Arbetsområde 2: Geografi – Väder och klimat

En presentation över ämnet: "Arbetsområde 2: Geografi – Väder och klimat"— Presentationens avskrift:

1 Arbetsområde 2: Geografi – Väder och klimat
PLANETEN JORDEN Arbetsområde 2: Geografi – Väder och klimat

2 Det kommer att handla mycket om vad som händer i atmosfären
I troposfären, den nedre delen av atmosfären, sker väderfenomenen.

3 Vad är väder? Vad är klimat?
Väder = temperatur, nederbörd, vindar, lufttryck, sol/moln, luftfuktighet - den närmaste tiden. Klimat= hur vädret har varit i genomsnitt under en längre tid (30 års-period) Solen är motorn bakom allt väder och klimat

4 Den naturliga växthuseffekten
Växthuseffekten gör att värmen från solens strålar hålls kvar av att växthusgaser absorberar värmen. Utan den naturliga växthuseffekten skulle Jordens medeltemperatur vara 30 grader kallare, ca -19 grader på jorden!

5 Varför är det varmare vid ekvatorn än vid polerna?
Solens strålar träffar jordytan med rak vinkel i områdena runt ekvatorn (mellan vändkretsarna). Vi kallar det att solen står i zenit. Strålarna värmer upp jordytan mest i det området.

6

7 Varför har vi årstider? Jorden lutar 23,5 grader.
När jorden färdas i sin bana runt solen ändrar sig lutningen - när jorden lutar in mot solen blir det varmare, när jorden lutar bort från solen blir det svalare/kallare. Detta märks mest norr eller söder om vändkretsarna – det blir mest skillnader i årstiderna där!

8 4 årstider

9 Sommarsolståndet - När solen står i zenit vid norra vändkretsen (runt 21 juni) och norra halvklotet har sommar och ljust. Längsta dagen på året för oss i norr. Vintersolståndet – När solen står i zenit vid södra vändkretsen (runt 21 dec) och norra halvklotet har kallt och mörkt. Kortaste dagen på året för oss i norr. Höst- och vårdagjämning - Solen står i zenit vid ekvatorn och lyser upp klotet lika mycket från pol till pol. Dag och natt är lika långa.

10 Midnattssol: Solen är uppe dygnet runt i polarområdena när jorden lutar mot solen = på sommaren vid Nordpolen Polarnatt: Solen går ej upp och det är mörkt dygnet runt = på vintern vid Nordpolen

11 Kustklimat Inlandsklimat Vid kusterna påverkas klimatet mycket av havet. Vattnet vid havet värms inte upp och kyls inte ner lika fort som marken. Vattnet ”håller kvar” värme och kyla. Kustklimat har mindre variationer i temperaturen I inlandet, långt från kusten, värms marken upp och kyls ner snabbare. Inlandsklimatet har varma somrar och kalla vintrar – större variationer i temperaturen. = temperaturskillnaderna är mindre vid kusten än i inlandet. Det regnar mer/oftare vid kusten än i inlandet. Se s. 21 i boken

12 Läsa av klimatdiagram!

13 Varför är linjediagrammet för temperaturen ”upp och ner”?

14 Nederbördsfilmer! I uppgiften tränar du på att:
Rita informativa bilder Förklara tydligt så att någon förstå, gärna i flera led Förstå och använda ord och begrepp Ge och ta emot kamratrespons när ni nu får titta på varandras filmer!

15 Vattnets kretslopp Solen skiner och får vatten att avdunsta ur marken, växterna och vattensamlingar. När luften kyls ner på högre höjd börjar det regna. Regnvattnet hamnar i vattendrag och sjöar och rinner tillbaka ut i haven, eller avdunstar upp i luften igen på vägen mot havet.

16 Nederbörd Tre grundprinciper: 1. Varm luft är lättare än kall luft
2. Varm luft håller kvar mer fukt än kall luft 3. När varm fuktig luft stiger och kyls ner så släpper den fukten = regn!

17 Orografisk nederbörd Varm, fuktig luft tvingas upp över ett berg .
Eftersom det är kallare högre upp i luften kyls den varma luften ner och det bildas regn. Samtidigt blir vinden allt torrare - på andra sidan uppstår ”regnskugga”. (t.ex. Gobiöknen där regnen fallit över Himalaya).

18 Frontnederbörd En kall och en varm front möts.
Då fungerar den kalla fronten som en kil och driver den varma fronten uppåt. Den kalla luften är tyngre än den varma luften. Då pressas den varma och fuktiga luften uppåt, luften kyls ner och det börjar att regna. Detta är den vanligaste orsaken till att det regnar i Sverige.

19 Konvektiv nederbörd När solen skiner starkt värms luften vid marken upp och stiger rakt uppåt. När luften kommer allt högre upp kyls den ner och det börjar regna rakt under molnet. Det här är ovanligt i Sverige, det sker bara under soliga sommardagar på förmiddagen och regn på eftermiddagen. Det är så här det regnar runt ekvatorn varje dag.

20

21 Varför blåser det på jorden?
När solen värmer upp luften stiger den Det uppstår då ett ”underskott” av luft vid jordytan - ett lågtryck bildas vid markytan När luften har stigit avkyls den och sjunker. Mycket luft trycks ner mot markytan , det bildas ”överskott” på luft och det kallas högtryck. Luftmassan sugs då in från högtrycket till lågtrycket - detta skapar vindar.

22

23 Passadvindarna Genom passadvindarna förs varm luft från området kring ekvatorn norrut och söderut mot jordens kallare trakter. Utan vindarna skulle det vara olidligt hett vid ekvatorn och istidsklimat i norr och söder.

24 Vindar på våra breddgrader
Vindar i de tempererade zonerna. I stort sett rör sig luften här från väster mot öster i ett brett stråk eller bälte – västvindsbälte. Vädret här påverkas ofta av vandrande lågtryck. De bildas i gränszoner mellan varma och kalla luftmassor. Vid polarfronten kämpar luftmassorna mot varandra och blandas i stora virvlar. Lågtrycken ”föds” ofta utanför New Foundland och rör sig med västvindarna över Nordatlanten (västvindsbältet) in över Europa.

25

26 Monsunvindar Monsunvindar är vindar som ändrar riktning med årstiden.
”Vintern” – högtryck i de inre delarna för med sig torra och svala vindar mot Sydasien. Monsunvindar är vindar som ändrar riktning med årstiden. Typiska i södra Asien. Sommar – lågtryck i de inre delarna, högtryck från ekvatorn kommer med värme och fukt. Kan ge enorma mängder regn.

27 Jordens Klimatzoner

28 Klimatzoner

29 Vegetationszoner = biomer

30 Tropiska zonen Området mellan vändkretsarna där solen kan stå i zenit.
Varmt - medeltemperaturer över 18 grader. Mycket nederbörd mm per år. Jordens regnskogar finns i denna zon. Savannen i Afrika likaså.

31 Subtropiska zonen Torra och varma områden norr och söder om vändkretsarna. Långa varma somrar och korta milda vintrar (ofta högtryck). Kalla nätter p.g.a. att det är klart väder. Befolkas av många människor. Många av jordens största öknar finns i denna klimatzon.

32 Tempererade zonen Stora delar av Nordamerika, Europa och Asien ligger i denna zon. Stora skillnader mellan årstiderna. Skillnader även mellan kustklimat och inlandsklimat. Domineras av barrskog (taiga) lövskog och grässlätter (stäpp).

33 Polarzonen Långa, kalla och mörka vintrar . Kan bli -50 grader.
Ljusa sommarmånader, midnattssol. I Arktis (Nordpolen) växer inga träd, bara lavar och mossor (tundra). Det är mycket lite nederbörd där. På Antarktis (Sydpolen) finns ett ständigt istäcke, mycket orkaner och extrem kyla.