AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND

En presentation över ämnet: "AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND"— Presentationens avskrift:

1 AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND
HINDER, UTMANINGAR, MÖJLIGHETER

2 AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND
Autistiskt syndrom Aspergers syndrom Atypisk autism

3 Autismspektrumtillstånd
Socialt samspel Språk och kommunikation Intresse, beteende

4 FÖREKOMST Totalfrekvensen vad gäller autismspektrumtillstånd hos barn uppskattas vara 0,5-1,0 %

5 JOINT ATTENTION/ DELAT INTRESSE
Förmågan att samordna sin uppmärksamhet med någon annan. Många anser att det är det första steget till socialt samspel. Den startar redan när man är ett litet spädbarn.

6 JOINT ATTENTION

7 Theory of Mind/ Mentaliseringsförmåga
Att kunna skapa inre bilder av andras tankar och känslor. Att förstå hur andra tänker, är viktigt för att kunna förstå deras handlingar.

8 Hinder när förmågan brister
Svårt att förstå och avläsa samspel. Socialt samspel blir energikrävande och kräver koncentration Onödig kommunikation blir ointressant Aktiviteten viktigare

9 MENTALISERINGSFÖRMÅGA

10 CENTRAL KOHERENS/ FÖRMÅGA ATT SE SAMMANHANG
Samordna detaljer till en helhetsbetydelse Kunna lägga till underförstådd mening till det du ser/hör

11 Hinder när förmågan brister
Världen upplevs som fragmentarisk Svårt att uppfatta hela situationen Fokusera på detaljer som kan uppfattas som oviktiga för andra Svårt att tolka situationer, p.g.a. oförmåga att läsa in det som inte sägs/syns

12 EXEKUTIVA FUNKTIONER Förmågan att planera

13 Hinder när förmågan brister
Svårt att veta när och var ska jag börja, hur ska jag göra. Svårt att hitta alternativ, när det inte blir som jag planerat.

14 EXEKUTIVA FUNKTIONER

15 PERCEPTION LUKT SMAK KÄNSEL LJUS LJUD

16

17 Barns förmågor kartläggs De olika miljöerna där barnet finns beskrivs
BASUTREDNING Barns förmågor kartläggs De olika miljöerna där barnet finns beskrivs Medicinsk del ingår

18 Utredning på BNP-mottagningen
Fördjupad utredning utifrån de fyra olika kompetenserna. Belysning av de områden som påverkar ömsesidigt socialt samspel, kommunikation, intresse och beteende Ställningstagande till ev. andra barnpsykiatriska diagnoser

19 Efter utredning Möjlighet till stöd via Barn- och ungdomshabiliteringen Möjlighet till stöd via LSS, Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Möjlighet att söka vårdbidrag Möjlighet att söka särskild undervisningsgrupp

20 INREMITTENTER 2010 2011 PRIMÄRVÅRD 3 2 ELEVHÄLSOTEAM/SKOLHÄLSOVÅRD 83
BHV/BARNKLINIKEN 15 18 BUP 52 76 SOCIALTJÄNSTEN BUH 5 6 UTOMLÄNS 1 164 189

21 RESULTAT DIAGNOS 2010 2011 AUTISTISKT SYNDROM 68 59 ATYPISK AUTISM 35
37 ASPERGERS SYNDROM 17 15 ÅLDER FLICKOR POJKAR 2010 2011 0-4 ÅR 5 13 14 5-12 ÅR 17 16 42 56 13-18 ÅR 21 41 57 19 ÅR 1 Summa 43 62 113 127

22 FLICKPROJEKTET, Svenni Kopp.
Skolans värld: Vill från tidiga år inte gå till skolan Ensam på rasterna Vill inte delta i gymnastiken Följer med i undervisningen upp till klass 4-5 Hög frånvaro under högstadiet Erfarenheter: De flesta har sömnproblem Matproblem ADL-funktion låg Stora svårigheter med taktil perception Speciella intressen som att pyssla, fantasy, djur mm.

23 UTMANINGAR Struktur Schema Förberedelse
Tala tydligt och kortfattat, konkret gärna med text och bild Skämta lagom Om det uppstår missförstånd – fundera på hur uttryckte jag mig. Uppmuntran, beröm och belöning

24 UTMANINGAR Tydliggörande i vardagen ”De sju frågorna”
Vad ska jag göra nu? Var ska jag vara? Med vem ska jag vara? Hur länge ska det hålla på? Vad ska hända sedan? Vad ska jag ha med mig? Varför ska jag göra det?

25 MÖJLIGHETER Ser saker ur ett annat perspektiv Är noggrana Är punktliga
Är kunniga inom specialområden Har detaljseende Är ärliga Är noga med syfte Originella tänkare – väljer sina egna vägar!

26