Öppna jämförelser folkhälsa 2014

En presentation över ämnet: "Öppna jämförelser folkhälsa 2014"— Presentationens avskrift:

1 Öppna jämförelser folkhälsa 2014
08 –

2 Behovsanalys Tid för analys Behov hos målgrupp Behov bland utförare
Behov i befolkningen Kontext i befolkningen Etc… Tid för analys

3 Hälsans bestämningsfaktorer

4 Idag – Om ÖJ - guidning Din kommun/landstings resultat
Syfte med ÖJ folkhälsa Kort genomgång av materialet Likheter/skillnader mot tidigare ÖJ folkhälsa (2009) Innehåll och vad den inte innehåller Kort om använda datakällor Undvik fallgropar i statistiken Guide på webben Din kommun/landstings resultat Använda ÖJ folkhälsa som en pusselbit i förbättringsarbete Verktygslåda ÖJ folkhälsa - kommunikation, analys, mm Ev Jämförelse tabellbilaga (excel) – Kolada presentation ÖJ folkhälsa  

5 Vad är syftet med öppna jämförelser?
Öppna jämförelser är till för att öka insyn och öppenhet om vad kommuner och landsting åstadkommer stimulera till att analysera sin verksamhet lära av varandra och därigenom förbättra kvaliteten och effektivisera

6 Över hälften av indikatorerna uppvisar ett bättre resultat på riksnivå jämfört med 2009
Livsvillkor och levnadsförhållanden - inte så gynnsam utveckling

7 Vad innehåller rapporten?
Hälsans bestämningsfaktorer och indikatorer Indikatorområden Antal indikatorer 2009 Antal indikatorer 2014 Hälsan i befolkningen 11 13 Livsvillkor och levnadsförhållanden 3 17 Levnadsvanor 7 21 41

8 Indikatorer inom olika områden i
Öppna jämförelser folkhälsa 2014

9 Varför är just dessa indikatorer valda?
OBS! inte ”allt” Indikatorer som användes i Öppna jämförelser folkhälsa 2009 Tillägg av indikatorerna inom livsvillkor och levnadsförhållanden Data har hämtats från befintliga register och enkäter som genomförts regelbundet Löpande dokumentation över borttagna indikatorer och dess orsak Uppföljning ÖJ 2009 Inventering och bedömning indikatorer Fortsatt bedömning Beslut Vad finns på webben? Individuell värdering samt prioritering i grupp Samman-ställning värdering och prioritering Synpunkter från dialoger på workshops och nätverk

10 Tidigare mätperiod varierar
Datakällor Tidigare mätperiod varierar Socialstyrelsen Register över ekonomiskt bistånd Cancerregistret Medicinska födelseregistret Patientregistret Abortstatistik Dödsorsaksregistret Läkemedelsregistret Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Enkät för öppna jämförelser av stöd till brottsoffer Enkät för öppna jämförelser av social barn- och ungdomsvård Statistiska centralbyrån Temagruppen Unga i arbetslivet Medborgarundersökningen Befolkningsregistret Riksidrottsförbundet Statligt lokalt aktivitetsstöd (LOK) Valmyndigheten Valdeltagande i valet till kommunfullmäktige Folkhälsomyndigheten Klamydiarapportering Hälsa på lika villkor (HLV), Nationellt urval Landstingen och Kommunerna* Tilläggsurval Folkhälsan i Skåne, regional enkät i Skåne Liv & Hälsa. Regional enkät i Värmland Sveriges Kommuner och Landsting Elevenkäten Nationell patientenkät Skolverket SIRIS Jämförelsetal Nationellt Kvalitetsregister Nationellt Kvalitetsregister för Cervixcancerprevention Arbetsförmedlingen Långtidsarbetslöshet OBS!

11 Hur redovisas resultaten?
Diagrammen visar senaste resultatet och jämförelseperiod Resultat på län/landstingsnivå visas för kvinnor resp för män – sorterade utifrån jämförelsevis bra resultat överst. Utbildningsnivå där det är möjligt i tabellbilaga Kommunernas resultat totalt placeras utifrån avstånd till riksmedelvärde (grönt streck) jämförelsevis bra resultat överst. Könsuppdelat där det är möjligt i tabellbilaga På riksnivå visas könsuppdelad trend över tid, om möjligt även resultat utifrån utbildningsbakgrund eller olika åldersgrupper

12 Undvik fallgropar i statistiken
Resultat Inga indikatorer har uppsatta mål i ÖJ om vad som är bra eller önskvärt Konfidensintervall/ felmarginal Visar det intervall som det ”sanna” resultatet ligger Överlappar konfidensintervallet tidigare värde eller annan kommun eller landstings värde - finns ingen statistiskt säkerställd skillnad. Se upp med vad du jämför Landstingens resultat baseras på nationellt urval HLV medan kommunernas på tilläggsurval – eller regional folkhälsoenkät – OBS! Skåne Olika åldersintervall för resultat på utbildningsnivå för riket resp landstingsnivå, dessutom ingår tilläggsurval för att få med så många som möjligt Statistik är inte lika med ”sanning” utan ett av flera bidrag till att beskriva verkligheten

13 Geografiska skillnader mer än geografi
Bakom geografiska skillnader kan en rad andra faktorer som påverkar landstings och kommuners insatser och resultat Hälsoskillnaderna mellan olika socioekonomiska grupper - pekar på olika behov av både främjande, förebyggande åtgärder samt vård. Hitta ”bra” jämförelser Vi jämför utveckling över tid inom vårt landsting eller kommun Vi jämför oss med xx-län/landsting eller x-kommun pga…. Vi komplettera med x-statistik samt tidigare och pågående arbete. Dra nytta av trender på regional/ nationell nivå

14 Hur kan vi använda resultatet?
Komplettera, analysera och reflektera över de data som presenteras så att öppna jämförelser kan bidra till att prioritera och utveckla folkhälsoinsatserna genom att se behov av förbättringsområden inför planering och genomföring av satsningar som stärker folkhälsan följa upp och utvärdera tidigare arbete som genomförts i kommunen/landstinget som bidragit till att förbättra folkhälsan mobilisera aktörer i det gemensamma främjande och förebyggande arbetet Din kommuns/landstings resultat?

15 Användning av öppna jämförelser folkhälsa - verktygslåda

16 Självskattad hälsa – i landet utveckling över tid, kvinnor/män resp
Självskattad hälsa – i landet utveckling över tid, kvinnor/män resp. utbildningsnivå Nationella urvalet – 20’ I de flesta landsting och kommuner något förbättrad god självskattad hälsa - men tydliga skillnader mellan könen & olika utbildningsbakgrund

17 Självskattad hälsa – län/landsting - kvinnor
Nationella urvalet – 20’ 

18 Självskattad hälsa – län/landsting - män
Nationella urvalet – 20’ 

19 Självskattad hälsa – län/landsting – kön, utbildningsnivå
Nationella urvalet – 20’ + tilläggsurval och regionala enkäter Obs! 25 – 74 år

20 Självskattad hälsa – kommuner - totalt
Rikets värde: 73 Variationer – minsta resp högsta värdet i kommuner: Totalt: Kvinnor: Män:

21 Möjlighet snabbt se sin egen kommuns/sitt landstings resultat
utveckling över tid i sin kommun/sitt landsting ”kommunrapport” utskickat till samtliga kommuner tillsammans med en lathund

22 Egna möjligheter till bearbetningar
Bilaga 3 – webben – komplettera med indikatorsbilagan Kolada Utskick till kommuner i 13 län – övriga via folkhälsochefer i landstinget/besök Behovsanpassning – nå ut - visa ”enkelhet” + lathund Visa att verktygslådan finns Påminna efter julledighet Inför årsredovisning

23 HLV – nationellt urval – tilläggsurval – regionala folkhälsoenkäter
Årligen nationella urvalet av personer i åldrarna 16–84 år. Landsting/regioner erbjuds tilläggsurval – hälften 2014, alla inom perioden Urvalet är obundet och slumpmässigt. Frågeformuläret - 88 frågor - kompletteras med folkbokföringsuppgifter från SCB. Resultatet viktas så att det kan visas för hela populationen. En bortfallsanalys genomfördes 2009 – ej avvikande svarsmönster – kalibreringsvikterna kompenserar bra Skånes regionala folkhälsoenkät har använts – enkätjämförelser - OBS! landstingsresultaten = HLV