Försök i Furudal, Norra Dalarna

En presentation över ämnet: "Försök i Furudal, Norra Dalarna"— Presentationens avskrift:

1

2 Försök i Furudal, Norra Dalarna
Anlades 1979 i 2-3 m. hög tallungskog. Mätts 14 gånger, senast 2007, 28 år efter anläggningen. Fyra försöksled, som upprepades på tre olika platser. Oskadade bestånd = 8% ackumulerade stamskador. Skadade bestånd 50 – 85% ackumulerade stamskador.

3 Försöksuppläggning Oskadat Skadat
Ohägnat Hägnat Ohägnat Hägnat På tre platser(block)=totalt 12 provytor Provytestorlek: 625 m2 1126 levande provträd år 1979 Inventerat vartannat år, med samma uppgifter inhämtade.

4

5 Slutsatser från Furudal
Toppskottsbetade och stambrutna träd dör i stor omfattning. Andelen barkskadade träd som når timmerdimension kan förväntas bli relativt stor. Volymtillväxtförlusterna ökar närmast linjärt med ökad skadegrad.

6 Slutsatser från Furudal
Volymtillväxtförlusterna beror dels på ökade avgångar och dels på försämrad tillväxt genom barrförluster. Efter 28 år fanns det inga tecken på tillväxtåterhämtning för skadade ytor. Volymtillväxtförlusterna är den största kostnadsposten. Låggallra (hugg de klenaste träden) i älgskadade bestånd. Stor del av de klenare träden är klena pga. minskad barrmassa beroende på älgbetning.

7 Ekonomiska konsekvenser för skogsägare
På kort sikt ( ) Uteblivna gallringsintäkter Eventuell nyanläggning Minskat försäljningspris om fastigheten säljs På lång sikt (2030+) Mindre sågtimmer och massaved Nedklassning av rotstockar

8 2% årliga skador ger 10-15% skador när beståndet går ur älgfarlig höjd..
Fyrkanterna= de 6 ohägnade ytorna Relativ volymtillväxt 1979–2007. Punkterna i diagrammet visar ohägnade provytor i relation till oskadade hägnade ytor =100%. Trendlinjen visar sambandet mellan volymtillväxt och andel stamskadade träd.

9 vanligt att älgbetet orsakar 5 till 7 procent färska stamskador per år
vanligt att älgbetet orsakar 5 till 7 procent färska stamskador per år. Det innebär att procent av träden är skadade när bestånden växer ur älgfarlig höjd. Pluttarna avser de ohägnade bestånden.

10 Grov kalkyl för tillväxtförluster.
Produktiv skogsmarksareal Norrbotten ha Västerbotten ha Ångermanland ha ( ha talldominerade) Löpande årlig tillväxt m3f ( ha * 2.5 m3f/ha och år) (Kapitaltillskott till ägarna miljoner) 2% årliga skador på huvudstammar ger årliga tillväxtförluster på m3f (Värdebortfall 480 miljoner/år) 5 - 7% medför årliga tillväxtförluster på m3f (Värdebortfall miljoner kronor) Det är inte lätt att sätta kronor och ören på älgskadorna men här gör vi ett försök. Här har vi inte räknat in kostnader för tekniska skador på virket, minskad produktion pga. plantering av gran istället för tall eller samhällsekonomiska förluster pga. viltolyckor. Observera att det finns en del osäkerhetsfaktorer i beräkningarna, men även om man skulle ta 50 % säkerhetsmarginal hamnar beloppen ändå på mycket stora summor. 197 kr/m3f, 2 % skador ger ca 15 % skador vid utgång ur älgfarlig höjd och 15 % tillväxtförluster. 5-7% årliga skador ger 30-50% skador vid utgång ur älgfarlig höjd. 40% skador ger 40% minskad tillväxt.

11 Kostnad/år tillväxt. Kr.
Kostnader vid olika arealer pga tillväxtbortfall om 5-7% årliga skador… ha Kostnad/år tillväxt. Kr. kostnad/år kvalitets förluster 50 11 231 100 22 462 500 1 000 2 000 3 000 4 000

12 kostnad/år tillväxt. Kr. kostnad/år kval förluster
Kostnader vid olika arealer pga tillväxtbortfall om 2% årliga skador… ha kostnad/år tillväxt. Kr. kostnad/år kval förluster 50 3 692 100 7 385 500 36 923 1 000 73 846 2 000 3 000 4 000

13 Exempel fastighetsförsäljning
1985: fastigheten köps. Avverkar ha och planterar detta våren 1987 med tall. Hösten 2012: säljer fastigheten efter 25 tillväxtsäsonger. Ungskogen bör då ha ungefär följande värde: 25ha*25år*3 m3sk= 1875 m3sk a´ 312 kr = kr Antag 40 % av träden stamskador pga. älgbete = 40% tillväxtförlust. Då återstår 0,6 * kr= kr Förlust pga. älgbetestryck; 0,4 * kr= kr 2% målet ger ca 15% tillväxtförlust vilket avgår: kr Förlust pga. högt älgbetestryck; kr Medelpriset för försålda fastigheter under första halvan av 2012 inom prisområde IV(N. Sveriges kustland) var 312 kr/ m3sk enligt LRF Konsult.

14 Den farliga bilden av älgskadan?
Vanligt att älgbetet orsakar 5 till 7 procent färska stamskador per år. Det innebär att procent av träden är skadade när bestånden växer ur älgfarlig höjd. Vänstra bilden kan vara ett sådant bestånd, men uppfattas av många som grönt och fint utan älgskador. Den högra bilden är visar ett allvarligt skadat tallbestånd. Många ”ser” inte älgskadorna förrän det ser ut på det viset…..

15