Idrottens jämställdhetsarbete Västra Götalands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna 16 mars 2019 Sara Wiggberg, sara.wiggberg@rf.se.

En presentation över ämnet: "Idrottens jämställdhetsarbete Västra Götalands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna 16 mars 2019 Sara Wiggberg, sara.wiggberg@rf.se."— Presentationens avskrift:

1 Idrottens jämställdhetsarbete Västra Götalands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna 16 mars Sara Wiggberg,

2 Program Inledning Jämställdhet bland idrottens ledare – rapport Varför och hur jobbar idrotten med jämställdhet? Frågor/diskussion Slut

3 Hur ser ditt sammanhang ut?
Internationella organisation Riksidrottsförbundet/ SISU Idrottsutbildarna Specialidrottsförbund Distrikt Förening Idrottaren Innan vi börjar med genomgången av jämställdhet och inkludering…Viktigt att landa i vilket sammanhang vi befinner oss i. Dels genom research innan och sedan på plats använda denna modell och gå igenom hur idrottaren har flera sammanhang att förhålla sig till. Sedan: låt deltagarna sätta in sig själva i de sammanhang de befinner sig i. Låt deltagarna reflektera över vilket sammanhang de befinner sig i och vilka raster som finns runt om, och hur det påverkar dem.

4 Utvecklingsresor - tillsammans mot 2025
Fem prioriterade utvecklingsresor En ny syn på träning och tävling Inkluderande idrott för alla Jämställd för en framgångsrik idrott Den moderna föreningen engagerar Ett stärkt ledarskap

5 Utvecklingsresor - tillsammans mot 2025
Fem prioriterade utvecklingsresor En ny syn på träning och tävling Inkluderande idrott för alla Jämställd för en framgångsrik idrott Den moderna föreningen engagerar Ett stärkt ledarskap

6 Jämställdhet bland idrottens ledare
Jonnie Nordensky & Jenny Svender

7 Ideellt arbete

8 Typ av ideellt arbete

9 Ledare i barn- och ungdomsidrotten

10 Ledares ålder

11 Samband mellan ledare och utövare

12 Ledare och tränare för landslag

13 Huvudtränare för landslag

14 Män som ledare Utför helst det ideella arbetet inom idrotten, vanligen som aktivitetsledare, styrelseuppdrag och inom utbildning – nära den konkreta idrottsaktiviteten Är primärt barn- och ungdomsledare i åldern år. Är ledare tillsammans med bara män i dart, biljard och issegling (i princip också i cricket, bandy och ishockey). Är ledare i drotter med stor andel pojkar bland utövarna samt idrotter som är relativt könsjämna. Är vanligen den som leder landslag, i synnerhet herrlandslag… …och är då nästan alltid huvudtränare.

15 Kvinnor som ledare Utför helst det ideella arbetet utanför idrotten. Inom idrotten: kommunikation, opinionsbildning och penninginsamling – utan direkt koppling till konkret idrottsaktivitet Endast i en åldersgrupp är kvinnor i majoritet bland barn- och ungdomsledare: år. Är i klar majoritet som barn- och ungdomsledare i ridsport, konståkning & gymnastik, där stor andel av utövarna är flickor Utgör en tredjedel av landslagsledarna, både i lag- och individuell idrott… …men sällan som huvudtränare Kvinnor med ledaruppdrag inom barn- och ungdomsidrott utbildar sig i högre utsträckning än män

16 Vilka är dina reflektioner på rapporten?

17 Utvecklingsresor - tillsammans mot 2025
Fem prioriterade utvecklingsresor En ny syn på träning och tävling Inkluderande idrott för alla Jämställd för en framgångsrik idrott Den moderna föreningen engagerar Ett stärkt ledarskap

18 Inkluderande idrott för alla
Inkludering av grupper som idag inte ses som norm i samhället Så mycket mer än integration. Det är inte de som inte är med som ska anpassa sig, utan idrotten ska förändras för att passa fler. Underrepresentation av människor med funktionsnedsättning och som är utomeuropeiskt födda Fler människor (exempelvis HBTQ-personer, ekonomiskt utsatta) känner sig inte alltid välkomna Alla ska känna sig välkomna till svensk idrott

19 Jämställdhet för en framgångsrik idrott
Svensk idrott har inte lyckats nå sina jämställdhetsmål. Krafttag krävs. Flera projekt genom åren men de har inte bidragit till att ändra strukturer, kultur och styrsystem. En organisation som inte arbetar för jämställdhet är irrelevant i dagens samhälle I svensk idrott ska män och kvinnor ha samma förutsättningar att idrotta och möjlighet att påverka.

20 Idrottsrörelsens jämställdhetsmål
Värdering och prioritering Villkor och förutsättningar Idrottsrörelsens jämställdhetsmål Möjligheter att utöva och leda Delaktighet och inflytande (40/60…) Jämställdhetsintegrering

21

22 #metoo #timeout #visparkarbakut #utfoulad #tystdansa

23 #metoo #timeout Skala från kränkande ord och osynliggörande till våldtäkt Mönster: män utsatte kvinnor för diverse Tystnadskultur Skuld och skam

24 DF/SF IF Mord, allvarliga angrepp, hot, våldtäkt
Polisanmälan – ring 112 Anmälan till idrotten RF Polisanmälan - om ej akut 11414 Anmälan till idrotten Misshandel, systematiska kränkningar, sexuella övergrepp DF/SF Lättare slag eller sparkar, trakasserier/sexuella trakasserier Polisanmälan – om ej akut 11414 Anmälan till idrotten Fysiska och verbala påhopp – knuffar, sexuella anspelningar Individ – Laget Ansvariga vuxna i klubben och föräldrar. IF Språkbruk, sexistiska/homofobiska skämt, bråk på ”skoj” etc Individ –tränare Föreningens värdegrund

25 Hur det hänger ihop… Våld/Säkerhetsfrågor Sexuella trakasserier Trygg Idrott Proaktivt jämställdhets- och inkluderingsarbete Våld/Säkerhetsfrågor Sexuella trakasserier Trygg Idrott Proaktivt jämställdhets- och inkluderingsarbete

26 Idrottsombudsmannen Uppgift: 1) Ta emot ärenden, ge råd, vägledning
2) Utreda ärenden 3) Hantera ärenden med stöd av interna sakkunniga 4) Hantera ärendelogg i visselblåsartjänsten Öppnade 15 november 2018 Telenr: , mail: Kontakta under kontorstid

27 Visselblåsartjänst Syfte: att göra det lättare att anmäla allvarliga missförhållanden inom idrotten. Till exempel handla om ekonomiska oegentligheter, övergrepp eller trakasserier. Ett alternativ då en person inte vågar eller vill anmäla. Visselblåsartjänsten är krypterad och lösenordsskyddad. Alla meddelanden behandlas konfidentiellt och den som anmäler har möjlighet att vara anonym.

28 Skapa Trygga Idrottsmiljöer
Mobbning Trakasserier Sexuella övergrepp och sexuella trakasserier Våld Varje avsnitt innehåller: Definition Hur uppstår? Hur förebyggs? Frågor att fundera över Utöver det finns guider till Polisanmälan och Socialtjänstanmälan samt checklista och handlingsplan.

29

30 5 steg mot en jämställd och inkluderande idrott
Genomgång av 5 stegs-kartan: 5 steg mot en jämställd och inkluderande idrott är döpt efter denna modell, som kan vara bra att hålla i och använda i förändringsprocessen. Denna modell kan utgöra grunden för handlingsplanen-> nulägesanalys-> målbild (var vill vi?) ->vad behöver vi lära oss mer om? -> vilket stöd finns i föreningen och var finns det ev motståndet? -> vad behöver vi göra för att förändra det vi behöver förändra? (mikro och makrohandlingar)

31 Normer och jämställdhet kan kännas som stora ämnen som är svåra att greppa. Därför har vi brutit ned dem till olika rum så att de ska kunna bli lite mer greppbara. Det är viktigt att fundera på hur det ser ut i föreningens olika rum. Det kommer vi att jobba med lite mer senare, att titta på oss själva.

32 Begreppsquiz Begreppsquizets syfte är att deltagarna ska få lära sig mer om begreppen inom jämställdhet och inkludering genom dialog. går till så att deltagarna delar in sig i lag om 3-4 personer. Varje lag får välja en person som skriver ned svaren och välja ett lagnamn. Kör en runda och lyssna in lagnamnen innan ni börjar. Ni kommer inte att hinna med alla begreppen så välj bort några stycken för att hinna med och ta med de du själv tycker är mest relevanta. Under varje bregrepp finns en kortare förklaring samt varför just det begreppet är relevant för idrotten. Räkna ihop och numrera frågorna så att det blir tydligt hur många rätt det går att ha.

33 Diskrimineringsgrunderna
Kön Sexuell läggning Religion/annan trosuppfattning Etnisk tillhörighet Ålder Könsidentitet eller könsuttryck Funktionsnedsättning Be gruppen/deltagarna om att räkna upp diskrimineringsgrunderna innan du visar denna. Ofta är det något person som kan några och så fyller andra på. Var snäll i rättningen (men det rätta svaret måste såklart uttalas), det skapar en känsla av att det inte gör något att göra fel. Berätta om att de sju diskrimineringsgrunderna alla har att göra med idrotten eftersom vi behöver tänka på alla dem när vi pratar Inkluderande idrott. Till varje diskrimineringsgrund hör en norm: Kön- könsnormer Sexuell läggning- heteronormen Religion/annan trosuppfattning- kulturkristna normen Etnisk bakgrund- vithetsnormen Ålder- medelålders normen i styrelserummen, ungdomsnormen vid träning och tävling Könsidentitet eller könsuttryck- tvåkönsnormen (tanken om två kön), cisnormen (att du förväntas ha ett linjärt kön hela livet) Funktionsnedsättning- funktionsnormen

34 Jämställdhet Kvinnor och män ska ha samma möjlighet att forma samhället (idrotten) och sina egna liv (deltagandet i idrottsrörelsen) Makt, inflytande, ekonomi, hälsa, utbildning, arbete och fysisk integritet. Visa gärna bilden efteråt på hur det ser ut i styrelserummen som ett exempel på hur ojämställdhet kan ta sig uttryck.

35 Könsfördelning styrelseledamöter i SF och idrottsförening
Utvecklingen går åt rätt håll, om än ganska långsamt. Krav på SF från och med juni Inskrivet i stadgarna gällande SF:s styrelse och valberedning. (RF, 2018) (Centrum för Idrottsforskning, 2016)

36 Inkludering Att alla ges möjlighet att delta på bra villkor utifrån sina egna förutsättningar Förhållningssätt som bygger på nyfikenhet och intresse för andra och nya lösningar Inkludering är mer ett förhållningssätt än ett mål. Inkludering handlar om att alla ges möjlighet att delta på bra villkor, men också att idrotten formas i dialog för att kunna passa så¨många som möjligt. Gör gärna skillnaden tydlig för deltagarna: Integration- en individ/grupp ska komma in och anpassa sig till ett redan färdigt system Inkludering- en individ/grupp bjuds in till ett flexibelt system där det också går att forma om så att de nya känner sig välkomna och sedda

37 Normer Oskrivna regler som avgör handlingsutrymmet för människor i ett sammanhang, beroende på hur nära eller långt ifrån normen en befinner sig. Fördelar makt i ett rum Förändras över tid Normer som är oskrivna regler formar vårt sammanhang, men normer finns inte av bara farten utan det är individer som bär upp systemet och därför kan de som bär upp dem-vi- också förändra dem. För att förändra normer behöver vi först synliggöra dem (se tex frågor i samtalsduken). Den som ingår i normen och alltid varit självklar kan ibland ha svårare än den som bryter mot normer att se dem eftersom det Är först när en bryter mot normer som de blir synliga. Exempel: om en person lever som heterosexuell hela livet enligt kärnfamiljsnormen är eventuellt inte heteronormen den mest närvarande i den individens liv. Det går såklart att vara medveten om normer även om vi själva är norm men vi behöver ev. inte förhålla oss till den varje dag, i varje sammanhang till skillnad från den som bryter mot normen. Oftast både bryter och följer en person normer, beroende på sammanhang.

38 Maskulinitetsnorm Den norm som gör att män som passar in i förväntningarna på hur en ska vara som kille är mest självklara i ett rum/sammanhang och att kvinnlighet/femininitet står lägre i rang Förväntningar på hur en kille ska vara kan vara tex att vara hård, inte vika ner sig, inte gråta, visa känslor som ilska och aggression men inte osäkerhet eller att man är ledsen eller osäker.

39 Vithetsnorm Norm som gör personer med ett svenskklingande namn och ljus hudfärg mer självklara än andra i ett sammanhang Medför att vithet/ljus hudfärg kopplas samman med något önskvärt, som står över att ha mörk hudfärg och ha ett ”utländskt” namn

40 Funktionsnorm Föreställningen att de flesta kroppar fungerar på samma sätt och har full funktionsförmåga. De som bryter mot funktionsnormen kan anses konstiga. Funktionsnormen

41 Normmedveten idrott En idrott där vi är medvetna om de normer som präglar ett sammanhang och förhåller oss aktivt till dem. Det räcker dock inte med att vara medveten, vårt mål är att förändra de normer som hindrar, osynliggör och exkluderar. En normmedveten idrott är en idrott där vi som är verksamma i den är medvetna om normerna som präglar vårt sammanhang. Då behöver vi först se: vilka är vi hos oss? Vem är mest självklar och vem har svårare att passa in? Här går det att ta hjälp av Frågorna i samtalsduken för föreningar (den blå) för att ställa sig frågor som gör att det blir lättare att se normerna i föreningen.

42 Privilegier Fördelar som hör ihop med att tillhöra normen
Ofta är ett privilegium att slippa tänka på normer  Utmärkt position för att driva förändringsarbetet för jämställdhet och inkludering Privilegier hänger ihop med att tillhöra normen och är fördelar som man kanske tar för givet i position när man tillhör normen. En fördel kan tex vara att en person som lever i en olikkönad (heterosexuell) relation slipper fundera på hur reaktionerna blir när den personen berättar om sin familj. En person som lever i en samkönad relation (och är homo-bisexuell) förhåller sig alltid till normen mer aktivt eftersom det är osäkert hur personen ifråga kommer bli bemött.

43 Rättning av quiz! Det här fotot av Okänd författare licensieras enligt CC BY-SA

44 Sammanfattning - Jämställdhet inom svensk idrott är inte en självklarhet; det krävs kontinuerligt arbete - Våga börja - Använd den kompetens och det material som finns inom idrottsrörelsen och/eller hämta inspiration utifrån - Ett framgångsrikt jämställdhetsarbete är systematiskt och metodiskt - Börja inte ”någon annanstans” utan i ditt närmaste sammanhang - En trygg idrottsmiljö främjar en framgångsrik idrott

45 Vem som bär frågan spelar roll

46 Tack!