Heckscher Ohlin modellen

En presentation över ämnet: "Heckscher Ohlin modellen"— Presentationens avskrift:

1 Heckscher Ohlin modellen
Föreläsning Heckscher Ohlin modellen Föreläsningen baseras på kapitel 4 i Husted Melvin (Appendix 4.2 ingår men inte appendix 4.1) samt sidorna 117 – 123 i kapitel 5.

2 Heckscher Ohlin modellen antaganden:
Alla aktörer agerar rationellt. 2. Två produkter och två länder. Beteendet styrs av relativpriset, inte av priset i kronor. Ländernas tillgång av produktionsfaktorer är given och teknologin är given. Full sysselsättning. => produktionsmöjlighetskurvan visar vad som kan produceras. Perfekt konkurrens och inga externa effekter.

3 8. Produktionsfaktorerna kan inte röra sig mellan olika länder
6. Produktionsfaktorerna kan röra sig mellan olika industrier i samma land 7. Konsumenternas aggregerade beteende kan illustreras med en uppsättning indifferenskurvor. 8. Produktionsfaktorerna kan inte röra sig mellan olika länder 9. Det finns inga handelshinder för varor och tjänster. 10. Exporten måste betala för importen (Balans i total handel = 0) 11. Arbetskraften är den enda relevanta produktionsfaktorn 12. Konstant skalavkastning (Arbetskraftsåtgång per producerad enhet är oberoende av produktionsnivå)

4 Nya antaganden i förhållande till den klassiska modellen.
13. Två produktionsfaktorer, arbete och kapital. 14. Länderna har tillgång till samma teknologi. 15. Olika branscher använder produktionsfaktorer i olika proportioner. Vissa varor är kapitalintensiva, andra är arbetskraftsintensiva. I produktionen av en arbetsintensiv vara används relativt sett mer arbetskraft än kapital. I produktionen av en kapitalintensiv vara används relativt sett mer kapital än arbetskraft. Exempel: I produktionen av textil krävs mer arbetskraft per enhet kapital än i produktionen av stål. 𝐿 𝑇 𝐾 𝑇 > 𝐿 𝑆 𝐾 𝑆 Det innebär också att i produktionen av stål krävs mer kapital per arbetare än i produktionen av textil. 𝐾 𝑆 𝐿 𝑆 > 𝐾 𝑇 𝐿 𝑇

5 T S I Land C finns det lika mycket kapital som arbetskraft.
I punkt k används det mesta av kapitalet i produktion av stål och det mesta av arbetskraften i produktion av textil. T För att öka textilproduktionen måste resurser flyttas från produktionen av stål. Eftersom det inte finns så mycket arbetskraft i den branschen måste man även flytta kapital. 3 000 m Eftersom kapital är mer användbart i produktionen av stål än i produktionen av textil faller produktionen av stål mer än produktionen av textil ökar. Vi hamnar i punkt m. k 2 000 1 000 S 1 000 2 000 3 000

6 Antag att landet har 100 enheter kapital och 100 arbetare
Textil Stål kapital arbetare o m 40 90 60 10 k 20 80 n p

7 T S I Land C finns det lika mycket kapital som arbetskraft.
I punkt k används det mesta av kapitalet i produktion av stål och det mesta av arbetskraften i produktion av textil. T Om man istället vill öka produktionen av stål flyttas kapital och arbetskraft till stålbranschen. 3 000 m Eftersom arbetskraften gjorde mer nytta i textilproduktionen än i stålproduktionen faller textilproduktionen mer än stålproduktionen ökar. Vi hamnar i punkt n. k 2 000 1 000 n S 1 000 2 000 3 000

8 Antag att landet har 100 enheter kapital och 100 arbetare
Textil Stål kapital arbetare o m 40 90 60 10 k 20 80 n p

9 T S I Land C finns det lika mycket kapital som arbetskraft.
Vi sammanbinder punkterna för att få en produktionsmöjlighetskurva T 3 000 o m k 2 000 1 000 n p S 1 000 2 000 3 000

10 Antag att landet har 100 enheter kapital och 100 arbetare
Textil Stål kapital arbetare o 60 95 40 5 m 90 10 k 20 80 n p

11 Nya antaganden i förhållande till den klassiska modellen.
16. Olika länder har olika relationer mellan tillgång på arbetskraft och tillgång på kapital. Land A är relativt rikt på kapital om 𝐾 𝐴 𝐿 𝐴 > 𝐾 𝐵 𝐿 𝐵 I så fall är 𝑅 𝐴 𝑊 𝐴 < 𝑅 𝐵 𝑊 𝐵 Där R är kapitalavkastning och W lönenivå i respektive Land. Lönen är låg om det finns mycket arbetskraft och kapitalavkastningen är låg om det finns mycket kapital.

12 Produktionsfaktorerna har en avtagande avkastning om vi ökar den ena medan den andra är konstant
Y Y L K Om vi har en arbetare per maskin och ökar till 2 kan produktionen öka ganska mycket eftersom maskinen kan användas större del av dygnet. Men om vi ökar till 3 arbetare per maskin blir produktionsökningen mindre. Och när vi ökar till 4 arbetare per maskin blir ökningen ännu mindre det börjar bli trångt och svårt att arbeta effektivt. Om varje arbetare har två maskiner istället för en blir produktionen större. Ökar vi sedan med en tredje maskin kommer ökningen inte att vara lika stor eftersom det är svårare för en arbetare att övervaka tre maskiner.

13 Löner och kapitalavkastning beror av marginalproduktiviteten
Om K/L är stor har kapitalet en låg marginalproduktivitet. Det innebär att avkastningen på kapital blir låg. Företagen kan inte betala så mycket för att hyra ytterligare en maskin. Eller om man lånar pengar för att köpa maskinen kan man inte betala lika hög ränta. Om K/L är stor innebär det att L/K är liten. Då är arbetskraftens marginalproduktivitet hög och företagen kan betala höga löner för att anställa ytterligare arbetare. I länder med mycket kapital per arbetare är lönerna höga och kapitalavkastningen låg. I länder med lite kapital per arbetare är lönerna låga och kapitalavkastningen hög.

14 Land A har inte har lika mycket arbetare som Land C men lika mycket kapital och Land B har inte lika mycket kapital som Land C men lika mycket arbetskraft. T Om Land A enbart producerar stål gör det inte så mycket att man har ont om arbetare man kan producera nästan lika mycket stål som Land C. Men om man specialiserar sig på Textil blir produktionen betydligt lägre än i Land C 3 000 C 2 000 B Om Land B enbart producerar textil gör det inte så mycket att man har ont om kapital man kan producera nästan lika mycket textil som Land C. Men om man specialiserar sig på stål blir produktionen betydligt lägre A 1 000 S 1 000 2 000 3 000

15 Nya antaganden i förhållande till den klassiska modellen.
17. Konsumenternas preferenser är lika i båda (alla) länderna. ”Människor i olika länder vill köpa samma sorts produkter.” I våra figurer betyder det att vi ska rita likadana indifferenskurvor för båda länderna.

16 Faktorproportionsteoremet, Heckscher Ohlin teoremet:
Ett lands komparativa fördelar kommer att ligga i de branscher där man använder mycket av den faktor som landet har en relativt hög tillgång av.

17 Låt oss bevisa Heckscher Ohlin teoremet i utifrån 2 Länder som vi kallar Indien och USA som enbart tillverkar två produkter, tyg och bilar. Vi antar att Indien har mer arbetare per enhet kapital än vad USA har. Vilket innebär att USA har mer kapital per arbetare än Indien. Vi antar också att produktionen av tyg är arbetskraftsintensiv och produktionen av bilar är kapitalintensiv. Produktionsmöjlighetskurvornas utseende påverkas av den relativa faktortillgången. Landet kan producera mer av den vara som intensivt använder den faktor landet har relativt hög tillgång på.

18 Konsumtion och produktion utan handel
Bilar Bilar USA Indien Tyg Tyg Preferenserna är lika i båda länderna, indifferenskurvorna har samma utseende. Men produktionsmöjlighetskurvorna skiljer sig åt. Relativpriset blir olika i de båda länderna. I USA är bilar billiga och tyg dyrt. I Indien är tyg billigt och bilar dyra.

19 Om det är möjligt kommer företag att köpa bilar i USA frakta dem till Indien och sälja dem där
Om det är möjligt kommer företag att köpa tyg i Indien och sälja det i USA. I Indien får vi ett ökat utbud av bilar samtidigt som efterfrågan på tyg ökar. Priset på tyg stiger medan priset på bilar faller. I USA får vi ett ökat utbud av tyg samtidigt som efterfrågan på bilar ökar. Priset på bilar stiger medan priset på tyg faller. Om vi inte har några transportkostnader eller handelshinder kommer handeln att bli så stor som krävs för att relativpriset ska vara detsamma i USA och Indien.

20 Produktion med handel Bilar Bilar Tyg Tyg
USA Indien p p Tyg p Tyg p När relativpriset blir lika i båda länderna, kommer USA att öka bilproduktionen och minska produktionen av kläder. (priset på kläder sjönk och priset på bilar ökade) Indien kommer att öka produktionen av kläder och minska produktionen av bilar. (priset på bilar sjönk och priset på kläder ökade)

21 Konsumtion med handel Bilar Bilar Tyg Tyg
USA Indien p k k p k p Tyg p k Tyg Konsumtionen av tyg ökar i USA när tyg blir billigare. Konsumtionen av bilar minskar eftersom de blev dyrare. Konsumtionen av bilar ökar i Indien när de blir billigare medan konsumtionen av tyg minskar eftersom tyg blev dyrare.

22 Konsumtion med handel Bilar Bilar Tyg Tyg
USA Indien p export k k import import p export k p p k Tyg Tyg USA exporterar bilar, dessa bilar importeras av Indien. Indien exporterar tyg som importeras av USA.

23 Förändring av industristrukturen:
I USA ökar bilproduktionen och tygproduktionen minskar I Indien ökar tygproduktionen och bilproduktionen minskar Men vad sker med inkomstfördelningen i de båda länderna?

24 Faktorprisutjämning och inkomstfördelning:
USA: Efterfrågan på bilar ökar eftersom det nu också finns en efterfrågan från Indien, priset på bilar stiger, Produktionen av bilar ökar Efterfrågan på amerikanskt tyg minskar eftersom konsumenterna köper importerat tyg istället, priset på tyg sjunker, Produktionen av tyg minskar Ökad efterfrågan på kapital, minskad efterfrågan på arbetskraft Kapitalavkastning ökar, löner sjunker Nationalinkomsten i USA steg eftersom man nu kan köpa mer konsumtionsvaror när man säljer produktionen, men arbetarna får en lägre andel av nationalinkomsten.

25 Faktorprisutjämning och inkomstfördelning:
Indien: Efterfrågan på tyg ökar eftersom det även finns en efterfrågan från USA, priset på tyg stiger, Produktionen av tyg ökar Efterfrågan på indiska bilar minskar eftersom konsumenterna köper importerade bilar istället, priset på bilar sjunker, Produktionen av bilar minskar. Ökad efterfrågan på arbetskraft, minskad efterfrågan på kapital Löner ökar, kapitalavkastning sjunker Nationalinkomsten i Indien steg eftersom man nu kan köpa mer konsumtionsvaror när man säljer produktionen, men kapitalägarna får en lägre andel av nationalinkomsten.

26 Faktorprisutjämning Utan handel: När vi börjar handla:
När kapitalavkastning stiger och löner sjunker i USA sjunker vänsterledet När lönerna stiger och kapitalavkastningen minskar i Indien ökar högerledet. Handeln ökar tills: För då är alternativkostnaden i varuproduktionen, MRT, samma i båda länderna. Det finns inte längre anledning att importera tyg från Indien.

27 Faktorprisutjämning Handeln utjämnar relativpriserna på varor i olika länder Det påverkar i sin tur relativpriset för produktionsfaktorer så det också blir utjämnat Förändringen av faktorpriser påverkar inkomstfördelningen. Stolper Samuelsson teorem: Handeln minskar inkomsterna till ägarna av den knappa produktionsfaktorn och ökar inkomsterna till ägarna av den produktionsfaktor landet har relativt mycket av.

28 Modellen med branschspecifika produktionsfaktorer
Vissa produktionsfaktorer kan lätt flytta från en bransch till en annan. Andra produktionsfaktorer är mer branschspecifika. Ofta antas att arbetskraft är ganska lättrörlig mellan branscher. (I verkligheten tar det dock viss tid att omskola sig, med mer specialiserade arbetsuppgifter har nog även arbetskraften blivit mera trögrörlig med tiden) Ofta antas kapital vara ganska trögrörligt mellan branscher. Man kan inte tillverka datorer i ett pappersbruk men allteftersom pappersbruken blir utslitna kan investeringar i nya fabriker allokeras till fabriker som tillverkar datorer. (Men om byggnaderna byggs på ett sätt som gör det enkelt att byta ut maskinerna inuti kanske även kapitalet blir mer lättrörligt? Fast ombyggnationer är ofta nästan lika dyra som nybyggnader)

29 Modellen med branschspecifika produktionsfaktorer
En produktionsfaktor som kan röra sig mellan branscher kommer att få samma avkastning i alla branscher. Om sjuksköterskor har lägre lön än ekonomer kommer de att säga upp sig och börja jobba som ekonomer. En produktionsfaktor som inte kan röra sig mellan branscherna kan ha olika avkastning i olika branscher.

30 Modellen med branschspecifika produktionsfaktorer Indien
När efterfrågan på arbetskraft ökar i tygproduktionen, kan de betala högre löner, men löneökningen leder till att arbetare flyttar från bilproduktionen till tygproduktion. När färre arbetare vill jobba i bilproduktion tvingas de också höja lönerna trots att deras efterfrågan på arbetskraft minskade. W W 𝑉𝑀𝑃′ 𝑇 𝑉𝑀𝑃 𝑇 𝑉𝑀𝑃 𝐵 𝑉𝑀𝑃′ 𝐵 0 𝑇 Procent av arbetskraften i tygproduktionen 100 𝑇 100 𝐵 Procent av arbetskraften i bilproduktionen 0 𝐵

31 Lång sikt – Heckscher Ohlin
Förändring av löner och kapitalavkastning i Indien enligt modellen med branschspecifika produktionsfaktorer Lönerna stiger i bägge branscherna. I bilproduktionen minskar produktion per fabrik eftersom man har färre arbetare. I varje fabrik får man en lägre produktion som säljs till ett lägre pris. Dessutom får man högre lönekostnad per arbetare. Vinsten och därmed kapitalavkastningen faller. I Tygproduktionen får man en högre produktion i varje fabrik eftersom man har fler arbetare. Dessutom stiger priset på tyg vilket ger en betydande ökning av intäkterna. Visserligen ökar arbetarnas löner men intäkterna ökar mer. Vinsten ökar och därmed ökar kapitalavkastningen. Lång sikt – Heckscher Ohlin P.g.a. av den låga kapitalavkastningen sker inga investeringar i bilproduktionen. Alla nyinvesteringar sker i tygbranschen. Allteftersom bilfabrikerna blir föråldrade och tygfabrikerna blir fler ”flyttar” kapital från bilproduktion till tygproduktion. Vi når Heckscher Ohlin modellens lösning.

32 Kapitalavkastning i respektive bransch
Den streckade linjen visar kapitalavkastningen i tygproduktionen. Den heldragna kapitalavkastningen i bilproduktionen. Modellen med branschspecifika produktionsfaktorer Heckscher Ohlin modellen Tid, år

33 Forskning om Heckscher Ohlin modellen
Leontief paradoxen: 1947 För att producera importvaror till ett värde an 1 miljon dollar krävs kapital för ett värde av 3.1 miljoner dollar och 170 årsarbetare. För att producera exportvaror till ett värde av en miljon krävs kapital för ett värde av 2,6 miljoner dollar och 182 årsarbetare. Importen var mer kapitalintensiv än exporten trots att USA vid den här tiden förmodligen var det land i världen som hade mest kapital per invånare. Övriga industrialiserade länder hade fått stora delar av sin industri förstörd under kriget.

34 Förklaringar till Leontief paradoxen
USA kanske importerar naturresursintensiva produkter som också är kapitalintensiva? Vi kanske bör skilja på hög och lågutbildad arbetskraft? USA har en tullstruktur som gynnar arbetskraftsintensiva varor, huruvida det påverkar resultatet är svårt att testa eftersom vi inte vet hur importen skulle se ut utan tullarna? Preferenserna kanske inte är lika i alla länder? Teknologin kanske inte är densamma i alla länder?