontorets nettoutlåning -9,2 Kassamässig korrigering 3,4 Totala utgifter 780,6 Källa: ESV

15 Högkonjunktur: Löner Arbetslöshet Produktion Inflation Ränta Priser Lågkonjunktur: Löner Arbetslöshet Produktion Inflation Ränta Priser

16 Ekonomisk tillväxt Tillväxt – Kort sikt Tillväxt – Lång sikt Tillväxt
(Värdet av produktionen) Högkonjunktur Lågkonjunktur 1903 Tid 2011

17 Konjunkturer -vad gör vi för att dämpa dem?
Penningpolitik: Sköts av Riksbanken. Görs genom att kontrollera Reporäntan. Sänks räntan höjs förhoppningsvis konjunkturen och tvärt om. Finanspolitik: Politikerna kan skap arbeten, investera i samhällsprojekt, folk får jobb, löner och börjar handla. De kan även sänka skatten för att vi skall få mer pengar att handla för. Detta kostar. Staten lånar, vilket leder till Statsskuld.

18 Sveriges statsskuld: 1061 miljarder 28 feb 2011
Om man slår ut Sveriges statsskuld per invånare är den cirka kronor per person.

19 Inflation Inflation är när pengarna tappar sitt värde. En stegring av den allmänna prisnivån vilket innebär att penningvärdet minskar. Det vanligaste måttet på inflation i Sverige är Konsumentprisindex (KPI). Kan bero på flera saker: För mkt pengar i omlopp, löner och priser stiger och inflationen ökar. RB ska se till att nivån ligger på 2%. Se filmen för mer info.

20 BNP Bruttonationalprodukt, BNP, definieras som värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land för användning till konsumtion, investering och export under en period. Detta beräknas också på regional nivå och då kallas det Bruttoregionalprodukt, BRP. Den engelska motsvarigheten förkortas GDP.

21 BNP-utveckling USA Tyskland Sverige

22 Arbetsmarknadens uppdelning
Arbetslöshet Arbetslösheten skiljer sig kraftigt mellan olika åldersgrupper i Sverige, för åldersgrupperna över 35 år ligger arbetslösheten på omkring fem procent, för ungdomar (15-24 år) ligger arbetslösheten på omkring närmare 25 procent rensat för säsongsvariationer.

23 Arbetslöshet Det finns flera olika typer av arbetslöshet. Några av dessa är: Konjunktursarbetslöshet - Cyklisk arbetslöshet som beror på konjunkturläget Klassisk arbetslöshet - Orsakas av att regeringar eller arbetsmarknadens parter sätter för höga minimilöner Friktionsarbetslöshet - Beror på att det tar tid att söka jobb och informera sig om tänkbara arbetsgivare, samtidigt som det tar tid för arbetsgivaren att anställa. Strukturell arbetslöshet - Orsakas av att arbetskraftens kompetens eller geografiska lokalisering ej stämmer överens med arbetskraftsefterfrågan. Detta kan t.ex. ske genom att vissa branscher försvinner antingen genom att totala efterfrågan minskar Säsongsrelaterad arbetslöshet – Då arbeten är säsongsrelaterade, exempelvis skidlärare eller badvakt

24 Arbetslöshet, år Arbetslöshet, år (säsongsrensad %

25 Skatter År 2011 får du tjäna kronor per år utan att deklarera och betala skatt. Den del av månadslönen som ligger mellan – kronor beskattas med 20 procent statlig skatt. Den del av månadslönen som ligger över kronor beskattas med 25 procent statlig skatt. Kommunalskatter Den kommunala inkomstskatten är proportionell och betalas sedan mitten av 1980-talet endast av fysiska personer. Under och 1970-talen ökade kommunalskatten kraftigt. Idag ligger riksgenomsnittet på 31,55 procent. Arbetsgivaravgift Med arbetsgivaravgift menas de avgifter som arbetsgivaren betalar för varje anställd person utöver arbetstagarens lön. Arbetsgivaravgiften sänktes 2009 med en procentenhet till 31,42 procent - en nivå som även gäller för 2011. För ungdomar under 25 år är arbetsgivaravgiften nedsatt till 15,49 procent. För individer som nått pensionsålder (födda ) är avgiften nedsatt till 10,21 procent. För arbetstagare födda 1937 eller tidigare utgår ingen arbetsgivaravgift.

26 Skatter Punktskatter Punktskatter är konsumtionsskatter som endast tas ut på speciella varor och tjänster. Exempel på punktskatter är tobaksskatt, alkoholskatt, energiskatt, koldioxidskatt, svavelskatt och reklamskatt. Moms Momsen, eller mervärdesskatten, är den viktigaste indirekta skatten. Den tas ut på produktion, försäljning eller användning av vissa varor eller tjänster. Moms ingår i priset på de flesta varor. Här kan du räkna ut hur din inkomst är beskattad.

27 Skattetrycket historiskt
Sverige har ett av världens högsta skattetryck. Så har det dock inte alltid varit. Länge var det samlade skatteuttaget lägre i Sverige än genomsnittet för OECD-länderna. Sveriges skattetryck förr och nu Andel av BNP i %