Fakta om rådjur Storlek: kilo, cm hög, vårt minsta hjortdjur Funnits: år i Skandinavien Äter: Bärris och ljung under vintern. Även sälg,

En presentation över ämnet: "Fakta om rådjur Storlek: kilo, cm hög, vårt minsta hjortdjur Funnits: år i Skandinavien Äter: Bärris och ljung under vintern. Även sälg,"— Presentationens avskrift:

1

2 Fakta om rådjur Storlek: kilo, cm hög, vårt minsta hjortdjur Funnits: år i Skandinavien Äter: Bärris och ljung under vintern. Även sälg, vide, björk, asp, ask och rönn. Bok- och ekollon under ollonår. Under barmarksperioden bärris, ljung, örter och blad från lövträden. Även svamp.

3 Glöms som skadegörare Rådjur har kommit i ”skuggan” i debatten om älg och vildsvin. Skador i skogen från rådjur är inte är lika tydliga som från älg och kronhjort. Skadar skogsplantor långt innan älgbetes- inventeringen, som görs vid cirka två meters medelhöjd på träden.

4 Konkurrens om maten Där det finns älg, kronhjort, dovhjort och rådjur är konkurrensen stor om det naturgivna fodret. Rådjuret betar örter och skogsplantor innan de andra arterna ”hinner dit”. 6-7 rådjur äter lika mycket som en vuxen älg.

5 Jakt i skymundan Rådjursjakt är uppskattad och har lång tradition.
Men jakten har minskat i betydelse, bland annat för att rådjursstammen tidigare minskade när räv och lo ökade. Men också för att jakt efter vildsvin och större hjortdjur tar mycket tid.

6 Långa allmänna jakttider.
Jakt på alla rådjur, även med hjälp av hund, är tillåten 1/10 – 31/1. I de fyra nordligaste länen slutar dock jakten 31/12. Jakten på råbock pågår 16/8 – 30/9. I de områden som drabbades värst av nedfall från Tjernobyl är bockjakt tillåten även 1/5 – 15/6. Rådjurskid får jagas 1/9 – 30/9 utom i de fyra nordligaste länen.

7 Flera jaktformer fungerar
Smygjakt: Jägaren smyger fram Vaktjakt: Jägaren sitter stilla och väntar Jakt med stötande hund: Hunden sätter fart på djuren en kortare sträcka Jakt med drivande hund: Långsam hund följer djuren med skall en längre tid

8 Prata med grannarna Rådjur är stationära och kan jagas på relativt små marker. Men för att verkligen reglera en stam krävs samarbete över större arealer. Man får ingen effekt om grannarna har olika uppfattning om hur stor stammen ska vara och vilken könsfördelning den ska ha.

9 Staten reglerar inte jakt på rådjur

10 Markägaren beslutar om jakten
Markägaren är den som ytterst beslutar om jakten på egen mark. Men samverkan behövs. Gärna i den organisation som finns för älgjakt, om det går att enas om inriktningen på jakten. Viktigt, särskilt i södra Sverige, att jakten på rådjur stimuleras eller att markägaren ställer krav på viss, minsta avskjutning per år.

11