För-och nackdelar flytta DV till område BpS

En presentation över ämnet: "För-och nackdelar flytta DV till område BpS"— Presentationens avskrift:

1 För-och nackdelar flytta DV till område BpS
Uppdrag utred för och nackdelar med att flytta daglig verksamhet

2 Bakgrund Sektorsledning har uppmärksammat behov av att utreda organisering av daglig verksamhet enligt LSS. I dagsläget är verksamheten placerad under område Arbetsmarknad- Sysselsättning. Behovet av att se över organiseringen är identifierat utifrån; Eventuella samordningsvinster utifrån personella resurser Säkring av kvalitet ur ett brukarperspektiv

3 Uppdrag Ta fram för-och nackdelar med en organisationsförändring där daglig verksamhet enligt LSS, som i dagsläget är placerat i område arbetsmarknad sysselsättning flyttas över till område boende personligt stöd. Om en flytt blir aktuell ta fram vilka verksamhets skall flyttas över. Stor vikt ska läggas på vilka konsekvenser detta innebär för våra brukare.

4 Tillvägagångssätt Enkät till medarbetare daglig verksamhet
Cafédialog med medarbetare daglig verksamhet Intervjuer med områdeschefer arbetsmarknad-sysselsättning samt boende-personligt stöd, enhetschefer daglig verksamhet, enhetschefer för bostad med särskild service, enhetschef myndighetsutövning funktionshinder samt arbetskonsulten. Kartläggning nuvarande daglig verksamhet Översyn av organisering i staden

5 Resultat- beskrivning av daglig verksamhet i SDF Angered
Placerat under område arbetsmarknad-sysselsättning Inriktningen för insatsen skulle vara att närma sig den ordinarie arbetsmarknaden och därför skulle den placeras ihop med övriga arbetsmarknadsinsatser sett till det övergripande mål för insatsen beskrivet i lag. Beslut om daglig verksamhet fattas i område bistånd-service, enhetschef myndighetsutövning anger att det är upp till utförare att sedan ha som mål att få in personen på arbetsmarknaden. Tre enheter med var sin inriktning sedan höst 2015, en arbetskonsulent kopplat till sig. Beslut fattas i område bistånd-service, enhetschef myndighetsutövning anger att det är upp till utförare att sedan ha som mål att få in personen på arbetsmarknaden. Detta är dock mycket få ärenden.

6 Resultat- beskrivning av daglig verksamhet i SDF Angered forts
DV 1 har verksamheter som är inriktade mot allmänheten och personer som är närmare arbetsmarknaden, ex hunddagis, mellansprånget, ghär samverkas med arbetsförmedling försäkringskassa etc. Dv 2 har inriktning autismspektrum DV 3 har inriktning måttlig till lindrig utvecklingsnivå samt en tidig utvecklingsnivå med ett omfattande omvårdnadsbehov Enhet Antal medarbetare Antal brukare(ungefärlig uppgift) Dv 1 23 102 Dv 2 26 24 Dv 3 32 70

7 Resultat- enkät Totalt 47 av 74 stycken medarbetare svarade.
70 % tycker att nuvarande organisation fungerar väl ur ett brukarperspektiv, här utmärker sig DV 2 med att 91 % tycker att den fungerar mycket väl. För frågan om hur samverkan fungerar med olika aktörer varierar svaren mycket, vilken skulle kunna indikera att det inte finns tydliga samverkans forum, något som bekräftas av alla chefers svar. Här utmärker sig DV 1 något där det anges att samverkan med arbetsförmedling och försäkringskassa fungerar väl 70 % angett att de inte ser några fördelar ur ett medarbetarperspektiv med att flytta organisationen. Detta kopplas till samplanering av personella resurser och att man inte vill jobba kväll och helg. Ur ett brukarperspektiv ser man att det inte är bra när man inte kan skilja på arbete och bostad på grund av samma personal

8 Resultat cafédialog 38 stycken medarbetare har deltagit, på vissa verksamheter har också frågor lämnats kvar så att alla kunde ha möjlighet att prioritera. Brukare kan påverka sin insats genom sin genomförandeplan. Också att det är viktigt med god relation och personkännedom för att insatsen ska bli bra. Brukarråd som vissa verksamheter har är också ett bra sätt att kunna påverka sin insats. Metoder som används är IPS – inividual placement and support är en modell för arbetsrehabilitering som vänder sig till personer med psykisk funktionsnedsättning. TEACCH-modellen, vilket ger personen med autismspektrumtillstånd trygghet och förutsägbarhet i vardagen. AKK- alternativ kompletterande kommunikation mm. För att brukaren ska få en bra dag finns tillräckligt, välkänd personal som har kunskap om hans funktionshinder. En bra och tydlig struktur på dagen. Det är viktigt för många brukare att det är skillnad mellan hemmet och den dagligaverksamheten. Lämpliga och trivsamma lokaler.

9 Resultat för och nackdelar ec, oc
Är att mycket personal kan komma att söka andra jobb om organisationen flyttas över En förändrad organisation kan ge ett mer samlat grepp kring alla lss- frågor i stadsdelen och en organisation som fokuserar på dessa frågor. För många brukare är det viktigt att skilja på arbetet och boendet, Enhetscheferna boende-personligt stöd har angett att det kan bli ett bättre helhetsperspektiv om organisationen flyttas. Enhetschef myndighet funktionshinder anger att om verksamheten flyttas över skulle det kunna vara så att man får mer funktionshinderperspektivet för den gruppen. Personerna som i dag har daglig verksamhet är väldigt långt i från att över huvudtaget närma sig den normala arbetsmarknaden. Det ligger i sakens natur då de tillhör LSS och har ganska stora behov.

10 Utbildningssatsningar riktade mot specifika funktionshinder bekostas inom ramen för KPB, vilket kan vara en nackdel då det blir ofta är mer kostnadseffektivt att utbilda få personer. Ett större samarbete gällande kompetenshöjning gemensamt för personal inom FH området vore gynnsamt, då man kan få till större grupper. Detta kan dock genomföras utan organisatorisk förändring En fördel med att flytta organisationen och samplanera personalen kan innebära att det finns en bättre kännedom om brukarens behov. Men detta kan också vara en nackdel då det blir en otydlig gräns mellan boende och arbete. Här måste det göras individuella bedömningar. Vidare är en fördel att det blir en enhetlig ledningsgrupp för funktionshinder.

11 Att tänka att boendepersonal och DV personal per automatik skall kunna varandras arbete, och skifta förhållningssätt mellan att arbeta i någons boende och på någons arbetsplats är att underskatta komplexiteten för båda arbetsområdena. För enhet där brukarna kan ha kontakt med allmänheten/ arbetsmarknaden och utför riktiga uppdrag finns det stora vinster att bibehålla i nuvarande organisation utifrån samverkansvinster med arbetsmarknadsenheten Om vi flyttar endast delar av verksamheten, efter den fördelningsmodell som vi har nu KPB, så tappas den samlade budgeten för hela dv.

12 Slutligen.. En stor andel medarbetare oroas av att flytta verksamheten utifrån att de ska behöva arbeta kväll och helg, idag jobbar alla rak vecka, oron gäller även på ledningsnivå inom arbetsmarknad-sysselsättning Ledning boende-personligt stöd har inga invändningar mot en flytt utan ser samverkansvinster Detta uppdrag har blandats ihop med uppdrag om samplanering av personella resurser som verkar betyda olika för olika medarbetare och chefer, här behövs samsyn och tydliggörande Samverkan mellan dv och boende behöver utvecklas, många uttrycker att den inte fungerar väl idag, finns mycket liten samverkan med myndighet med, och inga strukturer för detta Det finns olika bilder på huruvida brukare inom dv är nära arbetsmarknaden eller inte mellan ec myndighet och ec dv Delar av daglig verksamhet idag samverkar med arbetsförmedlning, FK, dessa kanaler för strategisk samverkan sker i staden via arbetsmarknad-sysselsättning

13 KONTAKT: Avdelning Område, Göteborgs Stad Namn namn@namn.se