Introduktion till Ölbryggning

En presentation över ämnet: "Introduktion till Ölbryggning"— Presentationens avskrift:

1 Introduktion till Ölbryggning
Rhizom Lund

2 Rhizom Lund Rhizom Lund – Vem är vi? Ideell Förening i Lund Egen Lokal
Gemensamt intresse Ölbryggning Utbildning/Fortbildning Social verksamhet

3 Vad är öl? Egentligen en urgammal process för att omvandla socker & vatten till en ‘jäst vätska’ En del av världens äldsta recept är ölrecept Öl var en nödvändighet förr pga. undermålig vattenkvalitet socialt och kulturellt bidrag

4 Vad innehåller öl? KORN– Ölets kropp & själ JÄST– Livet i ölen
HUMLE– Ölets krydda VATTEN– Smakbärare TILLLSATSER– Andra grödor som ris eller majs eller tex frukt och kryddor

5 Korn– “Kropp & Själ” Kornmalt ger ölet:
NATURLIGA enzymer omvandlar stärkelse till socker, vilket behövs för jäsnigen MALTIG söt smak FÄRG SKUM Två och/eller sexradigt korn används i bryggprocessen. Olika typer av korn bestämmer färg, texturen och smaken av ölet.

6 Jäst– “Livet I Ölen” Jäst är förändringsagenten:
Encelling mikroorganism Producerar koldioxid och alkohol Två typer av jäst används för att tillverka öl: : ALE – överjäst öl LAGER – underjäst öl Det finns tusentals olika sorters öljäst som ger helt olika typer av öl.

7 Humle– “Ölets krydda” Humle används för :
BAKTERIESTABILISATION, humle har antiseptisk förmåga HUMLE AROM fruktig, blommig karaktär BITTERHET balanserar maltsötman SKUM STABILISATION ökar/förlänger skummet I ölen Two huvudsakliga humle typer: Aroma Humle – tex Saaz, Fuggle & Hallertau Bitter Humle – tex Brewer’s Gold

8 Vatten– “Smakbärare” Vattnets roll i öl:
Vatten står för 92% av ölets volym Genom filtrering eller kokning kan orenheter, aromer eller smaker tas bort eller framhävas Vattnets kvalitet kan påverka smaken: hårt vatten – ökar tex ’krispighet’ mjukt vatten– ger ‘mjukare’ känsla

9 Tillsatser– “Det lilla extra”
Tillsatser I öl: Tillsatser används för att ändra smaken, karaktären eller profilen på öl Används för att byta stärkelsekällan I öl för att tex att ge annat skum, färg eller arom, eller få ett billigare öl. Två kategorier: Spannmål: majs, ris, vete, havre, etc Special ingredienser: sockeraltenativ– honung, melass etc frukter– hallon, körsbär, fikonetc kryddor– kanel, korander anis etc

10 Vad är en lager? Lager – betyder just ‘lagra’ Bottenjäst
Jäser vid lägre temperaturer (10°) Lagras nära 0° I flera veckor Karaktären är oftast en klar öl, utan fruktkaraktär, en lätt kropp, ofta med betydande beska, vanligen med en tydlig maltsmak. De senaste 150 åren har lager blivit den vanligaste öltypen i världen

11 Lager Stilar Bottom Fermenting Lager Vienna Type Munich Type Pilsener
Dortmunder/ Export Strong Lager Marzen/ Oktoberfest Pale Dark Dark Bock American Malt Liquor Pale Bock Rauchbier Pale/Dark Double Bock

12 Vad är en Ale? Överjäst Jäser vid rumstemperatur
Jäser oftast ut till lägre grad (lämnar restsocker) Karaktären har mer fruktrika estriga smaker och dofter än en lager; ofta med tydlig maltmak och ordentlig kropp Före 1800 fanns det I princip bara ale

13 Ale Stilar Top Fermenting Wheat Beers Sweet Stout Porter Ale Types
Pure Yeast Lactic Fermentation Spontaneous Fermentation Oatmeal Stout American Ale Dry Stout Cream Ale Belgian Witbier/ White/ Blanche Berliner Weisse Lambic Imperial Stout Pale Mild Dark Mild Bitter Best Bitter Strong Bitter South German Weissbier/ Weizen Gueuze So English Brown Ale No English Brown Ale Old Ale Pale/Dark Barley Wine Light Ale Pale Ale Faro Dunkel- Weizen Kriek Irish Red Ale Strong Scotch Ale Belgian Brown/”Red” India Pale Ale Belgian Ales Altbier Weizenbock Frambooise Saisons Trappisten American Hefeweizen Other Fruit Beers

14 Bryggprocessen - översikt
Bryggprocessen kan förenklat delas in i följande faser: Mäskning Lakning Kokning Kylning Jäsning Lagring

15 Bryggprocessen - Mäskning
Huvudsyftet med mäskningen är att låta enzymerna i malten bryta ner stärkelse till socker. Sockret tas sedan tillvara. I sin enklaste form genomförs mäskningen genom att låta en blandning av vatten och malt hålla omkring 65 graders temperatur i omkring en timme för att enzymerna ska kunna jobba. Huvudsaklig utrustning: Mäskkärl

16 Bryggprocessen - Lakning
Efter mäskningen kommer lakningen. Denna syftar till att skölja ut socker ur malten genom att hälla hetvatten över mäsken och tappa av sötvört. Sötvörten kan betraktas som maltsaft. För lakningen används ett lakkärl som oftast har något slags silbotten. Huvudsaklig utrustning: Lakkärl

17 Bryggprocessen – Vörtkokning
När sötvörten lakats ut så ska den kokas. Normal koktid är omkring en timme. Under kokningen tillsättes även humle. Humlet ger beska, smak och arom, samt verkar konserverande på ölet. Huvudsaklig utrustning: Kokgryta

18 Bryggprocessen -Kylning
Efter kokningen så är det dags att kyla vörten för att den skall bli sval nog för att kunna tillsätta jästen och påbörja jäsningen. Huvudsaklig utrustning: Kylare

19 Bryggprocessen -Jäsning
Under jäsningen konverterar jästen sockret till alkohol och kolsyra. I och med jäsningen förvandlas vörten till öl. Tiden det tar innan ölen kan drickas varierar beroende på vad man bryggt. För en normal ale tar det efter ungefär 2-4 veckor innan det har blivit ett öl som kan avnjutas. Huvudsaklig utrustning:Jästank/Jäshink

20 Bryggprocessen -Lagring
Beroende på typ av öl är behovet av lagring olika. Under lagringen mognar ölet och smakerna förändras. Lager kräver normalt kyld lagring medan ale klarar sig utan detta. Vissa öler, tex amerikansk IPA, bör man dricka färsk, men annan ofta starkare och mörkare öl, tex Barley Wine eller stark porter utvecklas positivt under flera års lagring Huvudsaklig utrustning:Lagringstank/flaska

21 Frågor? Tack!