Teoripass: Motion Tomi Alahelisten.

En presentation över ämnet: "Teoripass: Motion Tomi Alahelisten."— Presentationens avskrift:

1 Teoripass: Motion Tomi Alahelisten

2 Vad är kondition?

3 Vad är kondition? Kondition är ett mått på din kropps förmåga att ta upp syre i arbetande muskler.

4 Vad är kondition? Kondition är ett mått på din kropps förmåga att ta upp syre i arbetande muskler. Ju mer syre din kropp kan ta upp, desto bättre kondition har du.

5 Vad är kondition? Hur mycket syre kroppen kan ta upp är beroende på ett antal olika faktorer:

6 Vad är kondition? Hur mycket syre kroppen kan ta upp är beroende på ett antal olika faktorer: Maxpuls (220-ålder)

7 Vad är kondition? Hur mycket syre kroppen kan ta upp är beroende på ett antal olika faktorer: Maxpuls (220-ålder) Hjärtats slagvolym (mängd blod/slag)

8 Vad är kondition? Hur mycket syre kroppen kan ta upp är beroende på ett antal olika faktorer: Maxpuls (220-ålder) Hjärtats slagvolym (mängd blod/slag) Mängden hemoglobin i blodet. (syretransporterande mineral i blodet)

9 Vad är kondition? Hur mycket syre kroppen kan ta upp är beroende på ett antal olika faktorer: Maxpuls (220-ålder) Hjärtats slagvolym (mängd blod/slag) Mängden hemoglobin i blodet. (syretransporterande mineral i blodet) ”Storleken” på kapillärnätet. (vägar för blodet att nå fram till muskeln)

10 Vad är kondition? Hur mycket syre kroppen kan ta upp är beroende på ett antal olika faktorer: Maxpuls (220-ålder) Hjärtats slagvolym (mängd blod/slag) Mängden hemoglobin i blodet. (syretransporterande mineral i blodet) ”Storleken” på kapillärnätet. (vägar för blodet att nå fram till muskeln) Lungornas förmåga att syresätta blodet.(mängden alveoler)

11 Vad är kondition? Vi kan påverka konditionen genom regelbunden träning.

12 Vad är kondition? Det som händer vid regelbunden träning:

13 Vad är kondition? Det som händer vid regelbunden träning: Maxpuls?

14 Vad är kondition? Det som händer vid regelbunden träning:
Maxpuls?  Nej!

15 Vad är kondition? Det som händer vid regelbunden träning:
Maxpuls?  Nej! Hemoglobin?

16 Vad är kondition? Det som händer vid regelbunden träning:
Maxpuls?  Nej! Hemoglobin?  Ja, bildas mer hemoglobin som kan transportera syre.

17 Vad är kondition? Det som händer vid regelbunden träning:
Maxpuls?  Nej! Hemoglobin?  Ja, bildas mer hemoglobin som kan transportera syre. Slagvolym?

18 Vad är kondition? Det som händer vid regelbunden träning:
Maxpuls?  Nej! Hemoglobin?  Ja, bildas mer hemoglobin som kan transportera syre. Slagvolym?  Ja, den ökar!

19 Vad är kondition? Det som händer vid regelbunden träning:
Maxpuls?  Nej! Hemoglobin?  Ja, bildas mer hemoglobin som kan transportera syre. Slagvolym?  Ja, den ökar! Mängden alveoler?

20 Vad är kondition? Det som händer vid regelbunden träning:
Maxpuls?  Nej! Hemoglobin?  Ja, bildas mer hemoglobin som kan transportera syre. Slagvolym?  Ja, den ökar! Mängden alveoler?  Nej, men däremot blir lungorna mycket starkare!

21 Vad är kondition? Det som händer vid regelbunden träning:
Maxpuls?  Nej! Hemoglobin?  Ja, bildas mer hemoglobin som kan transportera syre. Slagvolym?  Ja, den ökar! Mängden alveoler?  Nej, men däremot blir lungorna mycket starkare! Större kapillärnät?

22 Vad är kondition? Det som händer vid regelbunden träning:
Maxpuls?  Nej! Hemoglobin?  Ja, bildas mer hemoglobin som kan transportera syre. Slagvolym?  Ja, den ökar! Mängden alveoler?  Nej, men däremot blir lungorna mycket starkare! Större kapillärnät?  Ja, fler vägar för syret att nå fram till muskeln.

23 Vad är kondition? Det som händer vid regelbunden träning:
Även blodvolymen ökar, vilket går hand i hand med ökningen av hemoglobinet.

24 För att förtydliga det hela(?)

25 1. Varför andas vi?

26 1. Varför andas vi? Kroppen behöver syret från luften för att kroppens
organ ska fungera. Detta vill säga: Syret är den viktigaste grundstenen för att vi ska kunna leva.

27 Grundläggande För att förstå hur andnings-processen är det nog
bäst att ta allt i tur och ordning. Så vi börjar med inandningen och fortsätter därifrån.

28 Luften andas vi alltså in
genom näsa och mun. Luften går via luft- strupen ner till lungorna.

29 Väl i lungan så går luften fram via små kanaler till alveolerna. Alveolerna tar upp syret ur luften, och skickar vidare det till blodet.

30 För att förhoppningsvis göra detta lite lättare
att förstå så ska vi använda oss av figurer. Tillåt mej presentera:

31 HÄLGE! HÄLGE!

32 Hälge ska nu få spela rollen som ”Alveolen”.

33 Vidare har vi en till skåde-
spelare som får äran att spela rollen ”Syret”. Låt mig presentera:

34 BRUCE!

35

36 Hälge har alltså till uppgift
att lasta vidare syret till blodet.

37 När syret väl kommer fram till blodet så väntar
ett transportmedel på att föra det vidare. Detta är ett protein och kallas för Hemoglobin.

38 1 Hemo-car När syret väl kommer fram till blodet så väntar
ett transportmedel på att föra det vidare. Detta är ett protein och kallas för Hemoglobin. Hemo-car

39 Hemoglobinet ska alltså transportera syret vidare
till de arbetande musklerna, genom att åka genom blodbanan.

40

41 Väl framme vid musklerna så skickas syret
över till den arbetande muskeln via:

42 Väl framme vid musklerna så åker syret
över till den arbetande muskeln via: Kapillärer 

43

44

45

46

47 Vad är då uthållighet?

48 Vad är då uthållighet? Uthållighet är förmågan att jobba hårt under lång tid.

49 Vad är då uthållighet? Uthållighet är förmågan att jobba hårt under lång tid. Detta kräver att man ligger precis under gränsen för när mjölksyra bildas.

50 Vad är då uthållighet? Uthållighet är förmågan att jobba hårt under lång tid. Detta kräver att man ligger precis under gränsen för när mjölksyra bildas. Ju mer vältränad man är, desto större uthållighet har man, och desto hårdare kan man arbeta utan att få mjölksyra.

51 Hur märker man skillnad på tränad/mindre tränad?

52 Hur märker man skillnad på tränad/mindre tränad?
Ju mer man tränar, desto större slagvolym får hjärtat. (Större mängd blod pumpas ut för varje slag hjärtat slår.)

53 Hur märker man skillnad på tränad/mindre tränad?
Ju mer man tränar, desto större slagvolym får hjärtat. (Större mängd blod pumpas ut för varje slag hjärtat slår.) I längden medför detta lägre arbetspuls, för samma arbete.

54 Hur märker man skillnad på tränad/mindre tränad?
Exempel:

55 Hur märker man skillnad på tränad/mindre tränad?
Exempel: Robban har en slagvolym på 0,09 liter/slag. Branko har en slagvolym på 0,10 liter/slag.

56 Hur märker man skillnad på tränad/mindre tränad?
Exempel: Robban har en slagvolym på 0,09 liter/slag. Branko har en slagvolym på 0,10 liter/slag. Båda arbetar på en puls a´ 100slag/min.

57 Hur märker man skillnad på tränad/mindre tränad?
Exempel: Detta medför att: Robban pumpar runt 0,09 x 100 = 9 liter blod/minut medan,

58 Hur märker man skillnad på tränad/mindre tränad?
Exempel: Detta medför att: Robban pumpar runt 0,09 x 100 = 9 liter blod/minut medan, Branko pumpar runt 0,10 x 100 = 10 liter blod/minut.

59 Hur märker man skillnad på tränad/mindre tränad?
Exempel: Detta medför att: Robban pumpar runt 0,09 x 100 = 9 liter blod/minut medan, Branko pumpar runt 0,10 x 100 = 10 liter blod/minut. Branko pumpar runt 1 liter mer blod i minuten, vilket medför att han samtidigt får mer syre till musklerna och kan prestera bättre än Robban.

60 Hur märker man skillnad på tränad/mindre tränad?
Exempel: För att båda dessa grabbar ska prestera på samma nivå, måste alltså Branko arbeta med lägre puls än Robban.

61 Hur märker man skillnad på tränad/mindre tränad?
Exempel: För att båda dessa grabbar ska prestera på samma nivå, måste alltså Branko arbeta med lägre puls än Robban. Båda har fortfarande samma slagvolym; Robban 0,09 liter/slag och Branko 0,10 liter/slag.

62 Hur märker man skillnad på tränad/mindre tränad?
Exempel: För att båda dessa grabbar ska prestera på samma nivå, måste alltså Branko arbeta med lägre puls än Robban. Båda har fortfarande samma slagvolym; Robban 0,09 liter/slag och Branko 0,10 liter/slag. Robban pumpar runt 0,09 x 100 = 9 liter/min.

63 Hur märker man skillnad på tränad/mindre tränad?
Exempel: För att båda dessa grabbar ska prestera på samma nivå, måste alltså Branko arbeta med lägre puls än Robban. Båda har fortfarande samma slagvolym; Robban 0,09 liter/slag och Branko 0,10 liter/slag. Robban pumpar runt 0,09 x 100 = 9 liter/min. Branko kan jobba på en lägre puls för att nå samma mängd blod/min.

64 Hur märker man skillnad på tränad/mindre tränad?
Exempel: För att båda dessa grabbar ska prestera på samma nivå, måste alltså Branko arbeta med lägre puls än Robban. Båda har fortfarande samma slagvolym; Robban 0,09 liter/slag och Branko 0,10 liter/slag. Robban pumpar runt 0,09 x 100 = 9 liter/min. Branko kan jobba på en lägre puls för att nå samma mängd blod/min. Branko pumpar runt 0,10 x 90 = 9 liter/min.

65 Hur märker man skillnad på tränad/mindre tränad?
Detta medför att Branko blir mindre trött än Robban, trots att de gör samma arbete!

66 Energikällor vid arbete

67 Energikällor vid arbete
Kolhydrater

68 Energikällor vid arbete
Kolhydrater Fetter

69 Energikällor vid arbete
Kolhydrater Fetter Proteiner

70 Energikällor vid arbete
Kolhydrater Fetter Proteiner Kolhydrater används då kroppen är i snabbt behov av energi, eftersom kroppen har absolut lättast för att bryta ner just kolhydrater.

71 Energikällor vid arbete
Kolhydrater Fetter Proteiner Fetter används då kroppen inte är i behov av snabb energi, utan ”hinner” vänta på att fettet bryts ner och omvandlas till energi.

72 Energikällor vid arbete
Kolhydrater Fetter Proteiner Fetter används då kroppen inte är i behov av snabb energi, utan ”hinner” vänta på att fettet bryts ner och omvandlas till energi. (Det tar väsentligt mycket längre tid för kroppen att bryta ner fett istället för kolhydrater)

73 Energikällor vid arbete
Kolhydrater Fetter Proteiner Proteiner används då kolhydraterna är slut och kroppen är i desperat behov av snabb energitillförsel.

74 Energikällor vid arbete
Kolhydrater Fetter Proteiner Proteiner används då kolhydraterna är slut och kroppen är i desperat behov av snabb energitillförsel. Proteinerna bryts ner snabbare än fetterna, därför används de istället. Som tur är bryts kolhydrater ner snabbare än proteiner, så det är bara vid kris som detta händer.

75 Olika träningsformer Beroende på vilka mål man har med sin träning, ska man välja träningsform efter det.

76 Olika träningsformer Lågintensiv träning

77 Olika träningsformer Lågintensiv träning Medelintensiv träning

78 Olika träningsformer Lågintensiv träning Medelintensiv träning
Högintensiv träning

79 Olika träningsformer Lågintensiv träning Medelintensiv träning
Högintensiv träning Här använder kroppen i huvudsak fett som energikälla.

80 Olika träningsformer Lågintensiv träning Medelintensiv träning
Högintensiv träning Här använder kroppen i huvudsak fett som energikälla. Har man som mål att gå ner i vikt är detta en lämplig träningsform.

81 Olika träningsformer Lågintensiv träning Medelintensiv träning
Högintensiv träning Här använder kroppen i huvudsak fett som energikälla. Har man som mål att gå ner i vikt är detta en lämplig träningsform. Passet pågår minuter.

82 Olika träningsformer Lågintensiv träning Medelintensiv träning
Högintensiv träning Här använder kroppen i huvudsak fett som energikälla. Har man som mål att gå ner i vikt är detta en lämplig träningsform. Passet pågår minuter. Pulsen ca. 65% av maxpuls.

83 Olika träningsformer Lågintensiv träning Medelintensiv träning
Högintensiv träning Här använder kroppen i huvudsak fett som energikälla. Har man som mål att gå ner i vikt är detta en lämplig träningsform. Passet pågår minuter. Pulsen ca. 65% av maxpuls. Ex. på träningsformer är gång, stavgång, cykling och sånt där man kan hålla normal samtalston.

84 Olika träningsformer Lågintensiv träning Medelintensiv träning
Högintensiv träning Här använder kroppen i huvudsak kolhydrater som energikälla. (snabb energi)

85 Olika träningsformer Lågintensiv träning Medelintensiv träning
Högintensiv träning Här använder kroppen i huvudsak kolhydrater som energikälla. (snabb energi) Har man som mål att träna uthållighet är detta en lämplig träningsform.

86 Olika träningsformer Lågintensiv träning Medelintensiv träning
Högintensiv träning Här använder kroppen i huvudsak kolhydrater som energikälla. (snabb energi) Har man som mål att träna uthållighet är detta en lämplig träningsform. Ca. 45 minuter.

87 Olika träningsformer Lågintensiv träning Medelintensiv träning
Högintensiv träning Här använder kroppen i huvudsak kolhydrater som energikälla. (snabb energi) Har man som mål att träna uthållighet är detta en lämplig träningsform. Ca. 45 minuter. 75-80% av maxpuls.

88 Olika träningsformer Lågintensiv träning Medelintensiv träning
Högintensiv träning Här använder kroppen i huvudsak kolhydrater som energikälla. (snabb energi) Har man som mål att träna uthållighet är detta en lämplig träningsform. Ca. 45 minuter. 75-80% av maxpuls. Ex. på träningsformer är jogging/löpning, step-up o.s.v.

89 Olika träningsformer Lågintensiv träning Medelintensiv träning
Högintensiv träning Här använder kroppen i huvudsak kolhydrater som energikälla. (snabb energi)

90 Olika träningsformer Lågintensiv träning Medelintensiv träning
Högintensiv träning Här använder kroppen i huvudsak kolhydrater som energikälla. (snabb energi) Har man som mål att träna uthållighet och återhämtning är detta en bra träningsform.

91 Olika träningsformer Lågintensiv träning Medelintensiv träning
Högintensiv träning Här använder kroppen i huvudsak kolhydrater som energikälla. (snabb energi) Har man som mål att träna uthållighet och återhämtning är detta en bra träningsform. 30-40 minuter

92 Olika träningsformer Lågintensiv träning Medelintensiv träning
Högintensiv träning Här använder kroppen i huvudsak kolhydrater som energikälla. (snabb energi) Har man som mål att träna uthållighet och återhämtning är detta en bra träningsform. 30-40 minuter 85-90% av maxpuls.

93 Olika träningsformer Lågintensiv träning Medelintensiv träning
Högintensiv träning Här använder kroppen i huvudsak kolhydrater som energikälla. (snabb energi) Har man som mål att träna uthållighet och återhämtning är detta en bra träningsform. 30-40 minuter 85-90% av maxpuls. Ex. på träningsformer är intervallträning och löpning i backe.

94 Fettförbränning Alla träningsformerna bränner fett, bara att det är mer eller mindre på samtliga.

95 Fettförbränning Hur ska man då göra för att bränna så mycket fett som möjligt?

96 Fettförbränning Hur ska man då göra för att bränna så mycket fett som möjligt? Om vi tar en 6 km slinga där en går i 65% av maxpuls och den andra joggar i 75-80% av maxpuls, får vi dessa fettförbränningsvärden:

97 Fettförbränning Lågintensiv träning (65% av max)
Medelintensiv träning (75-80% av max)

98 Fettförbränning Lågintensiv träning (65% av max)
Medelintensiv träning (75-80% av max) 30% fettförbränning.

99 Fettförbränning Lågintensiv träning (65% av max) 55% fettförbränning.
Medelintensiv träning (75-80% av max) 30% fettförbränning.

100 Fettförbränning Lågintensiv träning (65% av max) 55% fettförbränning.
24,4 gram rent fett. Medelintensiv träning (75-80% av max) 30% fettförbränning. 13,3 gram rent fett.

101 Fettförbränning I medel- och högintensiv träning används inte fett som bränsle särskilt mycket, men däremot är det bevisat att fettförbränningen efter passet håller i sig ibland uppemot ett dygn efteråt, vilket gör att den högintensiva träningsformen är den bästa vad gäller fettförbränning.

102 Myter om konditionsträning!
Man måste bli dödstrött! Man måste hålla på minst en timme varje gång! Man måste träna varje dag! Ju tröttare man är, desto mer energi förbrukar man.

103 Citat: ”Att inte motionera alls är en större enskild riskfaktor än rökning!”