Resultat i fokus - en fördjupad målstyrning?

En presentation över ämnet: "Resultat i fokus - en fördjupad målstyrning?"— Presentationens avskrift:

1 Resultat i fokus - en fördjupad målstyrning?

2 En orientering eller utgångspunkt
Jämförelser och fokus på resultat dominerar Vad får medborgaren för sina pengar? Jämförelser i kommuner och landsting har fått fotfäste Dagens Samhälle Svenskt Näringsliv, Skattebetalarnas förening med flera Öppna Jämförelser Jämförelseprojektet Kommuns Kvalitet i Korthet Årsredovisningarna – verksamhetsberättelserna ALLTMER FOKUS PÅ RESULTAT

3 Vad är resultat? Låt oss stanna upp ett tag!!! Vad är resultat?
Resultat har historiskt enbart varit kostnader Resultat – ett mångfacetterat begrepp som kan skapa förvirring Olika intressen värderar och definierar resultat olika (fack, SN, Skattebetalarnas förening, myndigheter, osv.) Exempelvis är god kvalitet mycket personal, eller antalet licenser eller antalet undervisningstimmar eller antalet samarbetsavtal osv. Resultat har en koppling till kvalitetsbegreppet – ”goda resultat = god kvalitet” Viktigt att veta ur vems perspektiv man utgår från – annars förvirring

4 Sedan 80-talet har vi försökt fånga subjektiv kvalitet (enkäter)
Det nya är att vi även att få med observerad kvalitet = resultat som hämtas från verksamheterna, ex. antal lyckade behandlingar, antal olika vårdare inom hemtjänsten, tiden i handläggningen av utredningar, osv. Relativt lätt inom Hälso- och sjukvård och Grundskola – Gymnasium Inga inom Förskola, Hemtjänst, Särskilda boenden, Individ- och familjeomsorg, Handikappomsorg, Gator och vägar, Kommunal mat, Informationsgivning, Arbetsmarknadsinsatser , Kultur och fritid, Näringslivsservice, Miljöarbete, Plan och bygg, m.m. Nationell verkstad – Jämförelseprojektet Över 3000 mått testas. Gallrar.

5 Vad är resultat? Prestationer/aktiviteter – något som ofta kan köpas
Resultat - kan inte köpas och är ofta något som innebär en förändring för den enskilde, exempelvis man blir frisk, man lär sig matematiken, man går upp i vikt på SäBo, man slutar röka, upphör med sitt missbruk, slipper beroende till försörjningsstöd, minskad kötid för trafikanter, osv. Resultat kan även vara en upplevd förändring. Exempelvis ökad trygghet inom hemtjänst, gott bemötande, osv. Resultatet, förändringen, ska kopplas till tjänstens syfte

6 Öppna Jämförelser Öppna jämförelser görs inom följande områden:
Energi och klimat Folkhälsa Företagsklimat Kollektivtrafik Miljöarbetet Sjukvård: hälso- och sjukvård, läkemedel, cancervård. Socialtjänst: brottsoffer, ekonomiskt bistånd, hemlöshet, missbruks- och beroendevård, social barn- och ungdomsvård, stöd till personer med funktionsnedsättning, äldre. Skola: grundskola, gymnasieskola. Trygghet och säkerhet Mer kommer!!!

7 En problembild? Mängden resultatsammanställningar ökar
Hur ska man orientera sig? Vad är viktigast? Finns det onödiga mått? Samlar vi in ”en massa skrot”? Blir det inte bara kontroll? Blir det bättre om vi har många mått? Bakgrunden till KKiK - Förhindra drunkning

8 Utveckling av Kommunens Kvalitet i Korthet
KKiK utvecklas tillsammans med en KSO-grupp

9 Syftet med Kommunens Kvalitet i Korthet
Att kommuninvånarna skall få information om kvaliteten på den service som kommunen tillhandahåller Vad får vi för skattepengarna? Att kommunen vill föra en dialog kring resultaten med medborgarna Att använda måtten som en del i styrningen och förbättringar Resurser Aktiviteter Prestationer Resultat

10 Fem områden Din kommuns tillgänglighet Trygghetsaspekter i din kommun
Din delaktighet och kommunens information Din kommuns effektivitet Din kommun som samhällsutvecklare Totalt ett fyrtiotal mått

11 Några reflektioner över måtten
Begränsning är styrkan men samtidigt svaghet Många mått är med för att följa utveckling men man har lite påverkansmöjlighet. Fokusera och sätt mål på resultatmått med stor påverkansmöjlighet Vi försöker få med tre delar: kostnaden, den enskildes uppfattning och en resultatbild

12 Otryggheten inom hemtjänsten
KKiK Hur många olika vårdare besöker en äldre person med hemtjänst under en 14-dagarsperiod. Hur undersöker vi? Urval? Långa serier Var befinner vi 0ss? Är det ett dåligt resultat?

13

14 Antal olika vårdare inom hemtjänsten (mått 10)
I topp Hörby 6 st. Nynäshamn 6 st , 7 st Övertorneå 6 st. Emmaboda 7 st. 2013, 7 st. Täby 7 st. Vilhelmina 7 st. Förbättringar Vilhelmina 2014: 7 st. 2013: 14 st. Knivsta 2014: 13 st. 2013: 21 st. Lysekil 2014: 13 st. 2013: 22 st. Jönköping 2014: 14 st. 2013: 18 st.

15 Stöd för analysen Andelen ytterfall (personer som träffar mer än 20 olika personer) Medel är 15 olika personer. 28 kommuner har inga ytterfall.

16 Framgångsfaktorer – mått 10
Se över organisationen. Mindre arbetsgrupper med begränsat antal äldre ger ofta goda resultat. Behöver inte stå i motsättning till en större organisation Sätt etappmål och följ upp flera gånger under året. Ta fram resultaten för de olika hemtjänstgrupperna Effektiv arbetstidsplanering, kontaktmannaskap och införande av datoriserade system för insatsplanering Mindre grupper inom varje område som är knutna till en avgränsad grupp äldre. Lära av de som är bäst i klassen

17 Framgångsfaktorer

18 Vilka kostnader har vi i hemtjänsten?
Kostnad per brukare i hemtjänsten Biståndsbedömningen Kvarboende – ytterfall Riktlinjer - omfattning Följsamhet – variationer Utförande Beviljade – tillgängliga timmar Planerade – utförda timmar Effektivitet Revidering och hjälpmaterial

19 Särskilt boende då? Tillgänglighet Kostnader Kvalitetsindikatorer
Väntetid till boende Kostnader Stora differenser Behöver analysmodell Kvalitetsindikatorer Kontinuerlig och levande diskussion

20 Stöd för analysen Andelen ytterfall (väntat längre än 90 dar)
Variationen är mellan 0 till 97% med ett medel på 20%. 35 kommuner har 0% ytterfall Medel för väntetid är 52 dagar (inklusive utredning)

21 Särskilt boende då? Tillgänglighet Kostnader Kvalitetsindikatorer
Väntetid till boende Kostnader Stora differenser Behöver analysmodell Kvalitetsindikatorer Kontinuerlig och levande diskussion

22 Kvalitetsaspekter inom särskilt boende
Avlidna som hade någon närvarande vid dödsögonblicket, (%) Platser där den äldre erbjuds daglig utevistelse, (%) Platser där den äldre erbjuds tid utifrån sina egna önskemål dagligen, (%) Platser där den äldre har möjlighet att välja alternativ rätt vid huvudmål, (%) Platser där den äldre har möjlighet till internetuppkoppling i det egna rummet/lägenheten, (%) Platser där den äldre kan påverka vilka tv-kanaler utöver basutbudet som det finns tillgång till i den egna lägenheten (%) Platser där den äldre kan påverka vilka tv-kanaler utöver basutbudet som det finns tillgång till i gemensamhetslokal (%) Platser där den äldre serveras kvälls/nattmål, (%) Platser där den äldre själv kan välja tid för nattvila, (%) Platser där den äldre själv kan välja tid för uppstigning på morgonen, (%) Platser som erbjuder minst två organiserade och gemensamma aktiviteter under vardagar, (%) Platser som erbjuder minst en organiserad och gemensam aktivitet per dag under helgen, (%) Platser som erbjuder sammanboende för maka/make, andel (%) Platser där den äldre har möjlighet att tala sitt modersmål (inkl. svenska) med sin kontaktman (%) Närstående till avlidna som erbjudits ett eftersamtal, andel (%)

23 Överskådlig bild av styrkor och brister.
Bryt ned till enhetsnivå Excel-fil

24 Särskilt boende (mått 23)
Fyra nya indikatorer har tillkommit Möjligheten att välja alternativ rätt vid huvudmål: 70 kommuner har grön markering (därmed inte alla 100%) Möjligheten att påverka vilka TV-kanaler utöver basutbudet i lägenheten 109 kommuner har grön marker Möjlighet till utökade TV-kanaler utöver basutbud i gemensamhetslokal 26 kommuner har grön markering Boendes möjlighet att tala sitt modersmål med kontaktman 184 kommuner har grön markering

25 Framgångsfaktorer – mått 23
Ta en övergripande diskussion politiker/tjänstemän om hur det ska se ut på kommuns särskilda boenden. Lägg fast miniminivåer utifrån indikatorerna och sätt mål för de olika indikatorerna. Se det som kvalitetsnivåer som kommunen inte vill understiga. Sätt mål och tidsplaner. Följ upp, följ upp! Ta stöd från frivilligkrafter, både enskilda personer och organisationer, för att utveckla en meningsfull och stimulerande vardag för de äldre. Vad har de kommuner som har bästa resultaten gjort för att nå dit? Ring Finns ingen relation mellan kostnader och resultat.

26 Hur styr vi mot förbättringar? Målstyrningens problematik

27 Målstyrning och resultatstyrning
Några viktiga erfarenheter av målstyrning En generell modell som finns överallt. Många namn. Politikens styrmedel. De ska ange vad som ska levereras – organisationen har ansvaret för hur Skilj på viljeyttringar, visioner, med mera och mål Målen måste vara mätbara på ett enkelt sätt. Begripliga, exempelvis inga index Nämnder kan inte ha sina egna mål utan de är alltid politikens gemensamma, dvs. KF:s mål Begränsningen är det viktiga. Det är målstyrningens kärna.

28 Målproblematik Stort antal mål tar död på verktyget – dvs styreffekten försvinner Stort antal mål omöjliggör förankring och kännedom/fokus i organisationen Få generella mål (och därmed omätbara) i KF fråntar KF:s betydelse och roll ”Luddiga mål” – dvs. ej mätbara medför stort tolkningsutrymme – resultat som ovan Flera nivåer i målkedjan ger utrymme olika tolkningar – svårt att se sambandet emellan dessa Skilj på långsiktiga och kortsiktiga mål Mål ska vara rimliga att nå – annars är de visioner/viljeyttringar

29 Målproblematik Målhierarkier Nämnden – ett eget fögderi?
Nämndmål = KF mål Nämnden – ett eget fögderi? Mängden uppdrag/uppgifter ökar – läggs in i systemet En del i styrsystemet? Målsättas? Vad är lösningen? Målsätt enbart prioriterade områden men följ utvecklingen i de andra?

30 Målproblematik Ett mål startar med ett problem utifrån verksamhetens syfte Ex. eleverna lär sig inte det de ska kunna, de äldre i hemtjänsten känner sig otrygga, det är för lång väntetid till beslut om stöd/hjälp, osv. Prioritera i problematiken. Allt kan inte lösas samtidigt Ju tydligare mål ju lättare att koppla på indikatorer Ange förväntad målnivå – inte ”det ska bli bättre” – själv-dödande effekt Särskilj på politiskt beslutade mål och eventuella mål i verksamhet (exempelvis kan en skolchef ha speciella mål till rektor på vissa skolor)

31 Mål och indikatorer Koppla begränsat antal indikatorer till målet för att se framgång Undvik index eftersom dessa försvårar diskussionen om varför det blev ett visst resultat Nedan några exempel utifrån KKiKs indikatorer

32 Grundskola Mål: Kommunens skolor ska vara bland de fem bästa i regionen Utgångspunkten är att vi idag är vi på 16 plats. Indikatorer: 1. Mått 18 i KKiK 2. Meritvärde ur mått 20 3. Elevers nöjdhet i mått 19

33 Grundskola Mål: Alla elever ska ha behörighet till nationellt program på gymnasiet. (Strategiskt mål. Taktiskt mål 90%) Utgångspunkten är att det idag är ett genomsnitt på 87% behöriga idag. Indikatorer: 1. Mått 18 i KKiK

34 Hemtjänst Mål: Öka tryggheten hos de äldre genom att minska antalet olika vårdare hos den äldre till det genomsnittliga i landet Utgångspunkten är att det idag är ett genomsnitt på 18 olika vårdare. Indikatorer: 1. Mått 10 i KKiK 2. Egen nöjdhetsmät- ning i den berörda gruppen

35 Särskilt boende Mål: Kommunen ska öka utbudet av aktiviteter i de särskilda boendena Utgångspunkten är att det idag finns inga aktiviteter på helger (0 %), få personer ges egen tid (12%), dåligt utbud av TV-kanaler i gemensamhets-lokaler (0%) . Indikatorer: 1. Mått 23 (tre indikatorer) 2. Egen nöjdhetsmätning bland äldre och anhörig Kommuns inriktning Vi vill skapa ett bra, trivsamt och respektfullt boende i livets slut

36 Målproblematik Målsätt inget som du inte kan styra – men du kan följa dess utveckling 1. Attitydundersökningar mäter attityd – inte resultat. Det är politikens roll att påverka medborgares attityder och värderingar inte tjänstemännens. 2. Verksamheter som andra utför men kommunen påverkas KKiK består av indikatorer som kan målsättas men även av indikatorer som inte bör målsättas Samt Flera indikatorer mäter inte resultat utan även kostnader och prestationer