Om Folkhälsomyndigheten Ventilation och luftkvalitet

En presentation över ämnet: "Om Folkhälsomyndigheten Ventilation och luftkvalitet"— Presentationens avskrift:

1 Om Folkhälsomyndigheten Ventilation och luftkvalitet
NTP-skola Fredrik Haux Enheten för miljöhälsa

2 Detta ska jag tala om idag
Kort om Folkhälsomyndigheten och enheten för miljöhälsa Inomhusmiljön är viktig Ventilation luftkvalitet och hälsa – effekter av bristfällig vent. Folkhälsomyndighetens vägledningsmaterial – AR om ventilation m fl. AR och kompletterande vägledning Kort om rapport NTP-inomhusmiljön i skolan (om jag hinner) Presentera mig… Detta ska jag prata om idag…

3 Myndigheten bildades 1 januari 2014
Hälsoskydd Folkhälsorapportering Smittskydd Myndigheten bildades 1 januari 2014 Verksamheten bedrivs både i Solna (KI campus) och i Östersund Myndigheten har ca 490 anställda Webbadress: Först ska jag berätta lite om nya Folkhälsomyndigheten. Folkhälsomyndigheten bildades 1 januari 2014 och är en sammanslagning av:

4 Uppgifter Folkhälsomyndigheten ska verka för en god och jämlik hälsa genom att: följa befolkningens hälsoläge och de faktorer som påverkar detta bidra till ett effektivt smittskydd i landet medverka till minskad negativ miljöpåverkan på människors hälsa identifiera vilka folkhälsoområden som behöver effektiva insatser utvärdera folkhälsoinsatser Folkhälsomyndigheten ska verka för en god och jämlik hälsa genom att: ….. Följa befolkningens hälsoläge och de faktorer som påverkar detta Bidra till ett effektivt smittskydd i landet Medverka till minskad negativ miljöpåverkan på människors hälsa Identifiera vilka folkhälsoområden som behöver effektiva insatser Utvärdera folkhälsoinsatser

5 Enheten för miljöhälsa - uppdrag
Upptäcka, förebygga och undanröja risker för hälsa och välbefinnande (Hälsoskydd) Förmedla kunskap om miljöns betydelse för hälsan och förse regeringen och statliga myndigheter med kunskaps- och beslutsunderlag Främja miljöns positiva påverkan på människors hälsa Miljöhälsoarbetet innefattar kemiska, mikrobiologiska och fysikaliska hälsorisker, samt fysiska risker förknippade med den sociala miljön, såsom otrygghet Jag jobbar på enheten för miljöhälsa och vårt uppdrag är: Upptäcka, förebygga och undanröja risker för hälsa och välbefinnande Förmedla kunskap om miljöns betydelse för hälsan och förse regeringen och statliga myndigheter med kunskaps- och beslutsunderlag Främja miljöns positiva påverkan på människors hälsa Miljöhälsoarbetet innefattar kemiska, mikrobiologiska och fysikaliska hälsorisker, samt fysiska risker förknippade med den sociala miljön, såsom otrygghet

6 Uppdraget utförs genom att
Tillsynsvägleda kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder och länsstyrelsen om miljöbalkens regler gällande hälsoskydd främst för inomhusmiljö, hygien och objektburen smitta. Utgöra kunskapsstöd till myndigheter, regeringen och andra aktörer i frågor som gäller miljörelaterad hälsa; utgöra kunskapsstöd till kommuner, länsstyrelser och andra i frågor om samhällsplanering för god hälsa, framför allt genom kunskapsunderlag och metodutveckling. Följa upp miljöhälsans utveckling inom bl.a. miljömålsarbetet och folkhälsopolitikens målområde miljöer och produkter. Miljöhälsorapport 2017 Uppdraget utförs genom att: Tillsynsvägleda kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder och länsstyrelsen om miljöbalkens regler gällande hälsoskydd främst för inomhusmiljö, hygien och objektburen smitta. Utgöra kunskapsstöd till myndigheter, regeringen och andra aktörer i frågor som gäller miljörelaterad hälsa; utgöra kunskapsstöd till kommuner, länsstyrelser och andra i frågor om samhällsplanering för god hälsa, framför allt genom kunskapsunderlag och metodutveckling Följa upp miljöhälsans utveckling inom bl.a. miljömålsarbetet och folkhälsopolitikens målområde miljöer och produkter. Miljöhälsorapporten ges ut vart fjärde år. Varannan rapport om barn. Nästa rapport kommer Förra rapporten kom 2013 och hade fokus på barn. Miljöhälsorapporten ger en aktuell bild av exponeringen för olika miljöfaktorer i Sverige och beskriver hälsoeffekter och risker.

7 Inomhusmiljön är viktig
Vi är huvudsakligen inomhus, stor betydelse vad vi exponeras för Främst barn, ungdomar kan inte själva välja sina inomhusmiljöer, hem, förskola, skola Skolbarn spenderar ca 1000 tim - 27 veckor inomhus i skolan årligen Ofta höga halter av damm som innehåller allergen - ger allergiska reaktioner hos barn med allergi Även andra partiklar och kemikalier som kan vara negativa för hälsan Idag tillbringar vi cirka 90 procent av vår tid inomhus. Av stor betydelse vad vi exponeras för. Inomhusmiljön för barn är viktig. Barn är en skyddsvärd grupp. Barn, ungdomar kan inte själva välja sina inomhusmiljöer, hem, skola förskola Skolbarn spenderar ca 1000 tim - 27 veckor inomhus i skolan årligen. (Ur Miljöhälsorapporten.) Höga halter av damm som innehåller allergen från katt, hund, häst smågnagare, pollen - ger allergiska reaktioner hos barn med allergi Även andra partiklar och kemikalier som kan vara negativa för hälsan, hormonstörande ämnen, mjukgörare, flamskyddsmedel, därför viktigt med ventilation och städ 7

8 Många källor till föroreningar i inomhusluften
Förorenad utomhusluft: bilavgaser, partiklar från förbränningsprocesser, från dubbdäck, industrier etc Byggnaden: emissioner från byggnadsmaterial, golv, målarfärg, plastmaterial /mjukgörare, möbler, datorer, fukt mögel Ventilationssystemet: lukter, damm, VOC från mikrobiell verksamhet, mögelsporer Människor: lukter, svett osv…, deo, parfym, utandning, partiklar från kläder, tvättmedel, allergen, pollen i kläder, bakterier, virus Städkemikalier, verksamheter i byggnaden Matlagning, stekning, levande ljus, gasspisar Förorenad luft ute: bilavgaser, industrier, etc Oftast är utomhusluften mycket renare än utomhusluften så sällan problem Byggnaden: emissioner VOC från byggnadsmaterial, golv, målarfärg, möbler, datorer flamskyddsmedel, ftalater, fukt mögel, sporer MVOC Även Ventilationssystemet kan ge föroreningar: lukter, damm, VOC från mikrobiell verksamhet, mögelsporer Människor: lukter, svett med mera, deo, parfym, utandning, partiklar från kläder, tvättmedel, allergen, pollen, bakterier, virus Städkemikalier, lukter, terpener, verksamheter i byggnaden Matlagning, stekning, levande ljus, gasspisar

9 Hälsoproblem vid bristfällig ventilation (och städning)
Luftvägsbesvär Astma Allergi Kliande ögon Huvudvärk Koncentrationssvårigheter Trötthet En dålig ventilation innebär att koncentration av föroreningar ökar Luftvägsbesvär, kliande hals, svårt andas, nästäppa Astma eller känning av astmatiska reaktioner Allergi, allergen, katt, hund, dammkvalster pollen Kliande ögon Huvudvärk Koncentrationssvårigheter Trötthet

10 Ventilation i skolan och hälsa (1)
Mer nästäppa och inflammationsmarkörer i nässköljvätska vid låg luftomsättning och omblandande mekanisk ventilation (don i taket) Mindre nästäppa och inflammationsmarkörer i nässköljvätska vid deplacerande ventilation (don vid golv) Mindre ögon- och luftvägsbesvär vid nytt deplacerande ventilationssystem I studier (Wållinder 1999) har man sett att det är Mer nästäppa och inflammationsmarkörer i nässköljvätska vid låg luftomsättning och omblandande mekanisk ventilation (don i taket). (Greta kan mer om dessa studier) ….Mindre nästäppa och inflammationsmarkörer i nässköljvätska vid deplacerande ventilation (don vid golv) bilder på dessa ventilationsdon kommer… Har sett Att elever fick Mindre ögon och luftvägsbesvär vid nytt deplacerande ventilationssystem.

11 Ventilation i skolan och hälsa (2)
Mindre ögon- och luftvägsbesvär och mindre nästäppa vid nytt filter i tilluftsaggregat Förbättrad ventilation minskar frekvens av astmasymtom Förbättrad ventilation minskar halten luftburna bakterier Studier har även visat att: Elever fick Mindre ögon- och luftvägsbesvär och mindre nästäppa vid nytt filter i tilluftsaggregat Att förbättrad ventilation minskar frekvens av astmasymtom Att förbättrad ventilation minskar halten luftburna bakterier

12 Ventilation Perspektiv på ventilation: hälsoskydd enligt MB
Inomhusluften ska inte vara en orsak till olägenhet för människors hälsa. Perspektiv på ventilation: fastighetsägare Ventilationen ska vara tillräcklig enligt specifikation när huset byggdes. Perspektiv: Hälsoskydd: Inomhusluften ska inte vara en orsak till olägenhet för människors hälsa Perspektiv: Fastighetsägare: Ventilationen ska vara tillräcklig enligt specifikation när huset byggdes. Hälsoperspektivet kommer i bakgrunden.

13 Perspektiv: ventilation - hälsoskydd
Att luftvolymen byts i tillräcklig grad (luftomsättning) Att luften är frisk och inte förorenad. Att mängden luft är anpassad till lokalens storlek och antalet människor Att mängden luft är anpassad till aktivitet och verksamhet Att frisk luft effektivt ersätter ”gammal” inneluft Att föroreningar ventileras bort. Att luft inte sugs in via andra vägar än via de avsedda tilluftsdonen. För att undvika olägenhet för människors hälsa Ska luften vara frisk och inte förorenad. Mängden luft ska anpassas till lokalens storlek och antalet människor Mängden luft ska anpassas till aktivitet och verksamhet Frisk luft ersätter effektivt ”gammal” inneluft. Ventilationsdon ska vara placerade på lämpligt sätt. Föroreningar ska ventileras bort. Dels allmänt, emissioner från hus och boende och interör och dels i kök, toalett, badrum extra viktigt,. Att Luft inte sugs in via andra vägar än via de avsedda tilluftsdonen. Tex markluft med radon, luft från trapphus, hisschakt mm

14 Vägledning om ventilation - luftkvalitet
FoHMFS 2014:18 ventilation Kompletterande vägledning om ventilation på vår webb Även andra relevanta AR om luftkvalitet Då ska jag prata lite om Folkhälsomyndighetens vägledning om ventilation / luftkvalitet Här har vi Allmänna rådet FoHMFS 2014:18 ventilation - med riktvärden för att undvika olägenhet för människors hälsa Till AR hör vår Kompletterande vägledning om ventilation på vår webb Finns även andra relevanta AR, nämligen AR om städning, fukt och mikroorganismer, temperatur, radon som påverkar luftkvaliteten

15 FoHMFS 2014:18 Ventilation Dålig luftkvalitet kan ge upphov till olägenhet för människors hälsa Riktvärden för luftomsättning för att undvika olägenhet En helhetsbedömning behöver göras av byggnadens, rummens eller lokalernas förutsättningar för den aktuella verksamheten och ventilationens funktion. I enskilda fallen ska hänsyn till känsliga personer tas, exempelvis allergiker I rådet fastställs att: Dålig luftkvalitet kan ge upphov till olägenhet för människors hälsa I rådet finns Riktvärden för luftomsättning för att undvika olägenhet En helhetsbedömning behöver göras av byggnadens, rummens eller lokalernas förutsättningar för den aktuella verksamheten och ventilationens funktion. I enskilda fallen ska hänsyn till känsliga personer tas, exempelvis allergiker. Även allergiker ska må bra i skolan!

16 Riktvärden för olägenhet enligt AR om ventilation
I bostäder bör det specifika luftflödet (luftomsättningen) inte understiga 0,5 rumsvolymer per timme (rv/h). Uteluftsflödet bör enligt FoHMFS 2014:18 vara minst 0,35 liter per sekund och kvadratmeter golvarea (l/s m2) i bostäder. Det totala uteluftsflödet bör dock inte understiga 4 liter per sekund och person (l/s person). Koldioxidhalt ej regelmässigt över 1000 ppm – tyder på bristfällig vent. (används mest som indikator i skolor och allmänna lokaler med många personer) I bostäder bör det specifika luftflödet (luftomsättningen) inte understiga 0,5 rumsvolymer per timme (rv/h). Uteluftsflödet bör vara minst 0,35 liter per sekund och kvadratmeter golvarea (l/s m2) i bostäder. Det totala uteluftsflödet bör dock inte understiga 4 liter per sekund och person (l/s person). ( ta hand om föroreningar som kommer från byggnaden, inredningen, apparater eller maskiner i lokalen. ) (En bedömning behöver göras om det beroende på aktivitet och verksamhet i lokalen behövs högre luftflöden.) Koldioxidhalt: CO2-halt över 1000 ppm är en indikator på att ventilationen inte fungerar som den ska och förmår ventilera ut utandningsluften från dem som finns i lokalen. Används mest som indikator i skolor och allmänna lokaler med många personer. Utomhushalten av koldioxid är 300–400 ppm och inomhus brukar halten vara 600–800 ppm i väl ventilerade bostäder eller lokaler

17 Riktvärden olägenhet forts…
I bostäder och lokaler för allmänna ändamål, där människor vistas stadigvarande, bör skillnaden i absolut luftfuktighet mellan ute och inne under vinterförhållanden inte regelmässigt överstiga 3 g/m3. Lufthastigheten bör inte överstiga 0,15 m/s. Stora flöden från tilluftsdon kan ge dragproblem för dem som vistas i närheten av donet. (från FoHMFS 2014:17 temperatur inomhus) I bostäder och lokaler för allmänna ändamål, där människor vistas stadigvarande, bör skillnaden i absolut luftfuktighet mellan ute och inne under vinterförhållanden inte regelmässigt överstiga 3 g/m3. Kondens på fönsters insida kan vara en indikator på låg luftomsättning om huset har dåligt isolerade fönster. Även kondens under längre tid på väggar eller innertak i våtutrymmen eller på kalla ytor kan vara en indikator på att ventilationen inte fungerar på rätt sätt. Lufthastigheten bör inte överstiga 0,15 m/s. Stora flöden från tilluftsdon kan ge dragproblem för dem som vistas i närheten av donet. (från FoHMFS 2014:17 temperatur inomhus). Speciellt viktigt i hus med endast frånluftsventilation och tilluft via springventiler. Äldre ofta känsliga och upplever dragproblem. Mycket vanlig ventilation

18 Indikationer dålig luftkvalitet
Om personer upplever byggnadsrelaterade hälsobesvär eller dålig luft, kvalmig, instängd Tillufts- och frånluftsdon inte fungerar som avsett Felaktig placering av tillufts- och frånluftsdon Tilluftskanaler eller tilluftsdon är förorenade Tilluften är förorenad, avgaser, lukter Att luften rör sig lite eller inget alls över tillufts- och frånluftsdon. Oventilerade rum Indikationer dålig luftkvalitet Om personer upplever byggnadsrelaterade hälsobesvär eller dålig luft, kvalmig, instängd Om tillufts- och frånluftsdon inte fungerar som avsett Felaktig placering av tillufts- och frånluftsdon Tilluftskanaler eller tilluftsdon är förorenade Tilluften är förorenad, avgaser, lukter Att luften rör sig lite eller inget alls över tillufts- och frånluftsdon. Oventilerade rum

19 Indikationer forts… Luft strömmar ut från kök, toa eller badrum.
Det saknas överluftsdon mellan rum. Främmande lukter Synlig växt av mögel eller alger. Kondens på fönster. På väggar tak i våtrum, kök Indikationer forts.. Luft strömmar ut från kök eller badrum. Det saknas överluftsdon mellan rum. Främmande lukter Synlig växt av mögel eller alger. Kondens på fönster. På väggar tak i våtrum, kök Kondens på fönsters insida kan vara en indikator på låg luftomsättning om huset har dåligt isolerade fönster. Även kondens under längre tid på väggar eller innertak i våtutrymmen, kök eller på kalla ytor kan vara en indikator på att ventilationen inte fungerar på rätt sätt.

20 Undersökningar enligt FoHMFS 2014:18 ventilation
Om olägenhet pga bristfällig luftkvalitet kan åtgärder eller undersökningar krävas enligt miljöbalken Ventilationen bör undersökas: Där människor uppger byggnadsrelaterade hälsobesvär Svårdefinierbar lukt Vid förhöjda halter av formaldehyd eller andra kemiska ämnen (mätningar) Vid skador på golv som kan antas avge hälsofarliga ämnen Vid omfattande kondensbildning på fönster vintertid (-5gr) Vid förhöjda radonvärden Vid konstaterad allergi mot husdammskvalster Om olägenhet pga bristfällig luftkvalitet kan åtgärder eller undersökningar krävas enligt miljöbalken Åtgärder enligt 26 kap. 9§ Undersökningar enligt 26 kap. 22§ Ventilationen bör undersökas: Där människor uppger byggnadsrelaterade hälsobesvär: huvudvärk trötthet allergi astma Svårdefinierbar lukt, främmande lukter Vid förhöjda halter av formaldehyd eller andra kemiska ämnen Vid skador på golv som kan antas avge hälsofarliga ämnen Sönderstädade linoleumgolv, lukt av kräks, parkett som svartnat , urea avisning Vid omfattande kondensbildning på fönster vintertid (-5gr)

21 Övrig vägledning AR som berör luftkvalitet
FoHMFS 2014:19 om städning i skolor, förskolor, fritidslokaler Städning och ventilation påverkar luftkvalitet FoHMFS 2014:17 AR om temperatur inomhus Luftens medelhastighet ≤ 0,15 m/s FoHMFS 2014:14 AR om fukt och mikroorganismer Förhöjd fukthalt pga undermålig vent – risk för tillväxt FoHMFS 2014:16 radon inomhus Om radonhalten överskrider 200Bq/kubikmeter luft Vår övriga vägledning som berör luftkvalitet FoHMFS 2014:19 Allmänna rådet om städning i skola, förskola. Städningen påverkar mängden partiklar och allergen som påverkar luftkvaliteten. FoHMFS 2014:17 AR om temperatur inomhus I temperaturrådet finns också parametrar som gäller ventilationen, nämligen om drag. Här får lufthastigheten inte överskrida 0,15 m/s, annars finns risk för att människor upplever obehag av den kyleffekt som drag ger upphov till. Speciellt viktigt för gamla människor som är extra känsliga. Vanligt förekommande i hus som endast har frånluftsventilation och tilluft via springventiler – och speciellt vintertid. FoHMFS 2014:14 AR om fukt och mikroorganismer -om fukttillskottet inomhus, under vinterförhållanden, regelmässigt överstiger 3 g/m3 luft, eller vilket motsvarar ca 45 % relativ luftfuktighet vid 21° C. Även radon kan nämnas eftersom de halterna påverkas av ventilationen

22 Obligatorisk ventilationskontroll och luftkvalitet
Obligatorisk ventilationskontroll OVK ska utföras var tredje år i flerfamiljshus med FT-vent och var sjätte år i hus med F- och S-vent enligt Boverkets regler. En godkänd OVK betyder inte automatiskt att det är en god luftkvalitet och att ventilationen fungerar effektivt. Beskriver hur ventilationen fungerar enligt de krav som fanns när den installerades. Miljökontoret kan inte ställa krav utifrån miljöbalken att OVK ska utföras. Däremot kan protokoll från OVK krävas in som underlag i ärenden och vid inspektion. Obligatorisk ventilationskontroll OVK ska utföras var tredje år i flerfamiljshus med FT-vent och var sjätte år i hus med F- och S-vent enligt Boverkets regler. En godkänd OVK betyder inte automatiskt att det är en god luftkvalitet och att ventilationen fungerar effektivt. (40% av skolor dessutom ej godkänd OVK) Beskriver hur ventilationen fungerar enligt de krav som fanns när den installerades. Miljökontoret kan inte ställa krav utifrån miljöbalken att OVK ska utföras. Däremot kan protokoll från OVK krävas in som underlag i ärenden och vid inspektion. Flödesmätningar och kontroll av ventilationssystemet kan dock krävas.

23 Vanliga typer av ventilation och don
Omblandande vent med tilluft och frånluft i tak Nästa bild: Deplacerande vent med tilluft i golvnivå och frånluft i tak Omblandande ventilation funkar så att tilluften ska blåsas ut med bra fart så att en omblandning sker. Övre bilden visar tilluft och frånluft som sitter nära varandra. Risk för kortslutning av ventilationen - men det behöver inte vara så om det är tillräcklig fart på tilluften.

24 Här har vi deplacerande ventilation
Deplacerande ventilation har visat sig fungera bra men kan ge upphov till obehag pga drag. Luften som kommer ut ur donen är något svalare än rumstemperaturen. Dock ska donet inte användas som anslagstavla! Idén är att svalare frisk luft ska flyta ut över golvet och trycka undan, upp den varmare förorenade luften under taket där frånluftdonen för bort den förorenade luften.

25 Tilluftsdon Nedre bild visar tilluftdonet i mitt rum. Fungerar dåligt, finns mätare för flöde och temp i donet, ger alldeles för lite tilluft. Å dessutom inte möjligt att öppna fönster, så vädringsrutiner funkar ju inte… Andra bilden visar ett don för omblandande ventilation där munstycken blåser ut luft åt olika håll.

26 Överluftdon Överluftdon. Frånluft i städskrubb tilluft i rum
Patrik på jobbet, tilluft i rum – frånluft i korridor. Spalt för luften

27 Frånluftsdon men används som tilluft ibland…
Finns många olika sorters don och det är inte alltid säkert att typiska frånluftsdon används till frånluften… Därför kan vara bra att kolla med papper eller rök Frånluftdon ofta skitiga

28 Egenkontroll gällande ventilation
Uppgifter om hur det organisatoriska ansvaret gällande ventilationens drift och underhåll är uppdelat. Vem gör vad? Rutiner för drift och underhåll av ventilationen. Till exempel byte av luftfilter och rengöring av ventilationskanaler och don. Rutiner för kommunikation mellan fastighetsägare, ventilationsfirma gällande ventilation och OVK. Rutiner för att ta emot klagomål på luftkvalitet, felanmälan Ett egenkontrollprogram kan se ut på många sätt men vissa uppgifter och rutiner ska finnas med. Skolan anmälningspliktig verksamhet och ekp ska vara nedskrivet, dokumenterat. Uppgifter om hur det organisatoriska ansvaret gällande ventilationens drift och underhåll är uppdelat. Rutiner för drift och underhåll av ventilationen. Till exempel byte av luftfilter och rengöring av ventilationskanaler och don. Rutiner för kommunikation med fastighetsägare gällande ventilation. Rutiner för att ta emot klagomål på luftkvalitet.

29 Egenkontroll forts… Rutiner för uppföljning och utvärdering av åtgärd, hur blev resultatet av åtgärden? Rutiner för åtgärder om ventilationen slutar fungera, vid driftstörningar. Rutiner för att säkerställa att ventilationen blir tillräcklig vid förändring av lokalers användning, med eller utan ombyggnation. Rutiner för att ta reda på hur boende upplever luftkvalitet, enkäter till exempel. Rutiner för felanmälan av ventilationen. Vem som ansvarar och vem som utför jobbet. Kommunikation mellan fastighetsägare och skolan gällande åtgärder, prioriteringar, tidsplaner. Rutiner för uppföljning och utvärdering av åtgärd, hur blev resultatet av åtgärden? Rutiner för åtgärder om ventilationen slutar fungera, vid driftstörningar, till exempel vädringsrutiner. Rutiner för att säkerställa att ventilationen blir tillräcklig vid förändring av lokalers användning, med eller utan ombyggnation. Rutiner för att ta reda på hur elever och personal upplever luftkvalitet i skolan, enkäter till exempel.

30 Nationellt tillsynsprojekt om inomhusmiljön i skolan
Om nationella tillsynsprojektet om inomhusmiljön i skolan

31 NTP inomhusmiljön i skolan - mål
Att många miljökontor skulle delta och utföra tillsyn på många skolor Att tillsynen skulle leda till att miljöbalkens krav gällande ventilation och städning skulle uppfyllas Att projektet skulle förbättra inomhusmiljön för barn och ungdomar i landets skolor Mål för projektet: Att många miljökontor skulle delta och utföra tillsyn på många skolor Att tillsynen skulle leda till att miljöbalkens krav gällande ventilation och städning skulle uppfyllas Att projektet skulle förbättra inomhusmiljön för barn och ungdomar i landets skolor

32 NTP om inomhusmiljön i skolan
Berörde barn och ungdomar mellan 7-18 år, grundskola, fritids, gymnasium Stort intresse – 207 kommuner deltog! 2728 skolor tillsynats, nästan hälften av landets skolor! Fokus på ventilation och städning – påverkar luftkvalitet, partikelhalt, allergenhalt Kompletterande tillsynsvägledning gällande städning och ventilation togs fram, t ex allmänna råd om städning fem seminarier över landet, finns att se på webben Nationellt tillsynsprojekt om skolan 2014 – 2015 Inomhusmiljön i skolan Berörde barn och ungdomar mellan 7-18 år, grundskola, fritids, gymnasium Stort intresse – 207 kommuner deltog, 2728 skolor tillsynats, nästan hälften av landets skolor! Fokus på ventilation och städning – påverkar luftkvalitet, partikelhalt, allergenhalt. Skolor speciellt då många personer vistas på liten yta. Extra viktigt med bra städ och ventilation för att minska föroreniningshalten Kompletterande tillsynsvägledning gällande städning och ventilation togs fram, allmänna råd om städning, webbsidor, text om vad miljökontoren skulle tillsyna, fem seminarier över landet. Seminarierna filmades och kan ses fortfarande på vår webb. 250 inspektörer kom på seminarier ock lika många sett seminariet på webben Resultat rapporterats in till Folkhälsomyndigheten

33 Resultat från tillsynen
Resultat från inspekt rapporterades in till Folkhälsomyndigheten Resultat för 2728 inspekterade skolor: Egenkontroll/rutiner (lagkrav): städning ca 65% ok, ventilation 50% ok Städning/dammförekomst 80% ok, 20% dåligt eller ganska dåligt – ca 550 insp skolor undermålig städning Ventilation/luftkvalitet 85% ok, 15% dåligt ganska dåligt - drygt 400 insp skolor undermålig ventilation Rapport publicerades förra v, skickats till deltagande miljökontor, länsstyrelse, dep. Kan laddas ned från webbsidan Resultat från inspektörernas tillsyn: Resultat från inspektionerna rapporterades in till Folkhälsomyndigheten Resultat 2728 skolor: vilket är ca 44% av landets skolor Egenkontroll/rutiner (lagkrav): gällande städning ca 65% ok, gällande ventilation 50% ok Städning/dammförekomst 80% ok, 20% dåligt eller ganska dåligt, ca 550 av de inspekterade skolororna undermålig städning Ventilation/ luftkvalitet 85% ok, 15% dålig, drygt 400 av de inspekterade skolorna hade undermålig luftkvalitet Rapporten publicerades förra veckan skickats till deltagande miljökontor, länsstyrelse, dep. Kan laddas ned från webbsidan

34 …forts Obligatorisk ventilationskontroll OVK 70% av skolorna godkända. Boverket % godkända Projektet lett till ökad tillsyn  inomhusmiljön i landets skolor har blivit bättre och förbättras ytterligare med kravställande och fortsatt regelbunden tillsyn Obligatorisk ventilationskontroll OVK 70% av skolorna godkända. Boverket % godkända Projektet lett till ökad tillsyn  inomhusmiljön i landets skolor har blivit bättre och förbättras ytterligare med kravställande och fortsatt regelbunden tillsyn

35 Kompetensutveckling Miljökontoren fick svara på webbenkät före och efter projektet om sin kompetens gällande tillsyn av ventilation och städning 80% av miljökontoren bedömde att deras kompetens att tillsyna städning hade förbättrats genom deltagandet i projektet 70% bedömde att de blivit bättre på att tillsyna ventilation De som upplevde att deras sakkunskap var otillräcklig gällande städning minskade från 19% till 3% genom deltagande Motsvarande gällande ventilation, var från 28% till 12% Kompetensutveckling Miljökontoren fick svara på webbenkät före och efter projektet om sin kompetens gällande tillsyn av ventilation och städning 80% av miljökontoren bedömde att deras kompetens att tillsyna städning hade förbättrats genom deltagandet i projektet 70% bedömde att de blivit bättre på att tillsyna ventilation De som upplevde att deras sakkunskap var otillräcklig gällande städning minskade från 19% till 3% genom deltagande Motsvarande gällande ventilation, var från 28% till 12%

36 Miljökontorens synpunkter på projektet
I stort sett alla tyckte att Folkhälsomyndighetens publicerade vägledning, AR, kompletterande vägledning på webben, projektets webbsidor var bra 90% av miljökontoren tyckte att vägledningen via mejl och telefon var bra 96% av miljökontoren tycker att Folkhälsomyndighetens genomförande av projektet var bra Inte något miljökontor tyckte att vägledning eller projekt var dåligt Miljökontorens synpunkter I stort sett alla tyckte att Folkhälsomyndighetens publicerade vägledning, AR, kompletterande vägledning på webben, projektets webbsidor var bra 90% av miljökontoren tyckte att vägledningen via mejl och telefon var bra 96% av miljökontoren tycker att Folkhälsomyndighetens genomförande av projektet var bra Inte något miljökontor tyckte att vägledning eller projekt var dåligt

37 Frågor ? Maila till