Oral- och Enteral Nutritionsbehandling

En presentation över ämnet: "Oral- och Enteral Nutritionsbehandling"— Presentationens avskrift:

1 Oral- och Enteral Nutritionsbehandling
Linda Ölund, leg dietist Länsverksamhet kirurgi, urologi, öron-, näsa- och hals Sundsvalls sjukhus Presentera mig.

2 Agenda Nutritionsbehandling Nutritionens betydelse Riktlinjer
Riskbedömning Utredning Nutritionsplan Nutritionsbehandling Joel pratade igår om varför det är viktigt med nutritionsbehandling så konsekvenser m.m. vid undernäring och felaktig nutritionsbehandling tänkte jag inte gå in på.

3 Nutritionens betydelse
”Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna hälsa. Alla individer, friska, sjuka, unga och gamla har rätt att erhålla en adekvat, till individen och dennes (sjukdoms-) tillstånd anpassad näringstillförsel” Näringsproblem i vård och omsorg, Socialstyrelsen, rapport 2000:11 Citat från socialstyrelsens rapport Näringsproblem i vård och omsorg. Socialstyrelsen är de som har ansvar för att ta fram kunskapsstöd och rekommendationer om individuell nutritionsbehandling vid förebyggande av och behandling av undernäring, samt nutritionsbehandling vid specifika sjukdomstillstånd.

4 Riktlinjer från socialstyrelsen
Nutritionsbehandling ska betraktas på samma sätt som all annan medicinsk behandling och vård Alla inneliggande patienter ska screenas för malnutrition inom 24 timmar Malnutrierade patienter ska utredas ytterligare och energibehovet skall beräknas En nutritionsplan ska upprättas för malnutrierade patienter Nutritionsbehandling lika viktigt som annan medicinsk behandling!!

5 ESPEN Guideline on clinical nutrition in the intensive care unit

6 Riskbedömning Enligt socialstyrelsen ska det finnas rutiner för hur man riskbedömer patienter i sin verksamhet. Ofrivillig viktförlust är svårt att värdera för IVA-patienter pga. vätskebehandlingar m.m. och det finns inga andra bra bedömningsmallar heller. Enligt ESPEN ska alla kritiskt sjuka som stannar i mer än 48 h på IVA räknas som riskpatienter och därför behöver man göra en nutritionsplan! ALLA KRITISKT SJUKA PATIENTER SOM STANNAR 48 H ELLER LÄNGRE PÅ IVA SKA RÄKNAS SOM RISK-PATIENT!! (ESPEN Strong consensus). While waiting for a validated screening tool, a pragmatic approach should be considered for patients at risk such as those staying in the ICU > two days, undergoing mechanical ventilation, infected, underfed >5 days, and/or presenting with a severe chronic disease. Ett bekymmer bland IVA-patienter är förlusten av fettfri massa. Förlust av muskler och sarkopeni måste upptäckas! Sarkopeni är vanligt bland obesa patienter. Sarkopeni=muskelförlust och nedsatt kraft

7 Utredning Bakomliggande sjukdom Nutritionsproblem Illamående
Nedsatt aptit Diarré/Förstoppning/Buksvullnad Smärta Smak- och luktförändringar Muntorrhet Munhålestatus Neglect Funktionella hinder Oförmåga att äta självständigt Trötthet/Nedstämdhet/Depression Läkemedelsbiverkan VARFÖR ÄTER PATIENTEN INTE?? Bakomliggande sjukdom: Styr eventuella restriktioner. Ibland finns specifika kostbehandlingar/nutritionsbehandlingar kopplat till sjukdomen (ex. glutenfri kost vid celiaki, ketogen kost vid epilepsi o.s.v). Nutritionsproblemen kan vara oändliga. En del är lätta att åtgärda medan andra är mer komplicerad ex. illamående. Jag har varit med om att patienterna inte når sitt energimål pga att de får matbrickan serverad men når den inte för att sänggrindarna är uppe. Patienter som äter allt som serveras men det serveras för lite. Patienter som behöver hjälp med matning och då äter de 100 %

8 Nutritionsplan Behov Mål
Val av nutritionsbehandling och förslag på åtgärder Val av kost (portionsstorlek, konsistensanpassning, specialkost) Måltidsordning Måltidsmiljö Ätstödjande åtgärder Kosttillägg och berikning Enteral nutrition Parenteral nutrition Uppföljning och utvärdering Energi- och proteinbehov tänkte jag inte gå in på eftersom det tagits upp tidigare. Det är viktigt att bestämma behovet men också att sätta mål att sträva mot eftersom det inte alltid är det faktiska behovet som är målet vid kritiskt sjuka, vilket Sten pratade om tidigare idag. När Målet för energi och protein är satt behöver man göra en plan för hur man ska nå målet! Måltidsmiljö: Presentera maten, uppläggning, dukning, vart intas måltiden?, luktar sänggrannen illa? Ätstödjande åtgärder: är sänggrindarna uppe?, behöver patienten hjälp med handräckning?, Behöver patienten hjälp att snurra på tallriken pga neglect?, Behöver patienten matas? Anpassad sittställning? Behövs hjälpmedel, specialbestick eller liknande?

9 Hur vet man energibehovet?
Indirekt kalorimetri Koldioxidproduktion Harris Benedict-formel 20-35 kcal/kg/dygn The exact amount of calories to administer to critically ill patients is difficult to define and varies over time. To approach a fair recommendation, several parameters must be considered: - The nutritional status of the patient prior to admission: lean, normal weight, overweight or obese, suffering from significant weight loss before admission, and the number of days of hospitalization before ICU admission and/or in the ICU - The endogenous nutrient production and autophagy [114,115] - The energy balance of the patient during ICU hospitalization [116,117] The time elapsed and energy balance since hospital admission - The occurrence of refeeding syndrome (or at least hypophosphatemia) at the time of feeding

10 MÅL Kalorimål: Proteinmål: 1,3 g/kg/dygn, ges under upptrappning
Tidig akut sjukdomsfas: 70 % av energibehovet eller mindre. Efter 3 dagar: öka till % av energibehovet om man mätt med indirekt kalorimetri. Om man använt formler rekommenderas att stanna kvar på ca 70 % av det uppskattade behovet första veckan på IVA. Proteinmål: 1,3 g/kg/dygn, ges under upptrappning Muscle comprises the largest protein pool in the body. Critical illness is associated with marked proteolysis and muscle loss (up to 1 kg per day) that is associated with ICU acquired weakness [31]. A higher protein intake and physical activity might be needed to overcome anabolic resistance associated with older ager and critical illness [182]. The more recent Ferrie study [170] included 119 patients receiving 0.8 or 1.2 g/kg parenteral amino acids as part of their nutritional regimen. They found that the patients receiving the higher amount of amino acids had less fatigue, greater forearm muscle thickness on ultrasound and better nitrogen balance, but no difference in mortality or length of stay. Interpretation of the study was also complicated by a higher incidence of death in the high amino acid arm which may have created an artefact in muscle force in survivors as additional analyses provided by the authors have suggested. In a small study, Rugeles et al. [138] compared hyperproteic (1.4 g/kg/d) hypocaloric vs isocaloric (0.76 g/kg/day protein) EN and only found a difference in the SOFA scores. In another study [139], this group administered 1.7 g/kg/d of protein with normocaloric and hypocaloric regimens and did not find any significant differences between the 2 groups. A meta-analysis of these randomized studies was not performed since they focused on different populations and had no uniform end point. In patients with burns > 20% body surface area, additional enteral doses of GLN ( g/kg/d) should be administered for days as soon as EN is commenced. In critically ill trauma, additional EN doses of GLN ( g/ kg/d) can be administered for the first five days with EN. In case of complicated wound healing it can be administered for a longer period of ten to 15 days. In ICU patients except burn and trauma patients, additional enteral GLN should not be administered. ESPEN Guideline on clinical nutrition in the intensive care unit Zusman et al, Crit Care 2016;20:367

11 Val av nutritionsbehandling (enligt ESPEN)
Om patienten kan äta ska oral nutritionsbehandling väljas före EN eller PN. Om oral nutritionsbehandling inte är möjlig  Starta upp EN (inom 48 h). Om Oral eller enteral nutritionsbehandling är kontraindicerad  Starta upp PN inom 3-7 dagar. Tidigare uppstart av PN bör övervägas till patienter med stor risk för undernäring eller redan svårt undernärda patienter. För att undvika ”overfeeding” – trappa upp nutritionsbehandlingen under 3-7 dagar. 1. For patients able to eat, this route should be preferred if the patient is able to cover 70% of his needs from day three to seven, without risks of vomiting or aspiration. This amount (above 70% of the needs) is considered as adequate. 3. When a patient is determined to be at high nutrition risk (e.g., NRS ) or severely malnourished, and EN is not feasible, the initiation of low-dose PN should be carefully considered and balanced against the risks of overfeeding and refeeding, which may outweigh the expected benefits. Kontraindikationer? We endorse contraindications as defined in ESICM guidelines [15] and suggest withholding EN in critically ill patients with uncontrolled shock, uncontrolled hypoxemia and acidosis, uncontrolled upper GI bleeding, gastric aspirate >500 ml/6 h, bowel ischemia, bowel obstruction, abdominal compartment syndrome, and high-output fistula without distal feeding access. Fullnutrition räknas som % av REE. Key points should be aiming for 1) oral nutrition as early as possible while considering the risks of complications (e.g. aspiration); 2) early EN at a low rate and progressive increase within 48 h if oral nutrition is not possible while considering the risk of complications; this progressive increase should be ruled by local protocols; 3) determination of the optimal starting point and dose of (supplemental) PN based on the risk of complications from oral or EN, state of acute illness and presence of previous under/malnutrition. Studies integrating all these parameters are still lacking, preventing providing a clear prescription.

12

13 Vilka kosttyper finns? SNR-kost A-kost E-kost
Svenska näringsrekommendationer (SNR) Lämplig för ”friska sjuka” eller patienter med god aptit. Den innehåller mer grönsaker och potatis/ris/pasta än A- och E-kost vilket gör volymen större. SNR kommer att ersättas av de Nordiska näringsrekommendationerna (NNR) Allmän kost för sjuka (A-kost) Är avsedd för patienter vars aptit eller förmåga till fysisk aktivitet är påverkad. Om patienten inte orkar äta en SNR-kost är A-kosten ett alternativ då den är mindre till volymen. Energi- och proteinrik kost (E-kost) Rekommenderas till patienter med nedsatt aptit, är undernärda eller i riskzonen att blir det. Portionen är mindre till volymen men innehåller lika mycket energi som en A-kost. Innehåller ca 450 kcal/portion (exklusive bröd, dryck, ND-shot m.m som rekommenderas till E-kost)

14 Olika personer behöver olika mängd energi (ålder, vikt, fysisk aktivitet, sjukdom mm)

15 Vilka kosttyper finns? SNR-kost A-kost E-kost
Olika beroende på om man har eget produktionskök på plats eller om man har anlitat externa leverantörer Nya rekommendationer för sjukhuskoster: Rekommendationerna grundas på den senaste upplagan av Nordiska näringsrekommendationer (NNR 2012) och ersätter tidigare rekommendation om tre grundkoster; SNR-kost, A-kost och E-kost, som funnits beskrivna i Socialstyrelsens vägledning Näring för god vård och omsorg (2011). Rekommendationerna omfattar både sjukhus och äldreomsorg. Livsmedelsverket ansvarar för generella näringsrekommendationer avseende de offentliga måltiderna på sjukhus och inom äldreomsorgen. Socialstyrelsen ansvarar för att ta fram kunskapsstöd och rekommendationer om individuell nutritionsbehandling vid förebyggande av och behandling av undernäring, samt nutritionsbehandling vid specifika sjukdomstillstånd. Eftersom verksamheter som bedriver vård och omsorg kontinuerligt behöver arbeta för att förebygga undernäring, berörs detta område även i detta dokument från Livsmedelsverket. För många patienter och omsorgstagare, främst sköra äldre och/eller sjuka personer med minskad aptit, kan en portion beräknad utifrån NNR vara för stor i förhållande till vad de förmår att äta. Maten kan då behöva göras mer energi- och näringstät för att tillgodose energi- och näringsbehovet med en mindre volym mat. Protein är ett kritiskt näringsämne för läkning och bevarande av muskelfunktion, och är därför särskilt viktigt att beakta. Grönsaker, bär, frukt, fullkorn och fiberrika spannmål är viktiga för alla. Fiberrika livsmedel ger dock relativt lite energi i förhållande till volym och bidrar till ökad mättnadskänsla. För personer med minskad aptit kan fiberintaget därför behöva begränsas. Risk för otillräckligt intag av vitaminer och mineraler Ett energiintag på 6,5−8 megajoule per dag (cirka 1560−1920 kilokalorier) definieras i NNR som lågt energiintag med förhöjd risk för otillräckligt intag av vitaminer och mineraler. Extra tillskott av vitaminer och mineraler kan då behövas. Vid ett energiintag under 6,5 megajoule per dag bör maten alltid kompletteras med en multivitamin-/mineraltablett. För äldre bör särskilt behovet av vitamin D uppmärksammas. Nya rekommendationer sen (Ej tre grundkoster längre!) Nu ska kosten baseras på NNR Ska anpassas utifrån verksamheten Vid ett energiintag under 1500 kcal per dag bör maten alltid kompletteras med en multivitamin-/mineraltablett. Livsmedelsverket.se

16 Specialkoster Flytande kost– vid tugg- och sväljsvårigheter och efter vissa kirurgiska ingrepp i mage/tarm Timbalkost- vid tugg- och sväljsvårigheter Vegetarisk kost– innehåller inte kött eller fisk men kan innehålla mejeriprodukter och ägg Laktosfri kost– kan innehålla mjölkprotein Glutenfri kost– kan innehålla vetestärkelse (glutenfri) och ren havre Magtarmkost (MT) – skonsammare mat exempelvis vid inflammatoriska magtarmsjukdomar. Allergikost- vid någon form av födoämnesallergi Önskekost/personlig kost – vid behov av anpassad meny, exempelvis vid mycket dålig aptit eller specifika behov. Kontakta respektive kök. Övriga koster kan vara: Fettreducerad kost (vid steatorré, crohns, strålskadad tarm, lymfläckage) Proteinreducerad kost (njursvikt före dialys) Saltreducerad kost (leversvikt) Neutropen kost – Maskindiskat porslin, vatten från kran måste spolats 15 minuter innan intag, ej äta råa ägg, rått, gravat eller rökt kött, fisk och skaldjur, ej inta opastoriserad mjölk/ost, skalet skalas bort på frukter och färska grönsaker undviks Tugg och sväljsvårigheter Bedömning: Måltiden tar längre tid Mat och dryck rinner ut ur munnen Rosslig eller gurglig röst Hosta i samband med måltid Känsla av att sätta i halsen Mat samlas i kinderna (hamstring) Saliven sväljs inte Lång tid för att utlösa sväljningen Viss mat kan inte tuggas t ex. kött    Skadad eller känslig munhåla Munstatus

17 Övriga åtgärder Måltidsordning Måltidsmiljö Ätstödjande åtgärder
Kostråd för att lindra symtom Berikning Kosttillägg Måltidsordning Flera mellanmål. Minska nattfastan! Morgonhutt/Sängfösare/Nattmål Måltidsmiljö Presentera maten som serveras Luktar sänggrannen illa? Dålig sittställning i säng vid sängbord inne på sal ensam Sladdar och pipande ljud som stör koncentrationen från ätandet? Mycket spring i korridorerna? Att maten spills, rinner ut ur munnen etc kan göra att patienten känner skam Upplägg? Dukning? Ätstödjande åtgärder Hjälp med matning Specialbestick Berätta vart man hittar mat på tallriken ex vid neglect Jag har varit med om att patienterna inte når sitt energimål pga att de får matbrickan serverad men når den inte för att sänggrindarna är uppe. Patienter som äter allt som serveras men det serveras för lite. Patienter som behöver hjälp med matning och då äter de 100 %

18 Mellanmål Står för ca 30-50 % av det totala energiintaget
Blir extra viktiga när det är svårt att äta maten. Kan då stå för en ännu större procentandel av det totala energiintaget. Exempel: Blåbärssoppa med vispgrädde Varm mjölk med honung Varm choklad Smörgås med pålägg (gärna dubbla pålägg) Digestivekex med smör och ost Kex med brieost Risifrutti Kesella/Kvarg/Keso med vispgrädde smaksatt med t.ex juice, oboy eller sylt Varma koppen med 2-3 msk vispgrädde Smoothies Pannkaka Kokt ägg Exempel forts. Ostkaka med sylt och grädde (vispad eller ovispad) Fruktcocktail med grädde (vispad eller ovispad) Äppelpaj med Fortimel compact vanilj eller gräddglass Kräm med mjölk och ovispad grädde Drömyoghurt/Turkisk yoghurt/Yoghurt blandat med gräddfil Gräddglass – ev med lite fruktcocktail Välling gjord på mjölk 3% och grädde/smör Resource nyponsoppa med gräddglass eller grädde ½ näringsdryck – gärna Fortimel Compact, Fresubin 2 kcal eller annan komplett näringsdryck

19 Råd vid dålig aptit, illamående
Måltidsordning, fasta tider Berikning (viss försiktighet med fett vid illamående) Småäta Aptitretare och/eller Efterrätt Dricka energigivande dryck Salt Syrligt Kokt, ugnslagad mat Kall mat Kex, skorpor, chips Vädra, frisk luft Öppna ”locket” utanför rummet Servera på stor tallrik

20 Energiberikning 1 msk Olja: 115 kcal 1 msk Ovispad Grädde 40%: 60 kcal
1 msk Vispad grädde 40%: kcal 1 msk Smör 80%: kcal 1 msk Gräddfil 12%: kcal 1 msk Creme fraiche 34%: kcal 1 msk Smetana 42 %: kcal 1 msk Strösocker: kcal 1 msk Honung: kcal 1 msk Jordnötssmör: kcal 1 st Äggula: kcal 1 st Ägg: kcal 1 msk Resource Berikningspulver: kcal 1 msk Proteinpulver: kcal 1 msk Energipulver: kcal 1 msk Fresubin 2 kcal Neutral Näringsdryck: kcal

21 Energiberikning Gröt nr 1: 1 dl havregryn 2 dl vatten 1 dl mellanmjölk till 1 msk sylt 204 kcal 8 g protein Gröt nr 2: 1 dl havregryn 2 dl standardmjölk 1 dl standardmjölk till 1 msk rapsolja 1 msk russin 1 msk sylt 484 kcal 16 g protein

22 Proteinberikning Hårdost 1 skiva 3 g Brieost 1 msk 2,5 g
Skinka 1 skiva 3 g Salami 1 skiva 2 g Ägg 1 st 7 g Keso 1 msk 2 g Kvarg 1 msk 2 g Mjölk/Fil/Yoghurt 1 dl 3,5 g Sillbit 1 st 3 g Kalvsylta 1 skiva 4 g LIVA Svartvinbär 1 dl 4 g

23 Proteinberikning = 60 g protein ca. 1400 kcal
Normalt intag 2 dl fil, 1 dl Cornflakes, 1 msk sylt, 1 skiva Delikatess med smörgåsmargarin, 1 skiva ost. 1 portion mat, måltidsdryck (saft) Kaffe, bullskiva Te, smörgåsrån med smörgåsmargarin och en skiva ost. = 60 g protein ca kcal Öka proteinintaget genom 1 skiva skinka och 3 g 1 ägg 7 g 1 glas mjölk (175 ml) 6 g Frukt yoghurt (125 ml) 4 g Välling, 1 portion (250 ml) 9 g 1 skiva extra ost 3 g = 100 g protein (+575 kcal) = 2000 kcal

24 Näringsdrycker Kompletta näringsdrycker Klara näringsdrycker
Energirika: kcal/flaska Proteinrika: g/flaska Kompletta näringsmässigt Mjölkiga och lite tjockare i konsistensen Med eller utan fiber Klara näringsdrycker Energirika: kcal/flaska Protein: 8 g/flaska Fettfria Fiberfria Tunnare i konsistensen Ej komplett näringsmässigt

25 Proteinrika näringsdrycker
Sort Kcal/dl Protein g/dl Fresubin 2 kcal Fresubin 2 kcal fiber Resource Resource 2.0 fiber Fortimel Compact Protein ,6 Fresubin Protein energy Resource Protein ,4 Fresubin 3,2 kcal

26 Energirika näringsdrycker
Sort Kcal/dl Protein g/dl Fortimel Compact ,5 Fortimel Compact Fiber ,5 Resource 2,5 Compact ,5 Resource 2,5 fiber Compact ,5 Fortimel energy multifiber Fresubin energy ,5 Resource Komplett Näring ,5 Fresubin Yodrink ,5

27 Klara näringsdrycker (Fettfria)
Sort Kcal/dl Protein g/dl Resource Addera Plus Fortimel Jucy Provide Xtra (mjölkproteinfri)

28 Övriga kosttillägg Energipulver (Kolhydrater)
Proteinpulver (Mjölkproteiner) Berikningspulver (Komplett) Calshake Pudding YoCreme Barnsortimentet Calogen Elemental 028 Resource Aktiva Katrinplommonjuice (motsvarar 15 katrinplommon) Thicken up clear (Förtjockningsmedel) Fortimel Creme (”pudding” med 200 kcal och 12 g protein/fpk) Fresubin Protein powder (Mjölkproteinbaserat) Resource Energipulver (Kolhydratbaserat) Resource Complete (Komplett berikningspulver)

29 Sondmat Kontinuerlig matning framför bolusmatning rekommenderas på IVA. Sondmat i ventrikeln ska väljas som standardmetod. Om risk för aspiration eller vid problem med gastropares kan man välja sondmatning till jejunum istället. Importantly, various postpyloric locations (duodenal and jejunal) were not differentiated, despite the known different effects on gastrointestinal and pancreatic secretions as well as differing risks of duodenogastric reflux (102.). As postpyloric tube placement requires expertise, is commonly associated with some time delay, and is considered less physiologic compared to gastric EN, the routine use of the postpyloric route is currently not justified. Moreover, postpyloric feeding could possibly be harmful in cases of GI motility problems distal to the stomach. Taken together, we suggest using gastric access as a standard and implementing postpyloric access in the case of intolerance to gastric feeding due to gastroparesis. Patients with a very high risk of aspiration may benefit from early postpyloric EN. We recommend postpyloric feeding in patients with a high risk for aspiration.

30 Sondmat Standardsondnäringar – 1,0-1,1 kcal/ml 3,8-4,4 gram protein/100 ml Energirika och/eller proteinrika sondnäringar – 1,2 – 2,0 kcal/ml 6,0 – 10,0 gram protein/ 100 ml Specialsondnäringar Är anpassade efter specifika behov eller till ett visst sjukdomstillstånd. Diabetes/glukosintolerans, malabsorptionstillstånd, kritiskt sjuka, trycksår, mjölkproteinallergi, lågenergiförbrukare, Fiberinnehållande sondnäring är nästan alltid förstahandsval. Energi- och proteinrika sondnäringar är avsedda för patienter med ett förhöjt behov av energi och/eller protein. Standardsondnäringar Standardsondnäring - 1 kcal/mL. Osmolariteten är i nivå med osmolariteten i plasma (280 – 300 mmol/l). Näringsinnehållet motsvarar i stort sjukhuskosten med avseende på så väl de energigivande näringsämnena som vitaminer och mineralämnen. Finns med eller utan fibrer. Låg energi Sondnäring med låg energi innehåller per energienhet samma mängd vitaminer och mineralämnen som standardsondnäringar men totalt mindre energi. De är avsedda för patienter med ett lågt energibehov. Energirika och/eller proteinrika sondnäringar  Energirika och/eller proteinrika sondnäringar - 1,2 - 2,0 kcal/mL, 6,0 – 10,0 gr protein/ 100 mL. Dessa kan ge långsammare magsäckstömning jämfört med standardsondnäring. Finns med eller utan fibrer. De är avsedda för patienter med ett förhöjt behov av energi och/eller protein. Dessa sondnäringar kan också användas på indikation vätskerestrektion.

31 Tänk på Oöppnad förpackning kan förvaras i rumstemperatur.
Slutna system kan hänga upp till 24 timmar. Höj sängens huvudända cirka 30o om patientens tillstånd medger detta eller placera patienten i höger sidoläge vid själva sondmatningen. Sondnäringen ska vara rumstempererad. Handdesinfektion är viktig vid allt arbete med sond, sondmatningsaggregat och sondnäring eftersom risken för att kontaminera sondnäringen är stor. Spola sonden före och efter matning samt före och efter administrering av läkemedel för att minska risken för stop!

32 Komplikationer vid sondmatning
Pneumoni Aspiration Kontrollera alltid sondens läge före sondmatning Minska risk genom att höja huvudändan ordenligt Illamående/kräkning För snabb tillförsel / Ventrikelretention / för stor volym Stanna sondmatningen och sänk hastigheten Minska volym Kontrollera ventrikeltömningen Läkemedelsbehandling mot illamående kan prövas Eventuellt sätta ner sondspetsen i tunntarmen Obstipation Dehydrering  Ge mer vätska Sondnäring utan fibrer Byt till fiberrik Sondnäring med fibrer  Byt till sondnäring utan fibrer

33 Diarré vid sondmatning
För hög sondmatningshastighet Hög osmolaritet Sondnäring utan fibrer Sondnäring med fibrer För kall sondnäring Bakteriekontamination Medicinering, t.ex. bredspektrumantibiotika Laktosintolerans Sänk matningshastigheten och använd eventuellt pump för en jämn och kontinuerlig tillförsel Byt sondnäring till mindre koncentrerad typ Byt till fiberrik sondnäring. Byt till sondnäring utan fibrer Låt stå framme och uppnå rumstemperatur Följ hygienrutiner Diarrén kan eventuellt förebyggas med hjälp av tillförsel av laktobaciller (probiotika). Laktobacillpreparatet ges på läkarordination. Uteslut laktosinnehållande produkter (sondnäring innehåller ej laktos) Brist på gallsalter?  Questran Brist på pancreasenzym?  Creon (Lös upp granulatet med vanlig natriumbikarbonatlösning. 2-3 ml hälles över granulatet, rör om tills granulatet lösts upp minuter och ges omedelbart tillsammans med lite sondnäring/mjölk i spruta direkt i sonden/gastrostomin och därefter ges sondmat som vanligt. Reflux? Prova gaviscon. Ges före sondmatning via PEG/Sond

34 Uppföljning och utvärdering av nutritionsbehandlingen
Nås energimålet? Nås proteinmålet? Nutritionsproblem? Komplikationer till nutritionsbehandlingen? Vikt? Labb-prover?

35

36 Kostregistrering lathund

37 Länkar Espen Guidelines Socialstyrelsen.se Näring för god vård och omsorg – en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Livsmedelsverket.se Fresenius Kabi Nestlé Nutricia