Hur kan vi se vilka som är utsatta? Socialtjänstens förståelse

En presentation över ämnet: "Hur kan vi se vilka som är utsatta? Socialtjänstens förståelse"— Presentationens avskrift:

1 Hur kan vi se vilka som är utsatta? Socialtjänstens förståelse
Hedersrelaterade traditioner i en svensk kontext En studie av omhändertagna flickor Hur kan vi se vilka som är utsatta? Socialtjänstens förståelse Astrid Schlytter, Stockholms universitet

2 Vad är heder (flickor upp till 18 år) ?
Kvinnlig oskuld vid äktenskapets ingående är en förutsättning för gruppens bevarande Astrid Schlytter, Stockholms universitet

3 Sätt att uppnå kvinnlig oskuld
Könsstympning; att göra ”ren” Bidrar till avhållsamhet - minskat lust - smärta - omöjligt att penetrera Uppfostran; att bli en ärbar flicka Kontroll, bevakning Astrid Schlytter, Stockholms universitet

4 Heder är ett relationsbegrepp
Det är män och inte kvinnor som har heder Mäns heder är beroende av kvinnors beteenden Det är i andras ögon som män har heder och kvinnor räknas som ärbara Bestämmer rangordningen mellan män Astrid Schlytter, Stockholms universitet

5 Könsroller (Mernissi 82) Flickor Pojkar
Att ha sex före äktenskapet Att gifta sig med en oskuld Smutsar ned flickan + de män som bundna till henne Att inte ha sex före äktenskapet (bestraffas) Blir förälskad Trakasserier – stor utsatthet Knep/trick: fejkad mödomshinna Astrid Schlytter, Stockholms universitet

6 Heder i det moderna samhället
Flickans villkor inte de samma som i föräldrarnas hemland Astrid Schlytter, Stockholms universitet

7 Två modeller Heder Moderna samhället
Flickor går i skolan under samma förutsättningar som pojkar Flickor förutsätts ha en egen fritid Flickor har rätt till abort och preventivmedel utan föräldrars tillstånd Äktenskap/sambo ingås av två autonoma individer Kollektivet och inte flickan som bestämmer över hennes kropp och sexualitet Astrid Schlytter, Stockholms universitet

8 Det moderna samhället kroppslig integritet
Relationen staten – individen: rättigheter (abort, preventionsmedel, skola, LVU, BrB) Relationen individer emellan som i familjen: (visst rättsligt skydd) framförallt autonomi Astrid Schlytter, Stockholms universitet

9 Autonomi – belysa relationen inom familjen
Kontroll av egna val och handlingar (ej behöva fråga om lov först) Vad vill jag göra som jag inte får göra Kontroll av konsekvenser för egen del av andras val och handlingar Vad måste jag göra som jag inte vill göra Astrid Schlytter, Stockholms universitet

10 Skilja ut de flickor som lever i ett hedersrelaterat sammanhang
Har flickan begränsningar i skolan? på fritiden? i hemmet? Har flickan utsatts för hot om/bestraffningar för att hon ska följa begränsningar? Har flickan utsatts för bestraffningar för att hon har överträtt dem? Föreligger särskilda hedersrelaterade traditioner? Astrid Schlytter, Stockholms universitet

11 Astrid Schlytter, Stockholms universitet
Fallstudie…. 57 domar Alla domar rörande omhändertaganden med stöd av 2 § och 2,3, §§ LVU för flickor år 57 domar från länsrätten i Stockholm och Göteborg under 2006 Astrid Schlytter, Stockholms universitet

12 Brister i hemförhållandena (2 §)
fysisk eller psykisk misshandel, otillbörligt utnyttjande, brister i omsorgen eller något annat förhållande i hemmet Brister i ungdomens beteenden (3 §): Missbruk, brottslig verksamhet eller annat socialt nedbrytande beteende Astrid Schlytter, Stockholms universitet

13 Begränsningar/restriktioner ?
Skolan: skolinslag, klassresor, utflykter med klassen, rasterna Fritid: hem direkt efter skolan, fotboll, tjejmiddag, bio Hemmet: använda internet, TV, telefon, arbete i hemmet Astrid Schlytter, Stockholms universitet

14 Fysisk och psykisk misshandel
Sanktioner (hot om/bestraffningar) för att få flickan att följa restriktioner Vem är förövare Sanktioner för att hon överträder begränsningar/restriktioner Astrid Schlytter, Stockholms universitet

15 Särskilda traditioner
Arrangerade äktenskap? Könsstympning? Rekonstruktion av mödomshinnan? Inställning till flickors oskuld Inställning till föräldrars rätt att bestämma Umgås med pojkar? Pojkvän? Astrid Schlytter, Stockholms universitet

16 Sex kategoriseringskriterier
Föreligger kriterierna? Vilket innehåll har de? Ja Innehållet i ja-gruppen Nej Innehållet i nej-gruppen Astrid Schlytter, Stockholms universitet

17 Restriktioner + sanktioner + hederstraditioner
Har flickan begränsningar i skolan, på fritiden eller i hemmet? Utsätts flickan för sanktioner? Praktiseras eller föreligger information om hederstraditioner? Ja = 18 (32 %) Nej = 39 Astrid Schlytter, Stockholms universitet

18 Jämförelse med Nej-gruppen (39 fall)
Kriterier för bearbetning av nej-fallen: VH agerande och relation till flickan Misshandel Astrid Schlytter, Stockholms universitet

19 Astrid Schlytter, Stockholms universitet
Övergripande mönster Icke Heder Heder ”Lämnas vid för våg” Passivt föräldraskap Ensamt föräldraskap Inte alltid konflikt VH-flickan Helt kontrollerad Föräldraskapet aktivt/kontrollerande Föräldraskapet kollektivt Konflikt VH-flickan Astrid Schlytter, Stockholms universitet

20 Astrid Schlytter, Stockholms universitet
Övergripande mönster Icke Heder Heder Andra förebilder Låg förekomst av misshandel, SN 3 av 39 2 av 3 fall både 2,3 §§ Låg förekomst av utländsk bakgrund Isolerad – inga förebilder Hög förekomst av misshandel, SN 14 av 18 1 av 5 fall både 2,3 §§ Hög förekomst av utländsk bakgrund Astrid Schlytter, Stockholms universitet

21 Varför (bör) socialtjänsten omhänderta?
Icke Heder Heder Skydda från bli utnyttjad, exploaterad Skydda från olämplig miljö Skydda från olämpligt umgänge Hindra självdestruktivitet Skydda från föräldrars hedersmotiverade kontroll Skydda från föräldrars bestraffning Skydda från föräldrars planer om arr.äkt, könsstympning Astrid Schlytter, Stockholms universitet

22 Vad vi ser i gruppen heder (18 flickor)
18 - begränsningar i syfte att upprätthålla hedern 18 - utsatts för systematisk psykisk misshandel 16 - fysisk misshandel 11 - har blivit hotade till döden 12 - upplevd att mamman misshandlad/hotat av pappa el bröder 12 - har skickats/hotats med att bli skickat till föräldrarnas hemland 14 fall uppgifter om bortförlovning, könsstympning eller starka hederstraditioner Astrid Schlytter, Stockholms universitet

23 Vad vi ser i gruppen heder (18 flickor)
De flesta flickor har själv tagit kontakt med socialtjänsten genom skolkurator eller frivilligorganisation Flickans situation har sällan uppmärksammats och anmälts av personer runtomkring henne Endast en av flickorna möter sina föräldrar i den muntliga förhandlingen Astrid Schlytter, Stockholms universitet

24 Processer runt utredningen
Samarbetsproblem med familjen Kort om tid, flera av flickorna helt nya för socialtjänsten Svårt få tag i referenter, ord står mot ord Flickorna skyddas inte initialt Flickorna hotas, skuldbeläggs och pressas av släkten Flickorna ger upp, tar tillbaka eller förminskar lämnade uppgifter Flickorna flyttar tillbaka till familjen Astrid Schlytter, Stockholms universitet

25 Vad vi ser gällande socialtjänstens förståelse av heder... (1)
Våldet förstås och beskrivs inte som hedersrelaterat. Hot, våld, förtryck och begränsningar ses fragmentariskt och inte sammansatt. Individualiserande problemperspektiv. Den kollektiva aspekten lyfts inte fram. Socialtjänstens utredningar präglas i stor utsträckning av ett föräldraperspektiv. Astrid Schlytter, Stockholms universitet

26 Vad vi ser gällande socialtjänstens förståelse av heder... (2)
Om flickan tar tillbaka lämnade uppgifter har socialtjänsten svårigheter att motivera omhändertagande. Syskonens situation uppmärksammas inte. Handlingsplan gällande HRV har inte använts/riskbedömning gällande HRV görs inte. Lite samverkan. Astrid Schlytter, Stockholms universitet

27 Socialtjänstens svaga punkter 1 (2)
Brister i kunskaperna: Kan mera om familjer som delar samhällets/socialtjänstens värdegrund och som inte lever upp till denna än om familjer som har en annan värdegrund Föräldrarna använder ”svenska” argument om att skydda döttrarna - deras egentliga motiv osynliga Astrid Schlytter, Stockholms universitet

28 Socialtjänstens svaga punkter 1 (2)
Kan mera om flickor som liknar Fadime och Pela än om flickor med somalisk bakgrund (könsstympning) Förstår inte mödrarnas dubbla roller Astrid Schlytter, Stockholms universitet

29 LVU studien: Övergripande mönster - heder
Gränsen mellan hemmet och skolan uppluckrad, familjens värderingar ersätter skolans Ingen egen fritid, fritiden villkorad av familjen Gränssättning inom hemmet, begränsa påverkan av det omgivande samhället Omfattande fysisk och psykisk misshandel i uppfostrande syfte Våld i form av bortgifte och könsstympning Astrid Schlytter, Stockholms universitet

30 Astrid Schlytter, Stockholms universitet
Exempel Flicka 13 år (1) Flickan 9 år: Anmälan från ett sjukhus om barnmisshandel från pappans sida, sannolikt hedersrelaterat. Mamman gör en polisanmälan. Under utredningstiden inkommer anmälan från skolan Ingen insats för flickan. Föräldrarna erbjuds kontakt med öppenvården. Föräldrarna avslutar kontakten. Astrid Schlytter, Stockholms universitet

31 Astrid Schlytter, Stockholms universitet
Exempel Flicka 13 år (2) Flickan 11 år: Ny misshandel och dödshot mot flickan och mamman. Ny polisanmälan. Mamman och flickan till skyddat boende. När pappan får besöksförbud återvänder de hem. Anmälan från skolan p g a hård kontroll. Skolpsykologen remitterar flickan till BUP. BUP hänvisar familjen till socialtjänstens öppenvård då de anser att problemen är av hedersrelaterad karaktär. Föräldrarna erbjuds fortsatt kontakt med öppenvården, som de inte vill ha. Insatsen avslutas. Astrid Schlytter, Stockholms universitet

32 Astrid Schlytter, Stockholms universitet
Exempel Flicka 13 år (3) Flickan 12 år: Nya dödshot från pappan mot flickan. Hotar att slakta henne. Socialtjänsten gör ett avtal med flickan om att inte ha kontakt med pappan då det är i kontakt dem emellan som hoten kommer. Flickan 13 år: Självskadebeteende, suicidal, tvångstankar - tror sig vara bevakad. Socialtjänsten, akut- och kristeamet och BUP samtycker kring att flickan är i behov av en samtalskontakt vid BUP. Mamman samtycker men inte pappan. Ingen insats. Nytt dödshot mot mamman och flickan. Pappan besöksförbud. Flickan beviljas kontaktperson men pappan samtycker inte. Föräldrarna beviljas en stödinsats utifrån deras olika syn på barnuppfostran. Ingen insats för flickan. Astrid Schlytter, Stockholms universitet

33 Astrid Schlytter, Stockholms universitet
Exempel Flicka 13 år (4) Flickan in på barnpsykiatrisk avdelning efter suicidhot. Barnpsykiatrin anser att flickan är i behov av skydd från pappan och inte av vård. Kontakt tas med ett skyddat boende som ifrågasätter flickans behov av skydd (behöver psykiatrisk vård). Socialtjänsten föreslår jourfamilj - pappan samtycker inte. Flickan blir kvar hemma då SN inte anser att situationen är LVU-grundande. Astrid Schlytter, Stockholms universitet

34 Astrid Schlytter, Stockholms universitet
Exempel Flicka 13 år (5) Polisanmälan inkommer om att flickan snattat. Flickan återigen inskriven vid barnpsykiatriska akutavdelningen p g a suicidhot i samband med pappans rättegång. Sjukhuset skickar hem henne då hon inte uppvisar några psykiatriska kännetecken och inte heller bedöms som suicidal. Astrid Schlytter, Stockholms universitet

35 Astrid Schlytter, Stockholms universitet
Exempel 1 Flicka 13 år (6) Flickan påträffas berusad, hon uppger att hon mår mycket dåligt. Flickan omhändertas av SN p g a av ett eget accelererande destruktivt beteende då hon bl a har rymt hemifrån, snattat, skadat sig själv, rökt och varit berusad. Länsrätten menar dock att beteendet emanerar ifrån hemsituationen och att hon också ska beredas vård p g a brister i omsorgen. Astrid Schlytter, Stockholms universitet