Makroekonomi med tillämpningar

En presentation över ämnet: "Makroekonomi med tillämpningar"— Presentationens avskrift:

1 Makroekonomi med tillämpningar
Föreläsning 9: Förväntningarnas roll

2 Dagens föreläsning Förväntningar och räntor
S k långa räntor påverkas av förväntningar om framtida korta räntor Även aktiekurser påverkas av förväntningar (läs på egen hand) Förväntningar och stabiliseringspolitik Lite om förväntningarnas roll för konsumtion och investeringar

3 Nominella kontra reala räntor
Nominell ränta (i) = räntan i kr Realränta (r) = ränta i termer av varor och tjänster som räntan kan köpa Realräntan visar hur många fler varor återbetalningsbeloppet kan köpa Härledning av realräntan: Antag att lånar Pt kr idag Återbetalning nästa år: (1+it)Pt För att få hur många varor och tjänster återbetalningsbeloppet motsvarar måste dividera med förväntad prisnivå Pet+1 Alltså ges realräntan av:

4 Nominella kontra reala räntor, forts.
Realräntan kan approximeras som nominell ränta minus förväntad inflationstakt: Några implikationer av sambandet mellan nominell och real ränta:

5 Nuvärde Det förväntade nuvärdet av en framtida intäkt (eller kostnad) är det diskonterade värdet Nuvärdet av z kr nästa år är z/(1+it) Nuvärdet av z kr två år framåt i tiden är z/((1+it)(1+it+1)) Nuvärdet av en sekvens av framtida osäkra intäkter (eller kostnader) är det diskonterade värdet av den förväntade strömmen av intäkter (eller kostnader)

6 Nuvärde, forts. Att diskontera innebär att värdera ned en framtida inkomst med en faktor (1+it) kallas diskonteringsfaktorn Uttrycket för förväntat nuvärde implicerar: Nuvärdet ökar när förväntade framtida inkomster ökar Nuvärdet minskar när förväntad ränta stiger Genom att ersätta nominell med real ränta i diskonteringsfaktorn får vi nuvärdet av en ström av reala intäkter (kostnader):

7 Realräntan och IS-LM-modellen
Företagens investeringar beror på realräntan snarare än den nominella räntan: Den ränta som centralbanken kan påverka är dock den nominella Innebär att penningpolitikens effekt på produktionen beror på I vilken utsräckningen förändringar I den nominella räntan leder till förändringar I realräntan

8 Penningpolitik och realränta
Ökad tillväxt i penningmängden leder till att den nominella räntan faller på kort sikt, men till att den stiger på medellång sikt Ökad tillväxt i penningmängden leder till att realräntan faller på kort sikt, men har ingen effekt på realräntan på medellång sikt

9 IS-LM-modellen igen… IS-relationen: LM-relationen:
Lutar fortfarande uppåt, men förändringar i förväntad inflation skiftar IS-kurvan LM-relationen:

10 IS-LM-modellen igen… Realräntan ges av nominell ränta minus förväntad inflation. Förändringen i realräntan ges av förändringen i nominell ränta minus förändringen i förväntad inflation. Om det inte sker någon förändring i förväntad inflation är förändras realräntan med förändringen i den nominella räntan

11 Effekten av ökad tillväxt i penningmängden på kort sikt
Ökad tillväxt i M ökar den reala penningmängden på kort sikt. Leder till ökad produktion och sänkt nominell och real ränta (för givna inflationsförväntningar).

12 Effekten av ökad tillväxt i penningmängden på medellång sikt
På medellång sikt är Ger en realränta på medellång sikt som kallar den naturliga räntan, rn: På medellång sikt är förväntad inflation lika med faktisk inflation: På medellång sikt är faktisk inflation lika med tillväxten i penningmängd:

13 Tillväxt i penningmängden på medellång sikt, forts.
På medellång sikt ökar nominell ränta med ökningen av inflationen Kallas Fishereffekten eller Fisherhypotesen Ex. Ökning av penningmängdstillväxten med 10% leder till ökning av inflationen med 10% leder till ökning av den nominella räntan med 10% leder till oförändrad realränta

14 Från kort till medellång sikt
På kort sikt leder sänkt nominell ränta till högre produktion och inflation Så länge r<rn så är Y>Yn och u<un Från Phillipskurvan vet vi att så länge u<un så stiger inflationen När inflationen stiger i snabbare takt än penningmängden faller real penningmängd och stiger nominell ränta På medellång sikt:

15 Från kort till medellång sikt, forts.
Ökad tillväxt i penningmängden leder initialt till sänkt real och nominell ränta. Över tiden närmar sig realräntan sin ursprungliga nivå. Den nominella räntan konvergerar till ny högre nivå (lika med initial nivå plus ökning av penningmängdstillväxten).

16 Från kort till medellång sikt, forts.
Ökad tillväxt i penningmängden leder initialt till sänkt real och nominell ränta. Över tiden närmar sig realräntan sin ursprungliga nivå. Den nominella räntan konvergerar till ny högre nivå (lika med initial nivå plus ökning av penningmängdstillväxten).

17 Empiriskt stöd för Fisherhypotesen
Ränta och inflation sedan 1927 Ökad inflationstakt från början av 1960-talet till början av 1980-talet förknippades med ökad nominell ränta. Minskad inflationstakt sedan mitten av 1980-talet har förknippats med sänkt nominell ränta. Initial räntehöjning

18 Empiriskt stöd för Fisherhypotesen, forts.
Nominell ränta och inflation I Latinamerika

19 Obligationer Obligationer skiljer sig med avseende på:
Risken att den som utfärdat obligationen inte löser in den Löptid, dvs efter hur lång tid obligationen löses in Obligationer med olika löptider har typiskt sett olika avkastning (ränta, “yield to maturity”) Den s k avkastningskurvan (eller yieldkurvan) visar hur höga räntorna är för olika löptider En negativt lutande kurva uppfattas ibland som indikator på förestående lågkonjunktur

20 Obligationspris För att betala priset P på en obligation med ett års löptid kräver placerare att få P(1+i) vid inlösen Om inlösenpriset är 100 kr ges priset P av: Jämför två olika obligationer: Ettårig—löses in för $100 om ett år Tvårig—löses in för $100 om två år Pris på ettåring Pris på tvååring:

21 Obligationspriser och arbitrage
Jämför utfallet om ett år mellan att ha sparat en krona i en ettårig och en tvåårig obligation: Ettårig: (1+i1t) Tvåårig: 1/P2t  Pe1t+1 Om investerarna bara bryr sig om förväntad avkastning måste följande gälla: Konsekvens av arbitrage, vilket medför att förväntad avkastning på två tillgångar är densamma Förväntat pris på ettårig obligation om ett år

22 Obligationspriser och arbitrage, forts.
Arbitrage implicerar att priset på tvåårig obligation idag är nuvärdet av det förväntade priset på en ettårig obligation nästa år Priset på en ettårig obligation nästa år bestäms av ettårsräntan nästa år Sammantaget: Alltså: Priset på ett tvåårig obligation är nuvärdet av betalningen om två år då vi diskonterar med årets ränta och den ränta vi förväntar oss nästa år

23 Från obligationspris till obligationsränta
Obligationens internränta (“yield to maturity”) är den konstanta årliga ränta som medför att obligationspriset idag är lika med nuvärdet av dess framtida inlösenvärde För en tvåårig obligation: Från detta uttryck kan vi lösa ut i2t Slutsats: Långa räntor avspeglar både rådande och förväntade framtida korta räntor Nuvärdet av inlösenvärdet 

24 Tolkning av avkastningskurvan
Uppåtlutande kurva innebär att långa räntor är högre än de korta De finansiella marknaderna förväntar sig högre räntor i framtiden (t ex pga högre inflation) Nedåtlutande kurva innebär att långa räntor är lägre än de korta De finansiella marknaderna förväntar sig lägre räntor i framtiden (t ex pga av lägre inflation)

25 Avkastningskurvor 2006 Källa: FöreningsSparbankens Internationella Konjunktur- och Strukturrapport, 10 januari 2006

26 Förväntningar och konsumtion
Konsumtion påverkas inte bara av löpande inkomster utan även om förväntningar om framtida inkomster Temporära inkomstförändringar, t.ex. normala ned- eller uppgångar i konjunkturen, leder till konsumtionsförändringar som är mindre än inkomstförändringarna Ju mer permanent en inkomstförändring kan antas vara desto mer bör den påverka konsumtionen Konsumtionsnivån kan förändras (kraftigt) utan att inkomsten förändras om förväntningarna förändras

27 Förväntningar och investeringar
Framåtblickande företag med tillgång till välfungerande kapitalmarknader investerar om investeringen förväntas genera högre vinster sammanlagt under sin livstid än vad den kostar Om nuvärdet av vinsterna är högre än kostnaden för investeringen Investeringarna påverkas positivt av att den förväntade framtida vinsten ökar Påverkas negativt av att diskonteringsräntan stiger I praktiken påverkas investeringar också av löpande vinster Företagen har vanligtvis inte tillgång till perfekta kapitalmarknader Enklare och billigare att investera egna vinstmedel än att låna på kapitalmarknaden, t.ex. på grund av asymmetrisk information

28 Implikationer för aggregerad efterfrågan och penningmarknaden
En ränteförändring får mindre effekt på investeringar om förväntningarna inte påverkas IS-kurvan blir brantare Penningpolitiken får liten effekt på produktionen om inte förväntningarna påverkas Multiplikatorn blir liten om konsumtion bara påverkas av temporära förändringar i produktion (inkomst) Aggregerad efterfrågan kan öka eller minska pga av förändrade förväntningar (om framtida räntor, inkomster, skatter)

29 Aggregerad efterfrågan och penningmarknaden, forts.
En ökning av penningmängden minskar dagens nominella ränta, i. Hur mycket realräntan r faller beror på hur aktörerna på de finansiella marknaderna förändrar sina förväntningar om inflationen En ökning av penningmängden kan också påverka förväntningar om framtida realräntor Beror på hur aktörerna ändrar sina förväntningar om framtida nominella räntor och framtida inflation

30 Olika typer av förväntningar i makroekonomisk teori
Fram till 1970-talet modellerades oftast förväntningar som: Exogena (”animal spirits”) Enligt Keynes var förväntningarna viktiga för ekonomiska utfall men de förklarades inte i modellerna. Bakåtblickande (”adaptive”) eller konstanta Sedan 1970-talet har antagandet att individerna har rationella förväntningar (”rational expectations”) blivit det allra vanligaste Utvecklades av Robert Lucas Med rationella förväntningar menas förväntningar som är framåtblickande och som stämmer med vad som i genomsnitt är korrekt inom ramen för analysen i modellen Om modellen t ex säger att när centralbanken ökar penningmängden så stiger framtida produktion så skall individerna förvänta sig att den framtida produktionen stiger

31 Finanspolitik med rationella förväntningar
Tidigare analys av en finanspolitisk åtstramning: På kort sikt leder till minskad produktion På medellång sikt försvinner denna effekt, men temporär nedgång i räntan medför högre investeringar På lång sikt leder mer investeringar till en större kapitalstock och därmed till högre produktion Med förväntningar borde en minskning av budgetunderskottet leda till att förväntad framtida produktion/inkomst stiger. Detta har i sig själv en positiv effekt på dagens produktion genom att det ökar konsumtion och investeringar När regeringen minskar budgetunderskottet får vi två effekter: Ökningen i T och/eller minskningen i G skiftar IS-kurvan till vänster De mer positiva förväntningarna om framtiden skiftar IS-kurvan till höger

32 Sammanfattning Realräntan central för investeringarna
Ges av nominell ränta minus inflationstakt Enligt Fishersambandet ökar nominell ränta med inflationstakten på medellång sikt Förväntningar påverkar räntor, aktiekurser, konsumtion, investeringar etc. Långa räntor avspeglar förväntningar om framtida inflation Förväntningar påverkar förutsättningarna för finans- och penningpolitiken Hur politiken påverkar förväntningarna kan vara den viktigaste effekten för utfallet Exempel är när regeringar ägnar sig åt budgetsanering i situationer med hög arbetslöshet och lågt kapacitetsutnyttjande