Folkhögskola – vad är det?

En presentation över ämnet: "Folkhögskola – vad är det?"— Presentationens avskrift:

1 Folkhögskola – vad är det?

2 Varje folkhögskola är en fri och självständig skola
154 folkhögskolor över hela landet Varje folkhögskola är en fri och självständig skola 112 skolor drivs av folkrörelser och organisationer 42 drivs av landsting eller regioner Undervisningen är avgiftsfri och berättigar till studiestöd (CSN)

3 Folkhögskolans kännetecken
- helhetssyn på kunskap - gemensamt lärande i sammanhållna grupper - samtalet och diskussionen är viktigast - utgår från deltagarna; från praktik till teori - tanken och handen är lika viktiga - läraren är handledare - ansökan och antagning vid varje skola - många skolor har internat/boende

4 Folkhögskolan har kurser på olika nivåer
Behörighetsgivande kurser (Allmän kurs) Ett alternativ till grundskola, gymnasieskola och komvux. Profilkurser (Särskild kurs) Studier efter intresseområde, t.ex. miljöfrågor, idrott eller musik. En del kurser är yrkesutbildningar, t.ex. journalist eller fritidsledare. Andra är riktade till en särskild målgrupp, t.ex. personer med funktionsnedsättning. Övriga kurser Korta kurser, sommarkurser och uppdragsutbildningar. (bland annat Studiemotiverande folkhögskolekurser och Etableringskurser genom Arbetsförmedlingen) Studier på distans En del av folkhögskolornas kurser kan läsas på distans, via internet. Ibland i kombination med kursträffar på skolan.

5 Behörighetsgivande kurser
(Allmän kurs) - har en bredd av allmänna ämnen - ger behörigheter till högre studier på högskola/yrkeshögskola - kan ha en speciell profil/inriktning t.ex. internationella frågor, färg & form, sociala frågor, media, idrott, m.m.

6 Profilkurser (Särskild kurs)
- miljöfrågor, sociala frågor, internationella frågor, biståndsfrågor - skapande, konst, musik, dans, skrivande, teater - media, foto, film, IT - idrott, friskvård, friluftsliv - språk, turism, m.m.

7 Yrkesinriktade kurser (vissa på eftergymnasial nivå)
- fritidsledare, behandlingspedagog, personlig assistent - konsthantverkare, båtbyggare, teaterpedagog, kyrkomusiker - journalist - idrottsledare, friskvårdspedagog - teckenspråkstolk - turismyrken, m.m.

8 Grundläggande behörighet till högre studier
kan man få på behörighetsgivande kurser - Allmän kurs - om man uppfyller: Dels ett omfattningskrav som totalt sett motsvarar 3 hela årskurser på gymnasienivå - Dels ett innehållskrav på specificerade ämneskurser

9 Sammanlagt tre års studier på gymnasienivå
Grundläggande behörighet till högskola/yrkeshögskola Delkrav 1: Omfattningskrav Sammanlagt tre års studier på gymnasienivå

10 Delkrav 2: Innehållskrav
Grundläggande behörighet till högskola/universitet Delkrav 2: Innehållskrav Kunskaper motsvarande godkänd nivå i: - Svenska 1, 2 och 3, eller Svenska som andraspråk 1, 2 och 3 - Engelska 5 och 6 - Matematik 1 a, b eller c - Samhällskunskap 1a1 - Naturkunskap 1a1 - Religionskunskap 1 - Historia 1a1

11 Delkrav 2: Innehållskrav
Grundläggande behörighet till yrkeshögskola Delkrav 2: Innehållskrav Kunskaper motsvarande godkänd nivå i: - Svenska 1 eller Svenska som andraspråk 1 - Engelska 5 - Matematik 1 a, b eller c - Samhällskunskap 1a1 - Naturkunskap 1a1 - Religionskunskap 1 - Historia 1a1

12 Studieomdöme Ges vid behörighetsgivande kurser (Allmän kurs)
- en sammanfattande bedömning av studieförmågan (inga betyg i enstaka ämnen) - sätts i en sjugradig skala - jämförbart mellan alla folkhögskolor Man ansöker till högskola/universitet via ”folkhögskolekvoten”.

13 Frågor? folkhögskola.nu info@folkhogskola.nu 08-796 00 50