Lägesbild nationellt och lokalt gällande ungdomars drogvanor

En presentation över ämnet: "Lägesbild nationellt och lokalt gällande ungdomars drogvanor"— Presentationens avskrift:

1 Lägesbild nationellt och lokalt gällande ungdomars drogvanor
Lägesbild nationellt och lokalt gällande ungdomars drogvanor Narkotikafri skola 14 maj 2019 Maria Martini

2 10 stadsdelsrapporter https://socialutveckling. goteborg

3 Sammanfattning - Göteborg
Rökning Rökningen har minskat i båda åldersgrupperna. Alkohol konsument Andel alkoholkonsumenter har minskat i båda åldersgrupperna. Intensiv- konsumtion av alkohol Andel elever som anger intensivkonsumtion har minskat i båda åldersgrupperna. Narkotika Ett par procentenheter ner från 2013 Bjudvanor Färre föräldrar bjuder sina barn på alkohol i båda åldersgrupperna. Skoltrivsel Andelen som svarat att de trivs bra eller mycket bra har minskat något Skolk Regelbundet skolk har minskat i båda åldersgrupperna. Sammanfattning av hela Göteborgsundersökningen

4 Några fakta om läget Narkotika bland de yngsta = cannabis
Några fakta om läget Narkotika bland de yngsta = cannabis All övrig substansanvändning sjunker – inte cannabis Cannabis inte samma drog som för ett antal år sedan – THC Normaliseringen - Eleverna tycker inte cannabis är lika farligt Fler killar använder cannabis men tjejer anger mer problem Stor skillnad mellan åk 9 och gym 2 Stor skillnad mellan skolorna Skyddsfaktorer viktiga – familjen, skolan Stor risk om vännerna använder Tramadol Narkotika i de här åldersgrupperna som vi frågar då är narkotika i stort sett lika med cannabis. Det är väldigt få ungdomar som har provat andra typer av droger.

5 Andelen elever som någon gång använt cannabis (hasch och/eller marijuana) och andel elever som använt narkotika (inklusive cannabis). Årskurs 9 och gymnasiets år 2. Göteborg – 2016. Även i undersökningarna i Göteborg är cannabis den klart dominerande formen av narkotika som ungdomarna använt. År 2016 är det i årskurs 9 nästan lika stor andel, 6 procent, som uppger att de använt cannabis som den totala narkotikaanvändningen (inklusive cannabis), 6,5 procent. Motsvarande siffra för cannabisanvändning i gymnasiets år 2 är 18,9 procent jämfört med att 19,8 procent av eleverna uppger narkotikaanvändning totalt

6 Några fakta om läget Narkotika bland de yngsta = cannabis All övrig substansanvändning sjunker – inte cannabis Cannabis inte samma drog som för ett antal år sedan – THC Normaliseringen - Eleverna tycker inte cannabis är lika farligt Fler killar använder cannabis men tjejer anger mer problem Stor skillnad mellan åk 9 och gym 2 Stor skillnad mellan skolorna Skyddsfaktorer viktiga – familjen, skolan Stor risk om vännerna använder Tramadol

7

8 Några fakta om läget Narkotika bland de yngsta = cannabis All övrig substansanvändning sjunker – inte cannabis Cannabis inte samma drog som för ett antal år sedan Normaliseringen - Eleverna tycker inte cannabis är lika farligt Fler killar använder cannabis men tjejer anger mer problem Stor skillnad mellan åk 9 och gym 2 Stor skillnad mellan skolorna Skyddsfaktorer viktiga – familjen, skolan Stor risk om vännerna använder Tramadol

9 THC-halten har ökat! Innehåller över 60 olika cannabinoider varav THC, tetrahydrocannabinol är den viktigaste psykoaktiva substansen. CBD är en annan viktig cannabinoid. Marijuana är torkade växtdelar. THC kon procent och enstaka fall 20. SKL 2008 Hasch är kådan som pressats med olika växtdelar och bindmedel. THC halt 3-15 procent. Skl 2008 Cannabisolja utvinns ur hasch eller marijuana med hjälp av lösningsmedel. THC 20-50procent. Det finns två olika sorters rus, dels det utåtriktade som varar ca min Kallas även fas 1 Det inåtriktade ruset som varar ca 1-3 timmar, Fas 2. Cannabisruset medför att man känner sig avslappnad, upprymd och pratar och skrattar mer än vanligt. Upplevelsen av tid påverkas så att ett par minuter kan verka som timmar eller tvärtom. Om man röker regelbundet, långvarigt cannabis rökande lagras THC i kroppens fettvävnader och ett beroende utvecklas. Detta tar lite olika tid.

10 Några fakta om läget Narkotika bland de yngsta = cannabis All övrig substansanvändning sjunker – inte cannabis Cannabis inte samma drog som för ett antal år sedan – THC Normaliseringen - Eleverna tycker inte cannabis är lika farligt längre Fler killar använder cannabis men tjejer anger mer problem Stor skillnad mellan åk 9 och gym 2 Stor skillnad mellan skolorna Skyddsfaktorer viktiga – familjen, skolan Stor risk om vännerna använder Tramadol

11 Andelen elever som tror att det är liten eller ingen risk att människor skadar sig själva, fysiskt eller på annat sätt, om de provar cannabis ett par gånger. Åk 9 och Gym2. Göteborg – 2016 Farlighetsbedömningen av cannabis förskjutits de senaste åren genom att färre uppfattar det som riskabelt att använda några gånger. Men det är fortfarande så att i jämförelse med alkohol bedöms cannabis som mer farligt av eleverna. I drogvaneundersökningarna tillfrågas eleverna om vilken risk, både fysiskt och psykiskt, de tror är förknippad med användningen av olika droger. Här används frågan Hur stor risk tror du det är att människor skadar sig själva, fysiskt eller på annat sätt, om de provar marijuana eller hasch gånger? Samma trend i riket. Göteborg: Framförallt i gymnasiet och bland pojkarna är det fler som tror att det är ingen eller liten risk att använda cannabis ett par gånger. I de senaste undersökningarna är det över hälften bland gymnasiepojkarna som tror att det är ofarligt. Andelen har successivt ökat sedan 2007, men låg på ungefär samma nivå i de två senaste undersökningarna. Bland gymnasieflickorna finns det också en förändrad syn på cannabis även om den inte är lika tydlig som bland pojkarna. Även i grundskolan syns sedan 2007 en viss förskjutning i synen på cannabis, främst bland pojkarna. Risken vid användning av marijuana eller hasch varje helg. I årskurs 9 är det 13 procent, 17 procent bland pojkarna och 9 procent bland flickorna . I gymnasiet är 10 procent bland flickorna och 22 procent bland pojkarna, totalt 17 procent. I antal är detta 485 elever i årskurs 9 och 527 elever i gymnasiets andra år som tror att det är ofarligt att använda cannabis varje helg. I båda årskurserna är det dubbelt så många pojkar som flickor

12 Några fakta om läget Narkotika bland de yngsta = cannabis All övrig substansanvändning sjunker – inte cannabis Cannabis inte samma drog som för ett antal år sedan – THC Normaliseringen - Eleverna tycker inte cannabis är lika farligt längre Fler killar använder cannabis men tjejer anger mer problem Stor skillnad mellan åk 9 och gym 2 Stor skillnad mellan skolorna Skyddsfaktorer viktiga – familjen, skolan Stor risk om vännerna använder Tramadol

13 Andelen elever som använt cannabis (hasch och/eller marijuana), efter kön. Gymnasiet år 2. Göteborg I undersökningarna i Göteborg är de högsta siffrorna från Förändringarna har dock inte varit så stora. I 2016 års undersökning är det 19 procent i gymnasiets år 2 som använt cannabis någon gång. Det är i gymnasiet tre gånger så stor andel jämfört med i grundskolan. Bland gymnasisterna är det en större cannabisanvändning bland pojkarna jämfört med flickorna, 22 respektive 15 procent. Till antalet är det i gymnasiet 343 pojkar och 227 flickor. Drogvaneundersökningar brukar i allmänhet visa att pojkar i större utsträckning än flickor använder cannabis åtminstone i gymnasiet.

14 Några fakta om läget Stor skillnad mellan åk 9 och gym 2
Några fakta om läget Narkotika bland de yngsta = cannabis All övrig substansanvändning sjunker – inte cannabis Cannabis inte samma drog som för ett antal år sedan – THC Normaliseringen - Eleverna tycker inte cannabis är lika farligt längre Fler killar använder cannabis men tjejer anger mer problem Stor skillnad mellan åk 9 och gym 2 Stor skillnad mellan skolorna Skyddsfaktorer viktiga – familjen, skolan Stor risk om vännerna använder Tramadol

15 Snittet i åk 9 är nästan 6% och snittet i gym2 är 19%
Andelen elever som använt cannabis någon gång, efter kön. Årskurs 9 och gymnasiets år 2. Göteborg – 2016. Snittet i åk 9 är nästan 6% och snittet i gym2 är 19%

16 Några fakta om läget Stor skillnad mellan skolorna
Några fakta om läget Narkotika bland de yngsta = cannabis All övrig substansanvändning sjunker – inte cannabis Cannabis inte samma drog som för ett antal år sedan – THC Normaliseringen - Eleverna tycker inte cannabis är lika farligt längre Fler killar använder cannabis men tjejer anger mer problem Stor skillnad mellan åk 9 och gym 2 Stor skillnad mellan skolorna Skyddsfaktorer viktiga – familjen, skolan Stor risk om vännerna använder Tramadol

17 Använt cannabis någon gång Stor skillnad mellan skolor
HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Använt cannabis någon gång Stor skillnad mellan skolor 23 % Det är stor skillnad på hur eleverna har svarat i de olika skolorna. Grönt är åk 9 där det varierar mellan flera skolor som har 0% elever som testar cannabis medan den med högst värde har 23 %. Gula är gymnasierna (alla) där det varierar mellan 0 och 47% Viktig information till för5äldrar när eleven väljer gymnasieskola. 0 %

18 Tobakskonsumtion – Rökt och/eller snusat under det senaste året. Skillnaden mellan grundskolor och gymnasier

19 Intensivkonsumtion – Berusningsdrickande minst en gång i månaden. Skillnaden mellan grundskolor och gymnasier Gbgs medel 27% 20 % 4 % 0 %

20 Några fakta om läget Skyddsfaktorer viktiga – familjen, skolan
Några fakta om läget Narkotika bland de yngsta = cannabis All övrig substansanvändning sjunker – inte cannabis Cannabis inte samma drog som för ett antal år sedan – THC Normaliseringen - Eleverna tycker inte cannabis är lika farligt längre Fler killar använder cannabis men tjejer anger mer problem Stor skillnad mellan åk 9 och gym 2 Stor skillnad mellan skolorna Skyddsfaktorer viktiga – familjen, skolan Stor risk om vännerna använder Tramadol

21 Andelen elever som uppger att de skolkar ett par gånger i månaden eller oftare bland dem som använt cannabis jämfört med samtliga elever. Åk Regelbundet skolk är en riskfaktor som i olika undersökningar visar på starkt samband med andra riskbeteenden och skolmisslyckande. Om en skola har många skolkande elever är det ofta ett tecken på att eleverna inte trivs och att det finns problem till exempel med droger. Upprepat skolk måste ses som en larmsignal och insatser för att motverka skolk är viktiga förebyggande åtgärder. Bland de elever som använt cannabis någon gång finns det en betydligt större andel elever som också skolkar två gånger i månaden eller oftare jämfört med hur samtliga elever uppger att de skolkar. Framförallt märks det bland flickorna, 36 procent bland flickor med cannabiserfarenhet anger att de skolkar jämfört med 10 procent bland samtliga flickor (cannabiserfarna inkluderade). För pojkarna är motsvarande siffror 20 respektive 6 procent. Totalt blir det 28 procent i gruppen som använt cannabis jämfört med 8 procent bland samtliga elever. Om gruppen som använt cannabis 20 gånger eller mer studeras ökar andelen som skolkar två gånger i månaden eller oftare till 37 procent.

22 Några fakta om läget Stor risk om vännerna använder
Några fakta om läget Narkotika bland de yngsta = cannabis All övrig substansanvändning sjunker – inte cannabis Cannabis inte samma drog som för ett antal år sedan – THC Normaliseringen - Eleverna tycker inte cannabis är lika farligt längre Fler killar använder cannabis men tjejer anger mer problem Stor skillnad mellan åk 9 och gym 2 Stor skillnad mellan skolorna Skyddsfaktorer viktiga – familjen, skolan Stor risk om vännerna använder Tramadol

23 Andelen flickor och pojkar i åk 9 vars vänner har riskbeteenden bland dem som använt cannabis jämfört med samtliga elever En del eller de flesta vännerna En del eller de flesta vännerna dricker sig berusade har provat narkotika

24 Några fakta om läget Tramadol Narkotika bland de yngsta = cannabis
Några fakta om läget Narkotika bland de yngsta = cannabis All övrig substansanvändning sjunker – inte cannabis Cannabis inte samma drog som för ett antal år sedan – THC Normaliseringen - Eleverna tycker inte cannabis är lika farligt längre Fler killar använder cannabis men tjejer anger mer problem Stor skillnad mellan åk 9 och gym 2 Stor skillnad mellan skolorna Skyddsfaktorer viktiga – familjen, skolan Stor risk om vännerna använder Tramadol

25 Minskad tillgänglighet – hur löser vi det?
Insatser Mål ur individens synvinkel Använder 3-10 % Testat % Inte testat 65-75% Väl fungerande behandling - tillit till att den fungerar Stöd till föräldrar Kom ur det! Kunskaper hos dem som möter ungdomar- tillräckligt djupa och breda kunskaper för att kunna resonera. Gör inte om det! Andra drogers inverkan – alkohol, tobak – väl fungerande prevention Fortsätt så! Allmän kunskapshöjning hos allmänheten Individnivå 65-75% har inte använt cannabis – bekräfta de ungdomarna! 14-25% har testa någon gång – gör inte om det! 3-10% röker cannabis – kom ur det! Samhälls- gruppnivå (65-75%) Allmän kunskap om drogen som vänder sig till alla, elever, personal, föräldrar, vuxna. (14-25%) Resonera! Riskmedvetenhet, personal måste ta diskussionen med ungdomar. 3-10 %) Tillit till att systemet fungerar, behandling och stöd ska erbjudas. Stuprör, kan vara positivt utifrån att olika professioner gör sitt, polis, socialtjänst osv. Det handlar om tillit även professioner emellan. Utforskande samtal med ungdomarna. Värderingsövningar, påverka attityder. Trovärdiga vuxna! Våga prata om både negativa och positiva sidor. Öka massan som inte använder – stärka de som inte använder. Uppmuntra! Drogsmart (Trollhättan, Vänersborg) fokusera på sociala konsekvenser snarare än medicinska. Proffs som vågar och kan samtala. (ANDT coacher) Minskad tillgänglighet – hur löser vi det?

26 Förebyggande i skolan – vad fungerar?
Ett gott skolklimat – skolan som social miljö, normgivare och förebilder En tydlig och restriktiv skolpolicy för ANDT – som är förankrad och kommunicerad Pedagogiska insatser i klassrummet (positivt ledarskap, socialt och emotionellt lärande, dialog med eleverna om riskerna med ANDT) Insatser mot skolk och mobbning Insatser av elevhälsan Samarbete med elevernas föräldrar Samverkan med andra aktörer Eleverna är delaktiga i det förebyggande arbetet Källa FHI En tydlig och restriktiv skolpolicy Samarbete med elevernas föräldrar Pedagogiska insatser i klassrummet (positivt ledarskap, socialt och emotionellt lärande, dialog med eleverna om riskerna med ANDT) Insatser mot skolk och mobbning Insatser av elevhälsan Tillgång till en rik och strukturerad fritidsverksamhet som inte bara samlar barn och ungdomar utsatta för många riskfaktorer

27 Göteborgsmodellen - ett exempel på indikatorsbaserat ANDT - förebyggande arbete i skolan
Kunskapsmaterial och väckarklocka – identifiera skolor med höga siffror Konsultation med skolledning och elevhälsa – dialog om skolans behov Erbjudande om långsiktig samverkan – utbildningsplan med förslag på insatser Inleder en process på skolan – första insats blir ofta dialogcafé Ett underlag för stadsdelarna i ett förebyggande arbete med ANDT-frågor Kunskapsmaterial och väckarklocka – Så ser det ut! Vad gör vi åt det? Ger samband mellan bakomliggande risk- och skyddsfaktorer och olika riskbeteenden. Analysen kan ligga till grund för insatser Kartläggning av nuläge och för uppföljning framåt – överensstämmer med de nationella kärnindikatorerna i ANDT-strategin Fördjupningsrapporter avseende skola och enskilda stadsdelar - få så lokala siffror som möjligt – kännas nära; ”våra ungdomar”. Uppgifter på skolnivå – kan få skolor att starta ett drogförebyggande arbete i större utsträckning Ger medial uppmärksamhet Uppföljning av insatser – nästa steg

28 Social utveckling, Social resursförvaltning Göteborgs Stad
Maria Martini Social utveckling, Social resursförvaltning Göteborgs Stad