Hypoteser och teorier.

En presentation över ämnet: "Hypoteser och teorier."— Presentationens avskrift:

1 Hypoteser och teorier

2 Hypoteser Hypoteser är antaganden, icke verifierade påståenden.
Hypoteser är förslag till teorier eller teorier som inte bevisats eller verifierats.

3 Teorier Teorier är styrkta eller bevisade hypoteser.
En teori är en omfattande förklaring av fenomen eller av samband mellan fakta. Ordet teori används i vardagsspråket även som synonym till hypotes. Skillnaden mellan hypotes och teori är relativ. Enligt vissa vetenskapsfilosofer (Popper m.fl.) kan hypoteser/teorier aldrig slutgiltigt verifieras.

4 En del naturvetenskapliga teorier benäms lagar.
En teori kan även vara ett sytem av lagar.

5 Krav på hypoteser och teorier (och tolkningar)
stämmer överens med fakta förklarar samband mellan fakta (inkl. anomalier) motsägelsefri djärv (enligt Popper) prövbar (verifierbar eller falsifierbar) inte ad hoc enkel (”vacker”) Ad hoc-teori eller Ad hoc-hypotes (från det latiska Ad hoc, till denna) är en hypotes eller antagande konstruerat enbart för att bortförklara fakta som strider mot en teori. Själva teorin är inte baserad på andra fakta som den borde, utan gjord för tillfället.

6 Non est ponenda pluralites sive necessitate.
Wilhelm av Ockham ( )

7 Ockhams rakkniv ”Mångfald skall inte förutsättas om det inte är nödvändigt.” Man bör inte göra flera antaganden än nödvändigt.

8

9 Positivismen Termen positivism lanserades av fransmannen August Comte ( ), men torde ha myntats av Henri de Saint-Simon. Comte försökte skapa en ”social fysik” enligt naturvetenskaplig modell. Comte ordnade vetenskaperna i en historisk ordning, som samtidigt var en ordning från abstraktare till konkretare: aritmetik, geometri, mekanik, astronomi, fysik, kemi, biologi, sociologi. Enligt Comte genomgår samhällen och hela mänskligheten ett teologiskt, ett metafysiskt och ett positivt stadium.

10 Termen positivism står allmänt för framtidsoptimism,
tro på säker kunskap via empirisk vetenskap, samt på åsikten att naturvetenskapliga metoder kan och bör tillämpas på humanvetenskaper. Representanter för Frankfurtskolan har med positivism även syftat på åsikten att samhällsvetenskaper kan vara värdefria.

11 Logisk positivism Kallas även nypositivism och logisk empirism. Representerades bl.a. av Wienkretsen på 1920-talet. Tog intryck av den Russells logik och Wittgensteins Tractatus. Hävdade verifierbarhetstesen: en sats är meningsfull endast om den är empiriskt verifierbar. Förespråkade en enhetsvetenskap, med en enda gemensam vetenskaplig metod för alla empiriska vetenskaper inklusive samhällsvetenskaper.

12

13 Karl Popper ( ) Kritiserade den logiska positivismen och speciellt verifierbarhetsprincipen. Kritiserade marxismen och psykoanalysen för att de inte går att motbevisas. Förespråkade ”falsifikationism”: En hypotes bör gå att att falsifieras, dvs man bör kunna erbjuda möjligheter att motbevisa hypotesen genom att ställa upp förutsägelser som deduktivt följer ur hypotesen.