Träningslära Olika kapaciteter.

En presentation över ämnet: "Träningslära Olika kapaciteter."— Presentationens avskrift:

1 Träningslära Olika kapaciteter

2 Kapaciteter * Styrka * Rörlighet * Koordination
* Uthållighet ( aerob kapacitet) * Snabbhetsuthållighet ( anaerob kapacitet) * Mental kapacitet

3 Allmänna råd om motion och träning
Träningen ska vara regelbunden Ta det lugnt i början och därefter öka belastningen till en lagom nivå Det ska vara roligt Ge inte upp utan minska träningen eller byt aktivitet Träna tillsammans med någon Variera träningen Ha rätt materiel Undvik träning precis innan läggdags Få hjälp av kunnig personal om du vill starta att träna på gym ex.

4 Variation Skonsamt för både kropp och själ
Exempel på variation kan vara att blanda styrke och konditionsträning i ditt veckoschema ex genom att köra 2 pass kondition och 2 pass styrketräning Kombinera styrketräning och konditionsträning under samma pass Variera konditionsträningen mellan ex löpning, cykel och simning Delas upp muskelgrupper på olika pass om du mest tränar styrka Träna något som ger allt ex dans, aerobics och boxning.

5 Anpassningsprincipen och belastningsstegring
Om du utsätter din kropp för inaktivitet så anpassar sig kroppen till detta. Lyckligtvis så gäller också det motsatta, det vill säga om du ökar din nivå av träning så presterar du också bättre. Träning är en typ av positiv stress som gör att du utvecklas. Extremt hård träning eller felaktig träning kan ge negativ stress i form av överbelastning. För att utvecklas på sikt måste man öka belastningen ex tyngre vikter, mer reps eller snabbare eller längre löp/ cykelsträcka. Mest viktigt för mer elitinriktade idrottare.

6 Kondition/ uthållighet
Syre helt nödvändigt vid uthållighetsträning. Syret du andas in går via lungornas lungblåsor och kapillärer, här förs syret över till blodet. Tungt arbete kan innebära att man andas in ca 200 liter per minut. Vältränade kan utnyttja syret bättre

7 Syrets väg från blod till muskel
Syret binds vid hemoglobinet och förs till ex muskelcellerna. Ju mer blod en människa har desto större hemoglobinhalt. En kvinna har normalt 4 liter blod, en man 5 liter. Konditionsträning ökar denna volym. Syret förs sedan in i muskelcellen och till mitrokondrierna. Cellens kärnkraftverk.

8 Uthållighetsträning Uthållighetsträning= Träning i att bibehålla eller förbättra förmågan att uppta och utnyttja största möjliga mängd syre under längsta möjliga tid. Tecken på en bra uthållighet är om du har en hög maximal syreupptagningsfömåga Mäts i liter/ minut eller milliliter/ kilo kroppsvikt Märkbara effekter av uthållighetsträning är en ökad pumpförmåga, en ökad inandningsförmåga och att muskelceller lättare tar till sig syret. En lägre vilopuls är en positivt tecken.

9 Att mäta sin uthållighet kan vara svårt. Hur?
Testcykel Maxpulstest Det sistnämnda kräver att du tar ut dig helt och att pulsen tas precis när du slutar. Vet du din maxpuls kan du sedan anpassa träningen efter den. Har du ex 200 slag som maxpuls och arbetar med en puls på 160 slag så arbetar du med 80% av din maxpuls. Du kan också se om din uthållighet har förbättrats genom att ex springa en viss sträcka på en viss tid. Ju lägre puls du har desto bättre kondition= Bättre pumpförmåga. Om din puls går ner snabbt efter ett pass är också detta ett tecken på en förbättrad kondition.

10 Hur ska jag träna uthållighet, hur ofta och hur länge?
Den största förbättringen, visade en undersökning, var om man tränade på % av sin maxpuls 4 dagar i veckan min och minuter gav samma effekt. Även löpning i mycket låg fart 2 dagar i veckan gav en förbättring. Här blev det en större förbättring om du sprang under litet längre tid. Vad som fungerar bäst beror på vilken nivå du ligger på. Det är ex viktigt att att du varken kör för lätt och inte utmanar kroppen eller kör får hårt så att du är tvungen att avbryta aktiviteten i förtid Vilka energikällor använder vi mest vid intensiv träning eller lågintensiv träning? Exempel på olika former av uthållighetsträning är distans, intervaller ex 70/20, fartlek.

11 Snabbhetsuthållighet
I början av ett fysiskt arbete, vid en plötslig tempohöjning och vid maximala arbetsinsatser hinner inte den syremängd som behövs levereras till musklerna. Då får dessa snabb energi utan syretillgång. Priset för detta är den mjölksyra som bildas och som gör musklerna stela och oförmögna att arbeta max. Exempel på idrotter där en stor del av energin fås utan syre är löpning 200 m, ishockey och kortare simdistanser. Man kan träna upp förmågan att återhämta sig från mjölksyraträning

12 Koordination Koordination= Kroppens förmåga att samordna rörelser
Exempel: Koppling öga-hand och öga-fot rörelse Balans Rytm Orientering i rummet Anpassning av muskelkraft Muskelaktivering i rätt ordning Medfödda skillnader. Alla kan träna upp förmågan men det tar längre tid för vissa. En god koordination gör det lättare att träna upp rätt teknik. Vid trötthet försämras koordinationen delvis beroende på att mindre lämpade muskler används.

13 Teknik Att träna teknik innebär att träna in rätt rörelse för den aktuella uppgiften. Mycket träning och upprepning behövs. Här är samarbetet mellan hjärna, nerver, muskler och leder en väsentlig del av resultatet. Efter en skada har ofta tekniken försämrats Fel teknik innebär skaderisk.

14 Idrott och skador ” Inget gott som inte för något ont med sig” är ett förvrängt ordspråk som tyvärr ofta passar in vad det gäller idrott, inte bara hos elitidrottare.Faktorer att ta hänsyn till när det gäller träning och motion är ex: Åldern som påverkar hållfastheten i muskler och leder. Motion fördröjer denna försvagning Erfarenheten Tekniken Otillräcklig uppvärmning Nivån på träningen Nedsatt hälsa Mat/ vätska Utrustning Belysning Väderlek

15 Vanliga skador De vanligaste skadorna är: Skelettskador Led och ledbandsskador Muskelskador Senskador Inflammationer

16 Behandling vid blödning i muskler eller led
En kraftig stukning eller muskelbristning innebär att det uppstår en blödning vid det skadade området. Ju kraftigare blödning desto större svullnad och längre läkning. Man kan motverka/ minska blödningen genom kyla, tryck och högläge. Kylan ger även smärtlindring. Viktigt att man inte använder värmebehandling för tidigt då detta ökar blödningen. Inflammation: En inflammation är en reaktion på en överbelastningsskada orsakad av tryck, upprepad belastning eller yttre våld. En inflammation kommer ofta smygande och smärtan är en varningssignal. Försvinner ibland efter uppvärmning men kommer tillbaka i slutet eller efter träningen. En inflammation kan bli kronisk det vill säga långvarig eller svår att få bort.

17 Inflammationer forts. Inflammationer kan uppstå i muskel, senfästen, senor, benhinnor och slemsäckar.

18 Uppvärmning. Vad händer i kroppen?
8 anledningar att värma upp: Temperaturen i musklerna ökar, medför ökad förmåga till hopdragning och avslappning Kroppstemperaturen ökar vilket gör kroppen mer elastisk Ledarnas böjlighet ökar på grund av ledvätska som sipprar ut från slemsäckarna. Blodkärlen utvidgas vilket minskar belastningen på hjärtat Svettningen sätter igång vilket motverkar överhettning Hormonproduktionen sätter igång och bidrar till en ökad kolhydrat och fettförbränning Blodets temperatur höjs vilket gör att det lättare avger syre till muskler Mental förberedelse.

19 Våra muskler Muskler och tillhörande senor ingår i den så kallade rörelseapparaten. Genom att musklerna som är fästa vid skelettet ( skelettmuskler), drar ihop sig skapas rörelser i leder och kropp. Skelettmusklerna ger också bland annat: Stadga åt skelettet Skydd mot de inre organen Hjälp till att hålla kroppstemperaturen genom värmeutveckling. Muskelvävnaden består av muskelceller, även kallade muskelfibrer. Det bildas inte fler fibrer efter födseln, däremot ökar de i storlek. Muskelfibrerna ligger hopbuntade i muskelbuntar. Flera buntar bildar en muskel. Muskeln fortsätter i en sena som fäster i skelettet. Varje muskel fäster alltid på två ställen på skelettet. De kallas ursprung respektive fäste.

20

21 Muskelns uppbyggnad

22

23 Vad är muskelstyrka? Svar: Förmågan hos en muskel eller muskelgrupp att utveckla maximal kraft vid en sammandragning av muskelfibrerna Kraften beror på antalet muskelfibrer men också vilken typ av fibrer Det finns tre olika typer av fibrer: 1. Typ 1 som även kallas långsamma fibrer 2. Typ 2A som är en mellan snabba och långsamma fibrer 3. Typ 2B som även kalls snabba fibrer. Vilken typ av fiber finns det mest av hos en långlöpare tror ni? Man kan i viss om ändra sin fibersammansättning med träning. Det är lättare att omvandla snabba till långsamma. Kvinnor har generellt mindre muskelstyrka än män beroende på ett mindre antal muskelfibrer. Kvaliteten på kvinnors fibrer är dock lika hög som männens.

24 Synergister och antagonister
Synergister är de muskler som samverkar i samma led ex vad det gäller böjning av höftleden. De muskler som sträcker i höftleden är däremot antagonister till de som böjer. Samspelet mellan synergister och antagonister är viktig för att göra en rörelse mjukare och mer kontrollerad. På bilden ser ni ett exempel i armbågsleden mellan biceps och triceps

25 Effekter av styrketräning
När vi börjar styrketräna sker en hel del förändringar i vår muskulatur och vår förmåga att aktivera den. Från början beror styrkeökningen på att vi lär oss att använda muskeln maximalt. Vi får helt enkelt en bättre teknik i de övningar som utförs. På längre sikt beror styrkeökningen på att muskelfibrerna ökar i storlek

26 Muskelträning; Principer
Starka muskler stöder och skyddar leder, även rörlighet och balans blir bättre. Muskler kan tränas på 3 olika sätt genom att: 1. Öka musklernas uthållighet 2. Öka muskelstyrkan 3. Bygga upp musklernas volym och omfång Man måste inte använda redskap för att öka muskelstyrkan. Vanliga övningar där du använder kroppen som motstånd som ex situp och armböj ger också bra resultat.

27 Olika redskap att träna styrka med.

28 Att öka musklernas uthållighet
8-20 lyft med vikt eller maskin. För nybörjare räcker 1-3 omgångar, så kallade ”set”. Börja med basövningar för de stora muskelgrupperna så får man snabbt resultat. Fria vikter eller maskiner? * Att arbeta med fria vikter ställer högre krav på rätt utförande och det kan vara svårt att isolera träningen till en muskelgrupp. Å andra sidan finns det fler övningar där du kan engagera flera muskelgrupper ex frivändningar. Att använda fria vikter bygger också upp styrkan i senor och leder plus att tränar balans.

29 Att öka muskelstyrkan Här bör träningen vara tyngre. En viss grundträning behövs för att minska risken för skador och överbelastningar. Här kan ex göra 4-6 upprepningar i tre set. Du ska ligga nära gränsen vad du orkar lyfta. Koncentrationen ska även här ligga på basövningar för de stora muskelgrupperna. Bodybuilding Alla typer av styrketräning ger starkare och större muskler, men bodybuilding ger ännu större volym och du får även en viss uthållighet. Här kan man ex träna 8-12 upprepningar i tre set. Dela upp de olika muskelgrupperna på olika pass under veckan.

30 Dynamisk och statisk styrka
Med dynamisk styrka menas att muskeln arbetar under rörelse ( förkortning eller förlängning) och med statisk styrka menas att muskeln är aktiverad men ingen förkortning eller förlängning sker samtidigt. När muskeln jobbar under förkortning ( den drar sig samman) kallas det koncentrisk träning. Vid tvärtom ex om du sakta sänker dig ned från en bom arbetar dina biceps under förlängning och då kallas det excentrisk muskelträning eller negativ muskelträning. Återhämtning En lagom återhämtningsperiod vid styrketräning är två dygn, så att musklerna hinner ta till sig träningen och utvecklas.

31 Olika tillskott Behövs detta någonsin??

32 Rörlighet Rörlighet= Det rörelseomfång man normalt kan ta ut i en led.

33 Vad begränsar rörligheten?
Muskelns temperatur Reflexsystem Töjbarheten i muskler, senor, ledkapslar, ledband Åldern Ledrörligheten blir bättre efter uppvärmning En god rörlighet förebygger skador och är prestationshöjande, då du kan utnyttja muskelns kraft på ett bättre sätt. Rörlighetsträning ökar genomblödningen i muskel och leder. God rörlighet ger en viss marginal mot sträckningar.

34 Olika typer av rörlighetsträning
KAT-modellen Stretchning Tänjning