LIVSSTIL & HÄLSA Elevhälsan, Varagårdsskolan

En presentation över ämnet: "LIVSSTIL & HÄLSA Elevhälsan, Varagårdsskolan"— Presentationens avskrift:

1 LIVSSTIL & HÄLSA Elevhälsan, Varagårdsskolan
Introduktion till ämnet – vad vi ska göra, när och varför är det viktigt… Elevhälsan, Varagårdsskolan

2 Psykisk Hälsa …vad är det?
Ofta när vi tänker på ordet hälsa tänker vi kanske att hälsa betyder att man är frisk och att man inte har några sjukdomar. Och det är såklart en viktig del av att må bra. Men att må bra handlar inte bara om att kroppen fungerar som den ska. För att vi ska må bra måste vi också må bra inombords, med våra tankar och våra känslor. Det är precis det som psykisk hälsa handlar om!

3 Psykisk hälsa Att må bra inombords.
Att vara nöjd med sig själv och livet. Att kunna hantera tankar och känslor. Att kunna hjälpa sig själv. Att kunna få hjälp. Att ha psykisk hälsa betyder alltså att må bra inombords, att vara är nöjd med dig själv och med livet i stort. Att må bra psykiskt handlar också om att kunna hantera sina tankar och känslor, även om de ibland är jättesvåra och jobbiga. För att må bra är det också viktigt att hitta sätt som funkar för just dig, så att du kan hjälpa dig själv att må bra. Vet du vad som får dig att må bra kan du göra mer av det för att stärka din egen hälsa. Kom ihåg att du är huvudpersonen i ditt liv; du kan påverka hur du mår! Ibland kan det kännas som att det ändå inte räcker att hjälpa sig själv att må bra. Då är det viktigt att du vet vart du kan vända dig för att få hjälp. Vad vi ska göra för att må bra är väldigt individuellt. Vi har alla olika saker som kan hjälpa oss att må bra. Därför är det viktigt att börja fundera på vad som får just DIG att må bra.

4 När mår du bra? Eftersom vi alla är olika mår vi ofta bra av olika saker. Vad får just dig att må bra? (kort diskussion i klassen) Vi tänkte visa en kort film där andr aungdomar pratar om vad som får dem att må bra, och vad de gör när de mår dåligt:

5 Vad är viktigt för att må bra?
Gör det som får dig att må bra! Var snäll mot dig själv (och andra)! Våga prata! Sömn, stress, kost & motion Nu pratade vi precis om vad som får just dig att må bra. Det kan vara allt från att rida, att umgås med kompisar, att ta en promenad eller att titta på en film. Kom ihåg att göra detta i din vardag, så hjälper du dig själv att må bra. 2. Ibland måste vi alla påminna oss själva om att vi är OK som vi är. Vi måste helt enkelt vara lite snälla mot oss själva, så att vi inte ställer orimliga krav på vad vi ska klara av. Om vi tränar på att se det positiva som vi gör får det oss att må bättre. Och är vi snälla mot oss själva är det oftast också enklare att vara snäll mot andra. Det mår både du och dina kompisar bra av! 3. Våga prata med någon du litar på. Det kan vara en kompis, din familj eller någon vuxen på skolan. Oftast känns det bättre bara av att berätta för någon om hur du mår. Då kan de också hjälpa dig om du behöver det. 4. Det är även viktigt att kunna sova ordentligt, att kunna hantera stress, och att ha koll på mat och motion. Dessa ämnen kommer vi att ha fler lektioner om senare, så att ni får lära er lite mer om dem och hur de kan påverka er hälsa.

6 Psykisk hälsa i tonåren
Tonåren är en speciell period. Skola och hälsa hänger ihop. Tonåren kan vara en fantastisk tid med fester, härliga kärleksrelationer och storslagna framtidsplaner. Men det kan också vara superstressiga år med höga prestationskrav. Det är mycket som ska klaras av: att ta sig igenom puberteten, att ta mer och mer ansvar, att få det att funka med kompisar, att klara av skolan, och att ta reda på vem man är och vad man vill göra. Inte konstigt att det kan bli lite mycket ibland. Vi ska titta på en liten kort film som handlar just om att ta reda på vem man är. Det är helt normalt att det tar tid att ta reda på det! Eftersom tonåren är en så intensiv period är det viktigt att vi i skolan försöker hjälpa er att må bra. Forskning visar nämligen att skola och hälsa hänger ihop. Mår du bra går det oftast bättre i skolan. Och går det bra i skolan så mår du oftast bra av det också! Därför vill vi i elevhälsan försöka hjälpa er att må så bra som möjligt, eftersom det hjälper både skolarbetet och er vardag. Men ibland mår ju alla dåligt. Det är helt normalt och viktigt att våga prata om. Därför tänkte vi nu prata lite mer om att må dåligt:

7 Alla kan må dåligt ibland
ibland mår vi alla dåligt. Det är en del av livet, och lite extra vanligt just i tonåren. Det kan hända även om du vet precis vad som brukar få dig att må bra, och även om du vet precis vilka du kan vända dig till. Därför tänkte vi prata lite om två vanliga problem som vi alla kan stöta på, och hur ni kan hantera dem.

8 Ångest Vad är ångest? https://www.youtube.com/watch?v=gQu7TDCT8vg
Vad är ångest? Kanske har du någon gång känt dig illamående och lite panikslagen i en ny situation. Kanske har det känts jobbigt och stressigt, kanske har du till och med fått hjärtklappning, rodnad, svettning, spända muskler, darrningar och/eller skakningar. Kanske har känslan slagit till som ett knytnävsslag i bröstet och gjort dig alldeles yr. Antagligen är det ångest du har känt. Ångest är ett starkt obehag som märks i kroppen på många olika sätt. Egentligen är det faktiskt något bra – ångest är nämligen en väldigt viktig överlevnadsfunktion, som kickar in när vi hamnar i en livsfarlig situation. När det finns en fara i närheten skickar hjärnan ut signaler till ditt nervsystem, som släpper ut en massa extra energi och förbereder kroppen för kamp eller flykt. Om vi plötsligt skulle stå öga mot öga med ett farligt lejon på stan är det alltså ångesten som räddar oss och hjälper oss att fly eller slåss! Här i Sverige vandrar det ju dock inte omkring särskilt många lejon på gatan, så ångesten slår ofta till vid helt andra tillfällen, när det egentligen inte finns någonting att vara rädd för. Som när vi ska redovisa i skolan exempelvis. Vi tittar på en film om ångest.

9 Ångest – kom ihåg! Ångest är inte farligt Ångest går över
Att försöka undvika ångest kan göra den värre Det finns alltid hjälp att få Ångest kan kännas skrämmande. Men faktum är att ångest inte är farligt! Även om det kan kännas obehagligt så kan inte ångesten göra dig illa. Ångest går dessutom alltid över. Efter ett tag känns det lugnare om du bara står ut den där första stunden när det känns som värst. För att kunna stå ut är det viktigt att komma ihåg det vi just nämnde: att ångest inte är farligt. Det är obehagligt, men något som är helt normalt och som kan hända oss alla ibland. Att undvika sånt som du tror ska ge ångest är inte bra, eftersom det kan göra ångesten värre. Om du till exempel känner ångest när du ska prata inför klassen så är det bättre att försöka hitta sätt som du kan träna på, kanske genom att börja med att prata inför en mindre grupp klasskompisar. Då kan du lära dig att hantera din ångest och märka att du till sist inte tycker det är lika jobbigt längre. Om du undviker situationen helt får du aldrig chansen att lära dig det, och ångesten kommer inte minska. Dessutom finns det alltid hjälp att få från vuxna som är specialister på att jobba med ångest. Så vad kan du då göra för att hjälpa dig själv om du har ångest?

10 Ångest – vad kan du göra? Prata med någon Försök stressa mindre
Avslappningsövningar Försök sova ordentligt Rör på dig Undvik nikotin, kaffe och alkohol Förutom att försöka träna på att vara kvar i situationer som ger ångest istället för att undvika dem så finns det mycket annat du kan göra om du får ångest. Här är 6 bra tips: Det brukar hjälpa att berätta om sin ångest för någon man känner sig trygg med. Att sätta ord på sina jobbiga känslor kan göra det lättare att tänka och att förstå dem. Dessutom kan du få stöd och hjälp om du vågar berätta om din ångest. För det är inte alltid som den syns för kompisar, familj eller skolpersonal. Stress kan öka ångest och göra oss mer känsliga för att känna oro. Om du är stressad är det därför en jättebra idé att fundera på hur du kan minska din stress. På så sätt kommer du också kunna minska din ångest. Det finns massor av avslappningsövningar som du kan hitta på internet eller få av någon av oss i elevhälsan. Om du tränar på att slappna av i en situation som brukar ge dig ångest blir det oftast mycket lättare att hantera det som är jobbigt. Ångest gör ofta att du sover sämre. Men om du lyckas sova bra kan den minska. Därför är det viktigt att försöka sova ordentligt. Ångest kan minska om du rör på dig, antingen genom att träna eller promenera. Ofta kan träning dessutom vara ett bra sätt att tänka på något annat, vilket kan vara skönt om det är något som oroar dig. Mycket nikotin och koffein kan öka ångest och göra att du sover sämre. Om du röker, snusar, dricker alkohol eller dricker mycket kaffe är det en bra idé att försöka sluta eller minska på det.

11 Ångest – var kan du få hjälp?
Elevhälsa Ungdomsmottagning Vårdcentral BUP Självklart finns det hjälp att få, så att du inte behöver vara ensam med din ångest. Eftersom vi alla är olika är det viktigt att du får hjälp som är anpassad efter dina behov. Ett första steg kan vara att kontakta någon av oss i elevhälsan. Vi kan hjälpa till med att lyssna och försöka förstå och att ge dig råd kring hur du kan hantera känslor av obehag och oro. Vi kan dessutom hjälpa dig att ta kontakt med någon annan inom vården, tex en ungdomsmottagning eller en vårdcentral. På en ungdomsmottagning jobbar personer med många olika yrken med att hjälpa ungdomar att må bra. Barnmorska och kurator finns på alla, och det finns nästan alltid möjlighet att få träffa en läkare. Du behöver inte veta precis vem du ska träffa när du kommer till ungdomsmottagningen, det får du hjälp med när du kommer dit. Att gå till ungdomsmottagningen är dessutom gratis. På en vårdcentral kan du oftast få ungefär samma hjälp som på en ungdomsmottagning. Den vanligaste behandlingen för ångest är någon form av samtalsterapi, avslappning eller ibland medicin. På BUP (Barn och Ungdomspsykiatrin) kan du träffa specialister på psykiskt hälsa. De kan hjälpa dig med samtalsterapi eller utredning av dina svårigheter. Nu vet ni lite mer om vad ångest är, vad ni kan göra för att hantera ångest, och var ni kan söka hjälp. Vi ska prata lite om ett annat vanligt problem som de flesta av oss stöter på någon gång i livet.

12 Nedstämdhet Vad är nedstämdhet?
Vad är nedstämdhet? Att vara nedstämd innebär att vara mer ledsen, trött eller orolig än vanligt. Du kan ha dagar när allting känns grått och du grubblar mycket eller inte orkar något. Oftast går det över efter ett tag. Du behöver inte vara rädd för att släppa fram negativa tankar och känslor. Om du försöker undvika såna känslor när de kommer kan de i stället kännas ännu tyngre nästa gång. En del saker måste få kännas och ibland måste det få ta tid. Ibland kan det vara något särskilt som gör att du känner dig nedstämd. Det kan till exempel vara att det tagit slut med den du har varit ihop med, att föräldrar ska flytta isär eller andra problem med familj och kompisar. Vi kan också bli nedstämda om livet förändras på något sätt, till exempel om vi flyttar, byter skola, eller börjar gymnasiet. Oftast klarar vi av den här typen av svårigheter själva eller med hjälp av kompisar och familj, även om det kan kännas jättejobbigt när det händer. Det är också vanligt att känna sig nere utan att det har hänt något speciellt. Om du till exempel är stressad eller har svårt att sova för att det är jobbigt i skolan kan du bli ledsen och nere. Funderingar kring sexualitet, hur du ska vara, och hur kroppen utvecklas kan också vara jobbiga. Om du har mens kan du ibland bli nedstämd dagarna innan mensen. Ofta förstår inte kompisar, föräldrar, lärare eller andra hur du verkligen mår när du är nedstämd. Det är inte säkert att det syns utåt även om du själv tycker att det borde göra det.Är du nedstämd kan du också bli mer arg och lättirriterad. Då kan personer omkring dig märka att du är argare, men de kanske inte förstår att det beror på att du egentligen är ledsen och nere. Därför kan det vara bra att försöka berätta hur du känner så att du kan få hjälp och stöd. Vi tänkte visa en kort film om nedstämdhet och depression

13 Nedstämdhet – Kom ihåg! Att ibland känna sig nedstämd är helt normalt
Du kan påverka hur du mår Det finns alltid hjälp att få Att ibland känna sig nedstämd är helt normalt. Det är något som händer oss alla i livet, och oftast kan nedstämdhet bli bättre av sig självt. När vi blir nedstämda är det lätt att glömma att vi faktiskt själva kan påverka hur vi mår. Det är lätt att tänka att det inte är någon idé, eller att du ska ta tag i alla roliga saker lite senare när du mår lite bättre. Därför är det viktigt att komma ihåg att du själv kan påverka hur du mår, även när det känns tungt. Det finns alltid hjälp att få ifrån vuxna som är specialister på att arbeta med nedstämdhet och depression. Det är bra att känna till om det känns som att du inte kan hjälpa dig själv. Men till stor del kan du oftast hjälpa dig själv vid nedstämdhet. Vi tänkte berätta om några saker som du kan göra.

14 Nedstämdhet – vad kan du göra?
Gör det du tycker om Rör på dig Var ute i dagsljus Prata med någon Skriv ner hur du känner När vi är nedstämda kan det ibland kännas som att vi inte alls kan påverka hur vi själva mår, men det kan vi! Vi människor har en jättebra förmåga att påverka vår hälsa. Ofta mår vi bättre och orkar mer om vi rör på oss, äter bra och regelbundet, och sover lagom mycket. Då klarar vi lättare av saker som kan kännas jobbiga. Här kommer några tips till på vad du kan göra om du känner dig nedstämd: Vid nedstämdhet är det viktigt att komma ihåg det vi pratade om tidigare under den här lektionen, att göra det som just du mår bra av. Vi mår bra av att göra saker vi tycker om, och det är speciellt viktigt om du känner dig nedstämd att faktiskt göra sånt som du tycker är roligt och som du mår bra av. Ett problem med nedstämdhet är att det kan göra att du känner dig trött och orkeslös. Då är det extra viktigt att ändå försöka röra på sig. Att till exempel ta en promenad eller gå och träna brukar hjälpa om du har många tankar. Dessutom sover du ofta bättre efteråt. Att vara utomhus när det är ljust är bra, eftersom ljuset påverkar vår kropp så att vi mår bra. Det kan hjälpa att prata med någon, som en kompis eller någon i familjen. Du kan få hjälp och det känns oftast lättare efteråt. Ibland hjälper det att skriva ner dina tankar och känslor. Genom att sätta ord på känslor och funderingar brukar vi kunna förstå oss själva bättre, och lättare kunna se om det finns några problem som behöver lösas.

15 Nedstämdhet – var kan du få hjälp?
Elevhälsa Ungdomsmottagning Vårdcentral BUP Hjälper det inte att försöka hjälpa dig själv finns det alltid andra du kan vända dig till. Eftersom vi alla är olika är det viktigt att du får hjälp som är anpassad efter dina behov. Ett första steg kan vara att kontakta någon av oss i elevhälsan. Vi kan hjälpa till med att lyssna och försöka förstå och att ge dig råd kring hur du kan hantera känslor nedstämdhet och ledsamhet. Vi kan dessutom hjälpa dig att ta kontakt med någon annan inom vården, tex en ungdomsmottagning eller en vårdcentral. På en ungdomsmottagning jobbar personer med många olika yrken med att hjälpa ungdomar att må bra. Barnmorska och kurator finns på alla, och det finns nästan alltid möjlighet att få träffa en läkare. Du behöver inte veta precis vem du ska träffa när du kommer till ungdomsmottagningen, det får du hjälp med när du kommer dit. Att gå till ungdomsmottagningen är dessutom gratis. På en vårdcentral kan du oftast få ungefär samma hjälp som på en ungdomsmottagning. Den vanligaste behandlingen för nedstämdhet är någon form av samtalsterapi, avslappning eller ibland medicin. På BUP (Barn och Ungdomspsykiatrin) kan du träffa specialister på psykiskt hälsa. De kan hjälpa dig med samtalsterapi eller utredning av dina svårigheter.

16 Länkar & Tips www.umo.se www.ungdomar.se www.klaralivet.se www.bris.se
Nu vet ni lite mer om psykisk hälsa, och om vad ni kan göra när ni mår dåligt. Vi tänkte ge er ytterligare några tips på hemsidor och annat dit ni kan vända er om ni behöver hjälp, om ni undrar över något eller bara vill prata med någon. umo.se är ungdomsmottagningens hemsida. Här kan du hitta öppettider för en mottagning, få svar på massa frågor om allt mellan himmel och jord, se på filmer eller chatta. På Ungdomar.se finns massor av information om allt från utbildning till hälsa. Där finns dessutom en avdelning som heter ”Kom Igen!”. På Kom igen!-sajten hittar du massa tips och fakta om fysisk och psykisk hälsa. Allting bygger på ungas egna frågor och sedan har de intervjuat några av Sveriges främsta forskare för att kunna ge dig den bästa informationen! På klaralivet hittar du 9 övningar som du kan göra för att må bättre i din vardag. Det kan vara exempelvis att lära dig att stressa mindre eller att få en bättre självkänsla. På bris.se finns information om barn och ungas rättigheter. Här finns även ett telefonnummer och en chatt om du behöver någon att prata med. Du kan ringa gratis och utan att det syns på telefonräkningen. På jourhavande kompis kan du chatta med andra ungdomar om precis vad som helst. Du är dessutom helt anonym.

17 TACK! Frågor?