Makroekonomi med tillämpningar

En presentation över ämnet: "Makroekonomi med tillämpningar"— Presentationens avskrift:

1 Makroekonomi med tillämpningar
Föreläsning 15: Repetition 11/12/2018

2 Plan för dagens föreläsning
Praktisk information inför och om tentamen Översiktlig repetition Genomgång av förra årets tenta

3 Praktisk information inför tentan
Extra mottagningar med övningslärare inför tentan (se Tisdag 3 juni kl B4 Onsdag 4 juni kl B4 Torsdag 5 juni kl D8 Kursutvärdering på nätet (info skickas per mejl av Peter Langenius) Finns att fylla i på expeditionen för dem som föredrar detta Koder för tillgång till OneKey

4 Praktisk information om tentan
Fyra frågor 1 motsvarar dugga 1 (10 flervalsfrågor) 2 motsvarar dugga 2 (10 flervalsfrågor) 3 motsvarar seminarieövningarna 4 täcker hela kursen (7 öppna frågor) Blanchard: 1-15, 18-21 Den seminarielitteratur som skall läsas av alla Kompendium om doktrinhistoria Endast studenter som anmält sig till tentamen har garanterad skrivningsplats Måste ha giltig legitimation för att få skriva tentan! Inga resultat registreras förrän bevis på betald terminsräkning uppvisats Inga hjälpmedel (miniräknare, lexika)

5 Översiktlig sammanfattning av kursen
Två delar Makroekonomisk teori Makroekonomiska tillämpningar Makroekonomiska aggregat BNP, arbetslöshet, inflation Sysselsättning, arbetsutbud, ränta, växelkurs, bytesbalans etc. Teorier för vad som bestämmer makroekonomiska aggregat på kort, medellång och lång sikt Förväntningarnas roll och den öppna ekonomin

6 Sammanfattning, forts. Kort sikt Prisnivån given 45-gradersdiagrammet
Y=produktion, X=inkomst (=produktion) produktion bestämd av aggregerad efterfrågan IS-LM-modellen Y=ränta, X=produktion Analysera effekten av förändringar som påverkar jämvikt på penning- och varumarknaden på ränta och produktion Penningpolitik påverkar produktion och arbetslöshet på kort sikt, men inte på medellång eller lång sikt

7 Sammanfattning, forts. Medellång sikt
Produktionen bestäms av den naturliga arbetslösheten/sysselsättningen Priser beror på löner, som sätts på arbetsmarknaden genom förhandlingar Prisförväntningar påverkar lönerna WS-PS-modellen Y=reallön, X=arbetslöshet Skärningen mellan lönesättningskurva och prissättningskurva bestämmer den naturliga arbetslösheten (och därmed naturlig sysselsättning) Prisförväntningarna påverkas av huruvida arbetslösheten är större eller mindre än den naturliga

8 Sammanfattning, forts. Medellång sikt, forts. AS-AD-modellen
Y=prisnivå, X=produktion Skärningen mellan AS och AD uttryckta som samband mellan P och Y bestämmer produktion på kort sikt och på medellång sikt om P=Pe Phillipskurvan Ursprungliga och förväntningsutvidgade NAIRU Finanspolitik har effekter på sammansättningen på den aggregerade efterfrågan och kan därmed påverka produktionen på lång sikt Penningpolitiken dock ingen effekt på annat än inflation

9 Sammanfattning, forts. Lång sikt Förväntningarnas roll
Bestämning av långsiktig trend i BNP (BNP per capita) Solow-modellen Y=investeringar, depreciering, X=kapital per arbetare Kapitalackumulation och exogena tekniska framsteg Endogen tillväxtteori Tekniska framsteg resultat av investeringar i ny kunskap Förväntningarnas roll Långa räntan påverkas av inflationsförväntningar Fisherhypotesen: Förändring i nominell ränta är lika med förändring i inflation på medellång sikt Inflationsförväntningar avspeglas i avkastningskurvan (yieldkurvan)

10 Sammanfattning, forts. Den öppna ekonomin Betalningsbalansen
Effekten av växelkursförändringar på handelsbalansen och BNP Marshall-Lernervillkoret 45-gradersdiagrammet för en öppen ekonomi AA, DD, ZZ Mundell-Fleming-modellen IS-LM plus ränteparitet Penning- och finanspolitik får effekter på växelkursen Olika växelkurssystem Fast och flytande

11 Sammanfattning, forts. Seminarierna
Svensk stabiliseringspolitik och stabiliseringspolitiska regimer Penningpolitik i praktiken Ingves gästföreläsning Finanspolitik i praktiken Bystedts gästföreläsning Svensk arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Udden Sonnegårds gästföreläsning Tillväxt och inkomstfördelning

12 Tenta , Fråga 4 Beakta 45-gradersdiagrammet och makromodellen Y = C + I + G där C = c0 + c1(Y – T) och där I och G bestäms exogent. Antag att nettoklumpsummeskatten T är 200. Den offentliga konsumtionen G är 200. Parametern c0 är 100 och den marginella konsumtionsbenägenheten c1 är 0,8. De privata investeringarna I är 300. Hur stor blir BNP i jämvikt? Beräkna och illustrera. Hur stor är multiplikatorn? Hur stor blir den totala privata konsumtionen i jämvikt? Vilka slutsatser kan dras om det totala skattetrycket i ekonomin?

13 Tenta 070610, Svar på fråga 4 Y = c0 + c1(Y – T) + I + G
Y = ,8(Y – 200) Y = (1/1-0,8)( ,8 ) Y =5 ( )=5440=2200 inkomst Produktion Lutning: 0,8 2200 440

14 Tenta 070610, Svar på fråga 4 Multiplikator = 5
C= c0 + c1(Y – T) = ,8(2200 – 200) =100+0,82000=1700 Känner ej storleken på transfereringar och därmed inte på det totala skattetrycket

15 Tenta , Fråga 5 Ett motiv bakom skapande av den europeiska inre marknaden var uppfattningen att mer integrerade marknader leder till ökad konkurrens och genom detta samhällsekonomiska vinster. Analysera effekten av ökad konkurrens på varumarknaden på den naturliga arbetslösheten och reallönen. Analysera också hur ökad konkurrens på varumarknaden påverkar BNP och prisnivå på både kort och medellång sikt. Kommentera kortfattat om huruvida den inre marknaden tycks ha haft de effekter som du just analyserat.

16 Tenta , svar på fråga 5 En minskning av påslagen () medför att PS-kurvan skiftar uppåt. WS PS’ u’ PS Reallön, W/P u Slutsats: Reallönen stiger och arbetslösheten minskar. Intuition: P   reallön   lägre u krävs för att facken skall acceptera reallönen Arbetslöshet, u

17 Tenta 070610, svar på fråga 5, forts.
AD A Pe’ Pe Prisnivå, P A’ Y’ B Yn Y’n Produktion, Y

18 Tenta 070610, svar på fråga 5, forts.
Ihållande hög arbetslöshet i EU Arbetsmarknadsinstitutioners betydelse

19 Tenta , Fråga 6 Antag att avtalsrörelsen i ett visst land ger större löneökningar än förväntat. Landet har en oberoende centralbank med ett strikt 0-inflationsmål. Analysera med hjälp av AS-AD-modellen hur centralbanken måste agera för att hålla sitt prisstabilitetsmål. Analysera också med samma verktyg det ackommodationsalternativ som föreligger. Diskutera för- och nackdelar med respektive handlingsalternativ.

20 Penningpolitik med inflationsmål
AD A AS AD AS A’ Prisnivå, P Pe Y’n Yn Produktion, Y

21 Ackommoderande penningpolitik
AD AD AD A AS AS A’ Prisnivå, P Pe Y’n Yn Produktion, Y

22 Tenta , Svar på fråga 6 Stabil prisnivå till priset av minskad produktion och ökad arbetslöshet. Stabil produktion till priset av ökad prisnivå och inflation.

23 Tenta , Fråga 7 Analysera kortfattat stabiliserings-politikens möjligheter under olika växelkursregimer. Beakta konsekvenser på produktionsnivå och ränta.

24 Finanspolitik med rörlig växelkurs
Ränta, i IS’ Ränteparitet, givet i* och Ee IS’’ LM Ränta, i i’ i’’ Y’’ E’’ Y’ i IS Y E E’ Växelkurs, E Produktion, Y

25 Penningpolitik med rörlig växelkurs
Ränta, i Ränteparitet, givet i* och Ee IS’ LM LM’ Ränta, i i E’ i’ Y Y’ IS E Produktion, Y Växelkurs, E

26 Finanspolitik under fast växelkurs
Ränta, i IS’ LM LM’ YB i YC IS YA Produktion, Y

27 Penningpolitik under fast växelkurs
Ränta, i LM LM’ i IS YA Produktion, Y

28 Tenta , Fråga 8 Efter den arbetslöshetskris som inträffade i Sverige i början av 90-talet utökades omfattningen av de arbetsmarknadspolitiska programmen. Analysera effekterna av detta med hjälp av den version av WS-PS modellen som presenteras av Forslund och Holmlund. Under 90-talet sänktes också a-kassan. Visa de förmodade effekterna av detta med hjälp av samma modell. När arbetslösheten började minska fr o m mitten av 90-talet fanns och finns tecken på att jämviktsarbetslösheten har ökat. Analysera detta men hjälp av en s k Beveridgekurva och diskutera kortfattat möjliga orsaker till detta fenomen.

29 Ökning av arbetsmarknadspolitiska program
PS’ WS Reallön, W/P R U PS Sysselsättning

30 Sänkning av a-kassan WS Reallön, W/P U PS Sysselsättning

31 Den svenska Beveridgekurvan

32 Tenta , Fråga 9 Gör en jämförande analys av Solowmodellen och de s k endogena tillväxteorierna. Fokusera på fundamentala antaganden hos de båda. Solow-modellen – fokus på sparande och fysisk kapitalbildning Endogena tillväxtteorier– fokus på kunskapsbildning och ackumulation av humankapital Avtagande marginalproduktivitet för kapital i Solow-modellen. Marginalproduktiviteten kan vara konstant eller tilltagande för kunskap och humankapital i endogen tillväxtteori

33 Tenta , Fråga 10 Vid beskrivningen av inkomstspridningen i ett land används ofta s k Lorenzkurvor för faktorinkomst och disponibel inkomst samt måttet gini-koefficient. Förklara dessa begrepp. Illustrera också ett förhållande där den fattigaste fjärdedelen av hushållen helt saknar faktorinkomst men har en tiondel av de disponibla inkomsterna.

34 Tenta , Fråga 10 Lorenzkurva: Visar ackumulerad andel av de totala inkomsterna för hushåll när vi rangordnar dem efter inkomstnivå Gini-koefficient: A/(A+B) Ackumulerad andel av inkomsten 100 Ackumulerad andel av hushållen A B

35 Tenta 070610, Fråga 10 Disponibel inkomst Faktorinkomster
25 10 Ackumulerad andel av inkomsterna (%) Ackumulerad andel av hushållen (%) Disponibel inkomst Faktorinkomster