The big picture Kort repetition av mikroekonomi

En presentation över ämnet: "The big picture Kort repetition av mikroekonomi"— Presentationens avskrift:

1 The big picture Kort repetition av mikroekonomi
Mikroekonomi (ämnesstudier), 8 sp, våren 2012 The big picture Kort repetition av mikroekonomi Jonas Lagerström, Åbo Akademi

2 Vi vill förstå vad som händer där!
Vad samhället producerar och fördelar bestäms genom att köpare och säljare träffas på marknaden. Vi vill förstå vad som händer där! Människan i dag är inte smartare än för 400 år sedan (eller år sedan) men vi är otroligt mycket rikare. Varför? Hemligheten ligger i att vi samarbetar mer. Genom att samarbeta behöver du inte både reparera din bil och klippa gräsmattan, utan du kan SPECIALISERA dig på det som du är relativt sett bäst på och överlåta det andra åt andra. Tack vare marknader är det lätt att hitta människor som kan ge dig vad du vill ha.

3

4 Konsumenten gör det bästa hon kan
Hur ska vi tänka om ’kan’? m=100; p1=2; p2=1 X2 Dina utgifter kan inte överstiga din inkomst m. Att rita budgetlinjen: Alla kombinationer på budgetlinjen kostar 100, innanför kostar mindre än 100, utanför mer än 100. Hur mycket om rubbet på x1? Hur mycket om rubbet på x2? Dra räta linjen mellan punkterna! VILL. KAN. Vad hindrar dig från att köpa precis allt? Jo, du har en begränsad inkomst som tillsammans med priserna avgör hur mycket du kan köpa. Budgetrestriktionen. Antar nu för enkelhets skull två varor. Utgifterna p1x1 + p2x2 får inte vara större än inkomsten m. Det man väljer uppfyller alltid budgeten. Visa matematiskt: Kan därför se att vi möter ett val: mer av x1 gör att du måste ha mindre av x2. Här är alternativkostnaden . Visa grafiskt! 1) maxmängden x1, 2) maxmängden x2, 3) dra linjen. Alltså: Givet priserna och inkomsten, vilka kombinationer har du råd med? Om X1 blir billigare behöver du inte offra så mycket x2 för att få en x1 (substitutionseffekten). Tolka lutningen: Hur du kan byta mellan varorna på marknaden. X1

5 Konsumenten gör det bästa hon kan
Hur ska vi tänka om ’det bästa’? x2 y x1

6 Konsumenten gör det bästa hon kan
Hitta högsta nyttonivån givet att du håller din budget! X2 X1

7 Tillämpning: Konsumtionsanalys
Gör prognos över serietidningsförsäljningen

8

9 CV är kompenserad variation, kompensation för nya priser.
CV och EV Hur påverkas konsumenten av en prishöjning? Hur många euro måste vi ge konsumenten för att hon ska vara lika nöjd som före prishöjningen? CV är kompenserad variation, kompensation för nya priser. Hur många euro hade konsumenten varit villig att muta oss med för att vi inte ska höja priserna? EV är ekvivalent variation, en minskad inkomst som tack för gamla priser.

10 CV och EV Hur påverkas konsumenten av en prishöjning? X2 X2 X1 X1
CV och EV. Rita upp två identiska figurer med AOG och X1, med en prishöjning på x1. Punkterna A och B på U0 och U1. Visa CV i den vänstra: Dekomponera fram pris och inkomsteffekten utifrån den ursprungliga nyttan U0. Ger punkten B på U0. Fråga: Hur mycket pengar måste vi kompensera individen för att han ska komma tillbaka till sin ursprungliga nytta med nya priser? CV är 1) skillnaden i intercepten! 2) skillnaden mellan vad C kostar och vad A kostade, alltså e(A)-e(C). Visa CV i den högra: Dekomponera fram pris och inkomsteffekten utifrån den nya nyttan U1. Ger ny punkt D. Hota: Vi kommer att höja priset på X1! Hur mycket är du redo att muta oss med för att vi inte ska höja priset? Alltså: Hur mycket pengar kan vi ta ifrån individen så att han drabbas lika hård som om priset skulle höjas? EV är 1) skillnaden i intercepten, 2) skillnaden mellan vad B skulle ha kostat och vad D faktiskt kostar, e(D)-e(B). Vitsen med CV och EV: Ger oss ett mått på välfärd i euro, lättare att tolka än skillnader mellan nyttonivåer! X1 X1

11 CV och EV Hur påverkas konsumenten av en prishöjning?
Testa med Cobb-Douglas: U=x10.5x20.5. P1=1, p2=1, m=100, p1’=2. Ger alltså x1=0.5m/p1, x2=0.5m/p2. (50;50) i utgångsläget; (25;50) efter prishöjningen. CV=hur mycket måste vi ge individen för vid nya priserna för att hon ska nå sin gamla nytta (alltså U=50)? Sätt upp: (0.5*m/2)0.5* (0.5*m/1)0.5=50 och lös ut m som 141. CV är alltså 41. Gör samma för EV: ”Vi kommer att höja priserna, hur mycket vill du betala oss för att vi inte ska höja priserna?”. Jobba runt nya nyttan som är (25)0.5*(50)0.5. Kolla vilken m vid gamla priser som ger denna nytta. Jo m=70, ger EV=30. Både CV och EV mäter (på lite olika sätt) avståndet mellan indifferenskurvorna i euro!

12 CV och EV Hur påverkas konsumenten av en prishöjning?
Testa med Cobb-Douglas: U=x10.5x20.5. P1=1, p2=1, m=100, p1’=2. Ger alltså x1=0.5m/p1, x2=0.5m/p2. (50;50) i utgångsläget; (25;50) efter prishöjningen. CV=hur mycket måste vi ge individen för vid nya priserna för att hon ska nå sin gamla nytta (alltså U=50)? Sätt upp: (0.5*m/2)0.5* (0.5*m/1)0.5=50 och lös ut m som 141. CV är alltså 41. Gör samma för EV: ”Vi kommer att höja priserna, hur mycket vill du betala oss för att vi inte ska höja priserna?”. Jobba runt nya nyttan som är (25)0.5*(50)0.5. Kolla vilken m vid gamla priser som ger denna nytta. Jo m=70, ger EV=30. Både CV och EV mäter (på lite olika sätt) avståndet mellan indifferenskurvorna i euro!

13 Marknadens efterfrågekurva
Förstå på djupet hur den ser ut X2 Efterfrågekurvan visar relationen mellan pris och efterfrågad mängd givet preferenser, inkomst och pris på övriga varor. Skift i efterfrågan om inkomst, priser eller preferenser ändras. Summera efterfrågan för samtliga individer på marknaden och då får marknadens efterfråga. X1 p1 Utgå alltså från givna preferenser, inkomst och pris på ena varan. Låt sedan priset på den aktuella varan långsamt förändras och se hur mängden som vi vill ha gradvis förändras. För över resultaten till en separat figur så att det inte blir så råddigt. Se till att du förstår varifrån efterfrågekurvan egentligen kommer. X1

14 Producenten gör det bästa hon kan
Tänk på samma sätt som i konsumtionsteorin! Företaget ska omvandla produktionsfaktorer (kapital, arbetskraft, land, energi, naturresurser, kunskap) till en vara/tjänst som man kan sälja. För enkelhetens skull antar vi ofta att det finns två produktionsfaktorer (ofta arbete och kapital). Tänk gärna att du som företag kan hyra produktionsfaktorerna: du kan alltså hyra arbetskraft för 10 euro i timmen och kapital för 50 euro i timmen.

15 Isokvanter och isokoster
Se likheten till konsumtionsteori! X2 X2 Vad utmärker jämvikten? 1) LUTNINGEN ISOKVANTEN = LUTNINGEN ISOKOSTEN, 2) DU PRODUCERAR 500 SKJORTOR. Utnyttja 1 för att få fram relation mellan x1 och x2. Sätt sedan in relationen i 2 där du tillverkar 500. Lös ut hur mycket av ena produktionsfaktorn som behövs. Använd sedan relationen mellan x1 och x2 för att lista ut hur mycket som behövs av den andra. Till slut kan du räkna ut hur mycket det kostar för det (som allra minst) att producera 500 skjortor. X1 X1

16

17 Marginal- och snittkostnader
Guidar oss till rätt mängd och nedläggning eller inte? Med kostnadsfunktionen C kan du enkelt ta fram och förstå MC och AC. MC skär AC i dess minimun (bebisar in i klassrummet; Selännes poäng); här är snittkostnaden som allra lägst. När lägga ner? Kostnader 3.25 Marginalkostnaden (MC) är kostnaden för att producera ytterligare en skjorta. 3.00 2.75 2.50 2.25 MC 2.00 1.75 1.50 AC 1.25 1.00 MC och AC behövs för att ta fram företagets utbudskurva. Ofta minskar AC först (spridningseffekt; fixa kostnaden sprids ut över fler enheter) och ökar sen (avtagande avkastning). MC kan ibland falla i början (lärandeeffekten) och stiger sedan (trångt i fabriken-effekten). AC kan falla på grund av specialisering, stora startkostnader (alltså spridningseffekt) och nätverksexternaliteter. 0.75 Snittkostnaden (AC) är den genomsnittliga kostnaden för att producera en skjorta. 0.50 0.25 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Antal skjortor Copyright © South-Western 17

18 Den effektiva marknaden
Ingen kan få det bättre utan att nån annan får det sämre Marknaden är fantastisk: Möjligheten att specialisera dig på det som du är relativt sett bäst på och köpa resten av det som andra är relativt sett bäst på leder till att alla gynnas (komparativa fördelar). Konsumenten för ett överskott av att handla på marknaden. Producenten får också ett överskott av att handla på marknaden (och till och med ekonomisk vinst om marknadsinflytande). Utbudskurvan speglar företagens privata kostnader att producera på marginalen (MPC). Efterfrågekurvan speglar hur många euromynt du är villig att ge upp för varan (på marginalen): MPB. Vi får alltså just den mängd där kostnaden för sista varan är exakt lika hög som antalet euromynt folk är villiga att offra för enheten (=alternativkostnaden).

19 Monopolistisk konkurrens
Den effektiva marknaden Men endast under extrema antaganden Perfekt konkurrens kräver 1) många aktörer som var och en bara har en liten del av marknaden och 2) varan upplevs som identisk (standardiserad), och ofta också 3) fritt in- och utträde på lång sikt. Givet perfekt konkurrens är marknaden effektiv; finns inget sätt att göra det bättre för någon utan att försämra för någon annan. Vad, hur, åt vem? Effektiv mängd som produceras till lägsta möjliga kostnad åt människor med högst betalningsvilja. En marknad med perfekt konkurrens för privata varor utan externaliteter är makalöst fantastisk mekanism (om vi ignorerar rättvisefrågor) för att besluta om produktion och fördelning. Perfekt konkurrens Oligopol Monopolistisk konkurrens Monopol Vete? Starksprit?

20 Välfärden på marknaden
Varför fick studenterna 30 miljoner euro för pizzasajt? Lär dig att rita upp lösningen och lösa allting matematiskt. Ta även fram konsumentöverskottet och producentöverskottet. Inse att marknaden är effektiv, det vill säga vi kan inte göra det bättre för någon utan att samtidigt försämra för någon annan.

21 Ingrepp på marknaden Dess effekter på pris, handel, välfärd
Att stoppa ömsesidigt gynnsam handel – med förbud, kvoter, pristak, prisgolv, skatter mm – leder till en dödviktskostnad. Störst skatteintäkter om staten beskattar sådant som inte dödas av skatt (boende, cancermedicin). Vem som på pappret betalar in skatten saknar betydelse. Skattebördan delas i praktiken så att den mest desperate bär störst del av skatten. Skatter leder alltid till att det blir mindre av varan som handlas. Eftersom handel är bra borde en skatt alltså leda till minskat välstånd: Skatten stoppar utbyte av enheter där betalningsviljan är större än det kostar att tillverka varan. Ingrepp dödar gynnsam handel

22 Ingrepp på marknaden Exempel: Pristak och skatter p p x x Före Efter ∆
CS PS TOT Före Efter ∆ CS PS STAT TOT p p Minnesregel: Man slår skallen i taket och man står på ett golv. Kom ihåg att man inte kan tvinga folk att göra nånting som dom inte vill. Vid ett prisgolv vill inte konsumenter köpa så mycket så därför kommer företagen inte tillverka så mycket. Analysen gäller här GIVET att fördelningen verkligen går till de konsumenter med högst betalningsvilja (=de som är redo att offra mest av andra varan) respektive företagen med lägst kostnader (=de som offrar minst för att producera varan) – i praktiken behöver det inte alls vara så och då är dödviktskostnaderna ännu större. x x

23 Ingrepp på marknaden Exempel: Protektionism Före Efter ∆ CS PS TOT
Här är priset i världen lägre än i Finland. Kan bero till exempel på att företagen där bättre på att tillverka (=kan hålla låg kostnad; kan bero på duktiga arbetare eller att det finns resurser i överflöd som gör det enkelt att tillverka just dessa varor). Vid nya priset vill finska konsumenter ha mer än finska företag vill bjuda ut, mellanskillnaden IMPORTERAS. Vad är välfärdsanalysen? Utan handel: A för konsumenter, B+C för producenter. Med handel: A+B+D för konsumenter; C för producenter. Alltså det totala överskottet ökar med D. Att begränsa marknaden (=hindra kontakt med världen) ger alltså ineffektivitet. Frihandel gör det bättre totalt sett för Finland, men producenterna missgynnas. Så varför har vi inte frihandel? Politisk ekonomi: Välorganiserade starka fåtal företag bättre på lobbying än svagt organiserade många konsumenter (socker i USA).

24 Men marknaden kan misslyckas!
Och därmed finns utrymme att göra bättre Land med planekonomi BNP per capita (euro) Matchat land med marknadsekonomi Marknad vs Plan Nordkorea 544 Sydkorea 5957 11 gånger Ryssland 1820 Finland 15011 8 gånger Kina 381 Taiwan 7389 19 gånger Bulgarien 887 Grekland 5747 6 gånger Ungern 2605 Österrike 18286 7 gånger Tjeckien 2107 Tyskland 18324 9 gånger Marknaden är en makalös mekanism för att styra produktion och fördelning, men kan även misslyckas ty 1) någon part hindrar handeln, 2) sidoeffekter som vi inte tar hänsyn till, 3) beskaffenheten hos varan, 4) rättvisa (normativt). Marknader är i regel fantastiska: På 70 år gled länder med marknadsekonomier ifrån länder med planekonomier. Men marknaden kan misslyckas. Vi såg att vid bristande konkurrens (monopol, monopolistisk konkurrens) fås för små mängder av varorna och tillverkningen sker onödigt dyrt. Här ska vi undersöka externaliteter. I sista föreläsningen ska vi ta upp varor som aldrig kommer att skapas på en marknad. Dessutom kan statliga ingrepp alltid motiveras av rättviseskäl.