Den allmänna pensionen - pensionstid

En presentation över ämnet: "Den allmänna pensionen - pensionstid"— Presentationens avskrift:

1 Den allmänna pensionen - pensionstid

2 Val vid pensionering Inkomst/tilläggs- och premiepension Premiepension
Tidpunkt för uttag Uttagsnivå Premiepension Fondförsäkring eller traditionell försäkring Efterlevandeskydd Den allmänna pensionen betalas inte ut med automatik. Man måste ansöka om sin pension och ansökan bör vara inne hos Pensionsmyndigheten ett par månader i förskott. Detta gäller även för den som har sjukersättning. Vid pensioneringstillfället har man ett par val man måste ta ställning till. Pensionen kan tas ut från och med den månad man fyller 61 år. När myndigheten fastställer det månatliga beloppet för inkomstpensionen används ett s k delningstal. Delningstalet speglar framför allt den genomsnittliga ålderslängden för årskullen. Om inkomstpensionen tas ut före 65 år används ett preliminärt delningstal. Redovisningen av intjänade pensionsrätter släpar efter två år eftersom det är beroende av den fastlagda pensionsgrundande inkomsten som skatteverket fastställer. Därför kan inte heller det definitiva inkomstpensionsbeloppet fastställas förrän två år efter 65-årsdagen. Inkomstpensionen följer inkomstutvecklingen i landet. Vid beräkning av pensionsbeloppet förskotteras en framtida antagen tillväxt om 1,6 %. Därefter avräknas detta belopp varje år från den faktiska tillväxten. 2

3 Att ansöka om allmän pension
Alla måste ansöka Ansök 2-3 månader innan Ansök via e-legitimation Alla måste ansökan om pension och gör det gärna i god tid, 2-3 månader innan du vill gå i pension. Man kan tidigast söka pension från den månaden ansökan inkommer. MAN KAN INTE SÖKA RETROAKTIVT. Pension från annat land: När du ansöker om pension ska du bland annat ange om du uppbär någon form av pension/livränta från annat land. Pensionsmyndigheten hjälper till att ansöka om pension inom EU/EES och vissa länder där konvention finns. Övriga länder får man själv söka pension från. Pension från annat land kan påverka svensk pension och man är skyldig att anmäla den till Pensionsmyndigheten. Om du har en utländsk pension bör du ansöka om din pension i god tid innan du går i pension för att underlätta handläggningen, 6 månader i förväg brukar vara ett bra riktmärke. EU/EES: Belgien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Island, Italien, Lettland, Liechtenstein, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien och Nordirland, Tjeckien, Tyskland, Ungern, Österrike, Rumänien och Bulgarien. Konventionsländer: Algeriet, Bosnien, Chile, Turkiet, Israel, Kap Verde, Marocko, USA, Canada, Kroatien, Serbien. Man har möjlighet att söka pension på med e-legitimation beställ eller skriv ut blankett Man kan också beställa ansökningsblankett på telefon Du kan se våra handläggningstider på vår hemsida. 3

4 Uttag av allmän pension
Inkomstpension/tilläggspension samt premiepension: tidigast från den månad man fyller 61 år Eventuellt garantitillägg: från den månad man fyller 65 år Garantipension: Räkneexempel: Stina är 65 år och har kronor i pensionsbehållning. Om hon går i pension i år blir hennes delningstal 15,7. Det skulle innebära att hennes inkomstpension per år beräknas som /15,7 vilket ger ca kr/mån före skatt. Om hon i stället väljer att vänta med att ta ut pensionen till ett år senare, ökar behållningen med den pensionsrätt som hon fått för inkomsterna hon tjänade in det extra året. Behållningen ökar också med arvsvinster och med inkomstindex, samtidigt som den minskar med förvaltningskostnaden. När Stina fyller 66 år har hon kronor i behållning och ett delningstal på 15,1. Nu blir hennes inkomstpension i stället kr/månad före skatt. Ju större andel man erhåller från det gamla systemet, desto dyrare att gå tidigare i pension, 0,5 % per månad dras av från ATP-delen. Att skjuta fram pensionen innebär att ATP-delen höjs med 0,7 % per månad. Premipensionens månadsbelopp fastställs utifrån tillgodohavandet på kontot. Detta delas med delningstalet och sedan med 12. Premiepensionsbeloppet räknas om en gång om året. Arbete och pensionsuttag måste inte tillsammans bli 100 %. 4

5 Hur betalas pensionen ut?
Per månad under resten av livet 0, 25, 50, 75, 100 % av det månatliga beloppet Storleken kan ändras över tiden Olika procentsatser för inkomstpension och premiepension Allmän pension betalas ut under hela livet som pensionär. Men den pensionerade kan välja storlek på det månatliga beloppet och detta kan ändras över tiden. Procentsatsen kan varieras över tiden. Om du vill minska eller återkalla pensionsuttaget gäller det från månaden efter ansökningsmånaden. Bakgrunden till möjligheten att variera uttaget är följande: I händelse av annan inkomst under pensioneringen ska man kunna förändra pensionsutbetalningen och därigenom behålla ungefär samma ekonomiska standard under hela pensionstiden. Det går att arbeta och ta ut allmän pension samtidigt, viktigt att kontrollera vad som gäller för tjänstepensionen. 5

6 Val för premiepensionen
Fondförsäkring eller traditionell försäkring Efterlevandeskydd Grundregeln är att dina pengar ligger kvar i en fondförsäkring även när du är pensionär. Det betyder att du även som pensionär ska ta ansvar för dina fonder och se över sparandet med jämna mellanrum och eventuellt byta fond/-er vid behov. Men det finns en möjlighet att i samband med pensioneringen eller när som helst därefter som pensionär meddela Pensionsmyndigheten att man inte vill fortsätta med fondförsäkringen. Pensionsmyndigheten säljer då av hela fondkapitalet, tar över förvaltningen av det och den försäkrade får i stället en så kallad traditionell försäkring. Om man väljer traditionell försäkring betyder det att man garanteras ett månatligt belopp under resten av sitt liv. Har man valt traditionell försäkring kan man inte sedan gå tillbaka till fondförsäkring. Det utbetalade beloppet kan bli högre om Pensionsmyndigheten lyckas förvalta pengarna bättre än vad man antagit då det garanterade beloppet fastställdes. Men det finns ingen garanti om någon extra avkastning. Det månatliga uttaget kan varieras över tiden precis som fondförsäkring och om man arbetar som pensionär och tillför nya pensionsrätter ökar naturligtvis beloppet. 6

7 Efterlevandeskydd När du för första gången ansöker om att ta ut premiepension kan du ansöka om efterlevandeskydd Det minskar din egen pension Efterlevandeskyddet innebär att make, maka, registrerad partner eller sfa-sambo får del av de premiepensionspengar som betalats in för ens räkning om man dör först. Premiepensionen betalas ut till medförsäkrad så länge han eller hon lever. För att kunna teckna efterlevandeskydd måste man själv och den medförsäkrade uppfylla något av följande villkor: Man är gift med varandra eller har registrerat partnerskap. Man är båda ogifta och sammanbor men har tidigare varit gifta med varandra eller registrerade partners. Man är båda ogifta och sammanbor samt har eller har haft barn tillsammans. Efterlevandeskyddet medför att premiepensionsutbetalningarna blir lägre eftersom de också ska räcka till den medförsäkrade om man dör före honom eller henne. Hur mycket lägre premiepensionen blir beror på den egna och partnerns åldrar. Tanken är att utbetalningarna totalt sett ska bli lika stora som om man inte haft efterlevandeskydd. I beräkningarna görs ingen skillnad på män och kvinnor. Om man valt efterlevandeskydd så blir även arvsvinsten betydligt lägre eftersom den delas mellan en själv den medförsäkrade. Efterlevandeskydd kan också tecknas inom två månader från det att äktenskap ingåtts mellan två pensionärer eller då någon som pensionär får barn (torde enbart gälla män). Sfa-sambo: Person med vilken man tidigare varit gift och/eller har eller har haft gemensamma barn med. 7

8 Omräkning av pension Sker varje årsskifte
Inkomst- och tilläggspension följer löneutvecklingen minus 1,6 % (normen) Premiepensionen följer värdet på dina fonder Garantipensionen följer prisutvecklingen (PBB) Även premiepensionen räknas om vid varje årsskifte. Omräkningen sker för att pensionsbeloppet ska motsvara behållningen i valda fonder. Om man väljer traditionell försäkring när man går i pension är det tilläggsbeloppet som räknas om. Tilläggsbeloppet är den summa som betalas ut utöver det garanterade beloppet. Garantipensionen räknas om dels i förhållande till hur tilläggs-, inkomst- och eventuell änkepension ändras, dels i förhållande till prisutvecklingen i Sverige. Pensionen kan även räknas om under året. Den räknas om när pensionstagaren ändrar civilstånd eller när en annan pension som t.ex. änkepension tillkommer eller ändras. 8

9 Balanstalet ( bromsen)
Tillgångarna (årliga pensionsavgifter + avkastningen på AP-fonderna) – Skulderna (framtida förväntade pensionsutbetalningar) = Balanstalet Balanstal högre än 1 = högre pension Balanstal lägre än 1 = lägre pension 2009: 1,0160 2010: 0,9826 2011: 0,9549 2012: 1,0024 2013: 1,0198 ”Bromsen” är pensionssystemets regler för balansering. Balans­reglerna mäter ekonomin i systemet, det vill säga pensionssystemets tillgångar och skulder. Om skulderna är större än tillgångarna krävs lägre utgiftsökning för att återfå systemet i ekonomisk balans. För att åstadkomma detta görs en justering av indexeringen, det vill säga att balanseringen minskar räntan i pensionssystemet. När balanseringen aktiveras och systemet efter det får ett överskott används överskottet till att höja räntan i systemet. Inkomst- och följsamhetsindexeringen blir högre, tills man är tillbaka på den nivå pensionerna skulle ha legat på utan balansering. Egentligen är det fel att tala om en broms. Det är en balansmekanism. Balansmekanismen har behövt användas de senaste åren. I samband med finanskrisen 2008 sjönk värdet i AP-fonderna, vilket påverkade tillgångssidan negativt. Året efter, 2009, var det i första hand lägre pensionsavgifter som drog ner tillgångssidan. På skuldsidan betyder t ex ökad medellivslängd att de förväntade pensionsutbetalningarna ökar, när vi lever längre. Reglerna om balanseringen är några av de nya regler som finns i den allmänna pensionen. Skälet att man införde balanseringen är att man ville skapa ett hållbart system över tiden; ett system som rättar sig efter den ekonomiska verkligheten. Reglerna gäller också under spartiden men har då mindre betydelse eftersom pensionen kan återställas efter något eller några år och spartiden är lång. 9

10 Alla tjänar inte på att jobba efter 65!
Kan gälla dig som har garantitillägg Kan gälla dig som har garantipension Inte riktigt alla tjänar på att stanna kvar i arbete efter 65 års ålder. Garantitillägg - en del av tilläggspensionen: Den som tillhör den så kallade mellangenerationen (födda mellan 1938 och 1953) får en del av sin pension från det nya systemet och en del av pensionen från det gamla systemet. År 1994 fattades beslut om att byta pensionssystem. Garantitillägget är en garanti för att den sammanlagda inkomstgrundade ålderspension minst ska motsvara den pension man tjänat in till och med år Garantillägget ska beräknas utifrån den årliga pension som gäller när en omräkning görs. Det finns inte heller någon bestämmelse som ger en uppräkning av garantitillägget vid sent uttag. Detta kan betyda att en ökad inkomstgrundad pension kan medföra ett sänkt garantitillägg varför ett extra arbetsår eller ett senare uttag av pensionen kanske inte har någon effekt på den totala pensionen. Garantipension: Garantipensionen kan den få som har en låg egen inkomstpension. Garantipensionen är en utfyllnad till den inkomstgrundade pensionen. En högre inkomstgrundad pension medför därför en lägre garantipension. Upp till en viss nivå minskas garantipensionen exakt med den inkomstgrundade pensionen, över denna nivå minskas den med 48 %. Att fortsätta arbeta eller att vänta med pensionsuttaget för den som har låg inkomstgrundad pension kan innebära att den totala pensionen inte höjs eller ökar med en mindre andel. 10

11 61-åringarna lever farligt
Pensionen blir väldigt låg Kapitalförsäkringar A-kassa Arbetsmarknadsutbildning Kronofogden Att ta ut pension från 61 års ålder är en möjlighet för den som av olika skäl vill börja ta ut sin pension tidigt. Men det finns nackdelar med ett tidigt pensionsuttag. Pensionen sjunker. Den som tar ut pensionen tidigt får ett högre delningstal vilket innebär att ett lägre belopp betalas ut varje månad, livet ut. Om man dessutom slutar att arbeta betyder det att pensionsrätterna blir lägre än om man fortsatt att tjäna in till sin pension. Många 61-åringar blir erbjudna att teckna kapitalförsäkringar. De uppmanas då att ta ut sin pension och placera den för att på så sätt få en högre värdeökning på pengarna. Andra tar ut en del av sin pension för att kunna utnyttja vissa pensionärsrabatter. Men den som tar ut sin pension mister sin rätt till a-kassa i motsvarande grad. Det kan också bli svårare att t ex få delta i arbetsmarknadsutbildningar. Uttagen pension är dessutom utmätningsbar, vilket den inte är annars. 11

12 Övriga förmåner Bostadstillägg Äldreförsörjningsstöd 12
I de fall där pensionen blir väldigt låg så finns det behovsprövade förmåner att söka för ålderspensionärer. Bostadstillägg för pensionärer och äldreförsörjningsstöd betalas ut från 65 års ålder om ansökan om stödet beviljas. 12

13 Boendeformer Hyrd bostad Bostadsrätt Egen fastighet
Annat boende, till exempel: Äldreboende/serviceboende Inneboende Husvagn Man kan få bostadstillägg för olika boendeformer som t.ex. hyrd bostad, bostadsrätt, egen fastighet, annat boende. Hyrd bostad Hyran samt övriga kostnader som rep. Fond, avgift inglasning av balkong, TV & internet om hyresvärden tecknat och ingår i hyran. Om det inte ingår värme, vatten och sophämtning i hyran så lägger man till ett schablonbelopp. Om hushållsel, möbler ingår i hyran så drar vi av den kostnaden och är den inte spec. så är det schablon. OBS! Parkering får inte räknas med, är ingen boendekostnad. Bostadsrätt Månadsavgiften och 70% av räntekostnaderna för lån med bostaden som säkerhet. Egen fastighet Fastighetsavgiften, 70 % av tomträttsavgäld, schablon för uppvärmning, vatten, avlopp, sophämtning, underhåll och försäkring och 70% av räntekostnader för lån med bostaden som säkerhet Annat boende Avgiften för boendet, ej avgift för mat och omvårdnad. 13

14 Bostadstilläggets storlek
Boendekostnad som ersätts, max kr Nivå för ensamstående, max kr Nivå för gift/sambo/registrerad partner, max kr Inkomster och tillgångar påverkar storleken Fribelopp kr för ensamstående kr för gift/sambo/registrerad partner Bostadstillägget är helt skattefritt Inkomst, bostadskostnad och förmögenhet påverkar storleken på BTP. Man kan få BTP med 93% av bostadskostnaden, det finns ett tak på 5000 kr per månad, som gift kan man få 93% av 2500 kr per person. Ensamstående kan år få 170 kronor extra. Om makar lever åtskilda ex. en boende på äldreboende så kan man få BTP som ensamstående. Bostadskostnaden delas lika även om det bara är en som uppbär pension. Fribelopp, nästan samma som garantipensionen, kr för ogifta och kr för gifta. Avsikten med fribelopp är att den sökande ska få tillgodoräkna sig ett belopp för grundläggande konsumtionsbehov, innan bostadstillägget börjar reduceras. Fribeloppet motsvarar närmast de basnivåer som gäller för oavkortad garantipension Den summa som återstår efter avdrag för fribeloppet är din reduceringsinkomst, alltså den inkomst som ligger till grund för beräkningen av bostadstillägget. Har man väldigt låga inkomster så kan man få särskilt bostadstillägg eller äldreförsörjningsstöd. Vid beräkning av BTP så prövas detta automatiskt. BTP= Bostadstillägg för pensionärer 14

15 Äldreförsörjningsstöd
Ger skälig levnadsnivå när annan pension inte räcker Berör t ex den som inte får full garantipension, t ex för man bott utomlands som vuxen Skiljer sig från garantipension eftersom hela stödet är behovsprövat Villkor: måste ha prövat garantipension, måste ha prövat pensioner utomlands Äldreförsörjningsstödet är ett stöd om inte de andra pensionsförmånerna räcker till. Det betyder att man först måste ta ut andra förmåner som man har rätt till. Det gäller inkomstgrundad ålderspension, garantipension, bostadstillägg till pensionärer och särskilt bostadstillägg. Äldreförsörjningsstödet betalas ut från och med månaden du fyller 65 år. Du kan ha rätt till äldreförsörjningsstöd om du: bor i Sverige och är 65 år (du räknas som boende i Sverige om du planerar att stanna här minst ett år) tar ut alla pensionsförmåner du har rätt till och ändå inte når upp i skälig levnadsnivå   15

16 Pensionärerna slipper anmäla vanliga inkomständringar
Pension från Pensionsmyndigheten. Utbetalningar från Försäkringskassan. Pågående tjänstepension från Alecta AFA AMF KPA SPV

17 Här är undantagen Äldreförsörjningsstödet omfattas inte av den nya lagen. Det tidsbegränsas även fortsättningsvis ett år. Om pensionären har oregelbundna inkomster till exempel näringsverksamhet eller arbetsinkomst. För de som har tidsbegränsade hyreskontrakt

18 Hur vet jag vad som gäller mig?
De som redan har bostadstillägg får ett skriftligt besked om att de får bostadstillägg tillsvidare. Om inte, kommer en ny ansökan att skickas när det är dags att söka om bostadstillägget Information till servicekontor

19 Om du flyttar utomlands
Garantipension betalas ut i EU/EES-länder Äldreförsörjningsstöd betalas ut i ett år EU/EES-land och i tre månader i andra länder Bostadstillägg gäller bara bostäder i Sverige För den som vill flytta utomlands gäller lite olika regler. Garantipensionen betalas ut om du flyttar till ett EU/EES-land och kan även gälla i Kanada. Äldreförsörjningsstödet betalas ut i ett år i EU/EES-land och i tre månader om du flyttar till andra länder. Bostadstillägget betalas bara ut till den som varaktigt bor i Sverige. Vistas du utomlands kortare tid än sex månader påverkas inte bostadstillägget. 19

20 Skatt och bostadstillägg utjämnar bruttopensionen 2011: En skillnad på kr brutto blir kr i disponibel inkomst. Sammanfattning: Basen i den allmänna pensionen är att de inkomster vi tjänar in under vårt arbetsliv är grunden för vår pension. Hela livet räknas! Men det finns också krockkuddar för den som inte tjänat in tillräckligt med egen pension. Marginaleffekterna är stora. Förutsättningar: Hyra kr. Ingen förmögenhet. KÄLLA: SWEDBANK 20 20

21 Total pension 2010 Så här stora är de genomsnittliga pensionerna i dag. Den största delen kommer från den allmänna pensionen. Här ingår även premiepension och garantipension. Andelen tjänstepension är i genomsnitt omkring 20 procent av pensionen, mer för män än för kvinnor. Det privata pensionssparandets andel av pensionen är litet.

22 Total pension 2010, åldersfördelat
Tittar man på hur pensionen ser ut för olika årgångar så ser mönstret inte särskilt annorlunda ut. Den allmänna pensionen är den största delen av pensionen. Men ju yngre pensionärer, desto större betydelse har tjänstepensionen och det privata pensionssparandet. Det är också stora skillnader i utfall för kvinnor och män när det gäller den totala pensionen.

23 Medellivslängden i Sverige kvinnor / män
Medellivslängden har stor betydelse för våra pensioner. Medellivslängden räknas dock ut som en genomsnittlig förväntad livslängd för varje årskull. Här tas t ex ingen hänsyn till skillnader i förväntad livslängd för t ex kvinnor och män eller olika typer av utbildning. Sedan den nya pensionen i mitten på 90-talet så har medellivslängden ökat med drygt två år i genomsnitt. Tittar man mer i detalj på hur medellivslängden förändrats för olika grupper finns det dock stora skillnader. Männen knappar över lag in på kvinnorna. Män med hög utbildning har ökat sin livslängd med nästan 3 år, medan kvinnor med låg utbildning inte ens lever ett år längre än när pensionsreformen genomfördes. Män med hög utbildning har en högre förväntad livslängd än kvinnor med låg utbildning.

24 Mer pension i början Diagrammet ovan visar hur pensionen utvecklas med de olika alternativen vid en tillväxt på 1,6 procent. I det gällande systemet med följsamhetsindexering så kommer pensionen i så fall att vara oförändrad från år till år. I ett system utan följsamhetsindexering skulle pensionen initialt vara lägre men sedan följa tillväxten och så småningom överstiga pensionen i systemet med följsamhetsindexering. För en person som uppnår genomsnittlig livslängd spelar valet av metod ingen roll eftersom den totala utbetalningen från inkomstpensionen blir lika stor i båda fallen. De som leverkortare än genomsnittet tjänar på det nuvarande systemet, medan de som lever längre än genomsnittet gör en förlust jämfört med om normen inte hade inkluderats i delningstalet. Källa: Swedbank, Institutet för Privatekonomi.

25 Utveckling av en tilläggspension på 144 000 kr med följsamhets- indexering jämfört med den tidigare använda prisindexeringen (siffrorna i diagrammet visar differensen) Var det bättre förr när alla pensioner räknades upp med priserna? Fram till 2010 hade följsamhetsindexeringen en klart bättre utveckling än prisindexeringen. År 2010 svängde den utvecklingen. Det mest sannolika scenariot är dock att pensioner som knyts till följsamhetsutvecklingen kommer ha en bättre värdeutveckling än de som stiger med prisindex.