Din tillväxtpartner inom stål och metall. Samlad kompetens ger rikare skörd Tibnor är den ledande distributören av stål- och metallprodukter i Norden.

En presentation över ämnet: "Din tillväxtpartner inom stål och metall. Samlad kompetens ger rikare skörd Tibnor är den ledande distributören av stål- och metallprodukter i Norden."— Presentationens avskrift:

1 Din tillväxtpartner inom stål och metall

2 Samlad kompetens ger rikare skörd Tibnor är den ledande distributören av stål- och metallprodukter i Norden. Ett brett och lättillgängligt sortiment Effektiva processer för inköp, produktionsanpassning och distribution. Ett kundnära samarbete vid val av material, utförandeform och logistiklösningar.

3 Välj ett nätverk! Välutvecklat nätverk av kompetenta partners Flexibel kapacitet som kan anpassas till konjunkturen Snabb nyetablering av hela produktionssystem utomlands Egna anläggningar och intrimmad logistik ger leveranssäkerhet

4 TIBNORFAKTA Exempel på leverantörspartners: SSAB Tunnplåt, SSAB Oxelösund, Rautaruukki, Imatra, Ovako, Fundia, Arcelor, Salzgitter, Outokumpu, ThyssenKruppNirosta Hydro Aluminium Exempel på produktionspartners: Dickson SSC, EME Eriksson, Ib Andresen, Bandstål B Nilsson, Atcab

5 Danmark Hela sortimentet av stål och metall Norge Specialstål Finland Hela sortimentet av stål och metall Sverige Hela sortimentet av stål och metall Polen Hela sortimentet av stål och metall Tibnors spridning

6 Råmaterial •I 30 år har tillväxten inom stålproduktion varit ca 1% per år •Mogen bransch => låg investeringstakt •Prognosen för ny takt: 5-6 % per år i 10-20 år •Hinner leverantörer av råmaterial med?

7 Världsproduktion av råstål Mton 600 700 800 900 1000 1100 1200 1300 19701980199020002010

8 Källa: IISI Världsproduktionen av råstål ökade med 100 Mton Produktionsökning 2006 Asien exkl Kina EU25 CIS USA ÖVRIGA Kina (65 Mton)

9 Världens tio största råstålsproducenter 2006 Total produktion 1240 Mton 0 100 200 300 400 Kina Japan USA Ryssland Sydkorea Tyskland Indien Ukraina Italien Brasilien Mton Källa: IISI, 22 jan -07

10 Råstålsproduktion, Asien Källa: IISI, 22 jan -07 0 100 200 300 400 198519901995 2000 2005 Mton Kina Japan Sydkorea Indien Taiwan

11 Råstålsproduktion, EU25 Procentuell förändring 2006/2005 Källa: IISI, 22 jan -07 Stater med produktion >3 Mton -10 -5 0 5 10 15 20 Polen Slovakien Belgien Tjeckien Italien Finland Tyskland Storbritannien Spanien Frankrike Österrike Sverige Nederländerna %

12 0 1 2 3 4 5 6 7 1950196019701980199020002010 Mton Svensk råstålsproduktion

13 Tillförsel av handelsfärdigt stål i världen Källa: IISI, sep 2006 ) uppskattning * 0 200 400 600 800 1 000 1 200 1997199819992000200120022003200420052006 Mton Världen exkl Kina Kina *

14 Tillförsel av handelsfärdigt stål i världen Årlig procentuell förändring Källa: IISI, sep 2006 ) uppskattning * * - 4 0 4 8 12 199819992000200120022003200420052006 %

15 Källa: IISI, sep 2006 ) uppskattning * Tillförsel av handelsfärdigt stål 0 50 100 150 200 250 300 350 400 1997199819992000200 1 20022003200420052006 Mton Kina EU25 USA * Asien exkl Kina

16 Tillförsel av handelsfärdigt stål Fördelning i världen 2006, totalt 1120 Mton Källa: IISI, sep 2006 ) uppskattning * * Kina USA EU25 Övriga världen Asien exkl. Kina

17 Svensk stålexport, värde Jan-okt 2006: 46 GSEK (inkl göt och ämnen)

18 Svensk stålimport, värde Jan-okt 2006: 26 GSEK (inkl göt och ämnen)

19 Stålproduktion 2006

20 Rörproduktion, världen, 2005

21 Vad har drivit priserna? •Ny balans mellan utbud och efterfrågan •Efterfrågan i Asien, speciellt Kina •Råvarusituationen, speciellt skrot •Konsolideringen av stålindustrin

22

23 Prisutveckling 1993-2007 - Stål från lager (Index: Prislista nr 83 av 931004 = 100) Priser gällande januari respektive år. 19941995199619971998199920002001200220032004200520062007 K/v plåt100107113106114106115127125138146198191213 Vfz plåt100106113109115111118125120130138181174225 Stångstål100107 101113110116120126134144205204250 UNP-balk100104109105111108116122128134147207211266 IPE-balk100104110105111109113120127132146209212270 HE-balk100104110105111109117124132138150212216278 Sträckmetall100108115 123 149 Perf plåt100 90 116 137 V/v bandplåt, obetad100116124109118110117123122137146207200229 Kvartoplåt (mild)100115121115125120 132135140146224218248 VKR100108117102109103110115116124128177172193 KKR100109118106111106113120 129135198190218 Automatstål100124136133143140144153156162166259238276 Leg konstr stål100124133129140136140152155163173250254264 520M/S355J2100126132126137134137148153159168239235259 Svets prec rör100114130115127119125138135148158234211246

24 Prisutveckling 1993-2007 - Stål från lager

25 Världens tio största producenter av rostfritt stål Källa: CRU, dec 2006 0 1 2 3 4 5 Kina Japan USA Sydkorea Indien Italien Tyskland Taiwan Belgien Finland Mton 2005 2006

26 Världsproduktion av rostfritt stål Källa: CRU, dec 2006 0 5 10 15 20 25 30 19701980199020002010 Mton

27 Svensk produktion av rostfritt stål 0 200 400 600 800 1950196019701980199020002010 kton

28 Andelen legerade stål ökar Andel av totalt producerade göt och ämnen i Sverige 0 25 50 75 100% 1990199520002005 Legerade stål Olegerade stål 64%

29 Kinafaktorn •2003 importerade Kina 148 Mton järnmalm +30% mot 2002 •50% av behoven av järnmalm importeras •2004-2006 beräknas produktionskapaciteten öka 90 Mton!

30 Kinas utrikeshandel Handelsfärdigt stål inkl göt och ämnen Källa: SwanData China Customs 2006: Uppskattning baserad på 10 mån 0 10 20 30 40 2000200120022003200420052006 Mton Export Import

31 Källa: Järnbruksförnödenheter Svenskt stålskrot, prisutveckling Klass 11 0 400 800 1200 1600 2000 1990 1995 2000 2005 SEK/ton

32

33 Oljeprisutveckling Råolja Källa: Spas 0 10 20 30 40 50 60 70 2000200120022003200420052006 USD/fat

34

35 Exempel på effektivisering inom svensk stålindustri Mantimmar per ton handelsfärdigt stål  130 år 1900 år 2000 77 OBS! Ökad förädlingsgrad!

36 Att producera 5 Mton stål med 1850 års produktivitet skulle kräva en insats av nästan halva Sveriges befolkning (4 miljoner) istället för de 20 000 som idag arbetar i den svenska stålindustrin. Svensk stålproduktion år 2001

37 Utbytesförbättring av stål – eller åtminstone utveckling Eiffeltornet, Paris, invigdes till världsutställningen i Paris 1889 och skulle enligt de ursprungliga planerna rivas efter utställningen. Som bekant har beslutet ännu inte verkställts. Totala mängden stål i tornet är c:a 6300 ton och konstruktionen består av s k mjuka stål. Om Eiffeltornet hade byggts idag och då i höghållsfast stål, skulle totala kvantiteten kunnat begränsas till c:a 2000 ton. *** ”Volkswagenbubblan” i gamla versionen innehöll c:a 700 kg stål. Den ersattes av VW Golf, som i första versionen innehöll drygt 400 kg stål.

38

39

40